Om att blomma

Jag tror att många av er som läser här precis som jag mår bra av att slöjda eller på annat sätt få ut sin kreativitet. Att få blomma och att få uttrycka sig. En tanke och idé som från hjärnan via hjärtat och kanske magen kan komma ut och skapas av händerna.

Att göra verklighet av sina idéer. Det får i alla fall mig att må bra. Då kan jag blomma för fullt. Det är därför jag kallar mig så. JAG BLOMMAR!

I morse steg jag upp långt innan resten av sommarlediga familjen vaknat. Passade på att smyga ner i ateljen som jag har på bottenvåningen i huset. Idag var det dags att färdigställa en hel hög med kort som jag klipper i papper. Papper i fina färger och mönster och gärna återbrukat. Till exempel kuvert, reklam, gamla böcker, presentpapper, kartor mm

 

Papper är bara ett av de material jag arbetar i. Jag brukar skylla på att jag är rastlös. Men kanske är det bara så att jag har lust till så mycket. Jag måste testa. Så därför blommar jag både när jag syr, luffarslöjdar, återbrukar plåt, målar, trär halsband, sågar i trä, ritar mönster till brickor mm. Ofta frågar människor som hör att jag arbetar som konsthantverkare/slöjdare vad jag gör. Det är svårt att svara på. Nästan lättare att säga vad jag inte gör. Vad jag inte gör just nu i alla fall. Jag blåser inte glas, jag arbetar inte med keramik (men det har ju hur mycket lust till som helst just nu-måste lösa det på något vis), jag väver inte (men vävstolen väntar i delar på min tid uppe i sommarhuset), jag näverslöjdar inte, jag stickar inte, jag virkar inte… Oj, så mycket det finns kvar att jobba med. Tur är väl det!