På jakt efter den perfekta sockan
Ta en lång tråd. Ta en, två, fyra eller fem stickor. Titta på en fot. Sticka en socka som sitter perfekt.
Det är matematik, det är rymdgeometri, det är fantastiskt roligt. Spets, randiga, rutiga, blommiga. Eller släta grå. Eller släta grå med en dekorativ detalj. Börja med mudden, eller börja med tån. Sticka en tub och lägg till hälen efteråt.
Sockor för smala, långa, korta, breda fötter. För fötter med hög vrist. För fötter med smala vrister, tjocka vrister. Långa sockor, korta sockor. Babysockor… sockor för bebisar som fötts för tidigt. Sockor för åldringar med dålig blodcirkulation. Sockor för stövlar, vandrarskor, sandaler, jympadojor, promenadskor, träskor. Eller att bara tassa runt i – i strumpfötterna.
Var det någon som sade att sockor är trista? Fy på sig. Tänk om!
Sockböcker. Kan man ha för många sockböcker? Tror jag inte. Många sockböcker säljer slut förrän jag hinner reagera, så stor är efterfrågan. Alla sticktidningar med ambitioner har sockmönster i varje nummer.
Det svåraste med att sticka sockor är att sticka två stycken likadana. Det kallas ”second sock syndrom”. Den första är jätterolig att sticka, den andra är seeeg som kåda. Lossnar aldrig från stickan. Därför stickar många två sockor på en gång, jag gör det också ibland. Ändå händer det att jag aldrig får andra sockan klar. Denna vecka stickar jag andra sockan åt min man. Nu ska han få nya stövelsockor.
