Tusen och ett projekt

Jag är en påbörjare och ingen avslutare, jag älskar att dra i gång nya projekt och lära mig nya saker. ”Vad fin den där kudden är”, tänker jag, ”Undrar hur man gör en sån. Det måste jag prova.” Och så gör jag det. Tar fram material, klipper till, skissar upp hur jag har tänkt att mönstret ska se ut, tar fram nål och garn och börjar att brodera. Tar fram böcker för att pröva nya, för mig, broderistilar och testar. River upp, får inte riktigt till trådarna, det ser inte lika fint ut som i boken, knutarna blir inte så stora som jag vill ha dom, så jag freestylar lite, hittar på egna sömsätt och blir så nöjd till slut. Tänker att där det blev lite för mycket luft så skulle det passa med en liten applikation i form av en fågel. Under tiden som jag letar ulltyg till applikationen så hittar jag en vit plastask jag inte har sett på år och dagar.

Jaaa, mitt tennarmbandsmaterial, som jag har letat så efter. Sätter mig ner på golvet och öppnar asken och tar ut oanvänt och halvfärdigt material. Åh, så kul att sy tennarmband tänker jag och tar med mig asken in i vardagsrummet och knuffar broderiet åt sidan och börjar glatt att fläta tennflätor.  Telefonen ringer och syrran frågar om jag har fått tag på personen som har hand om marknadsplatserna till julmarknaden. Det har jag inte, men jag blir påmind om alla snöänglar och isprinsessor som fortfarande inte är klara och som ska iväg om en vecka. Dom sitter så fint uppradade på soffans ryggstöd och väntar på vingar respektive skridskor

Efter samtalet går jag genast för att ta fram material till skridskorna. Jag hinner inte ens börja klippa i skinnet så ringer telefonen ännu en gång. Vännen på andra sidan linjen frågar hur det går med måleriet, har jag målat klart tavlorna hon såg senast hon var hos mig. ”Nästan”  säger jag. Om sanningen ska fram så har jag inte ens öppnat en färgtub på flera veckor. Tavlorna har jag helt glömt bort. Men nu kommer jag plötsligt på dom och stiger upp för att leta fram skissblocket som jag använder för att skissa upp bilder som jag får i huvudet och vill måla. Jag sitter och skissar ett tag och en skiss blir så himla bra att jag genast vill se den i större format. Jag tar fram den största duk jag har och kol och skissar upp motivet. Jag tittar på de påbörjade dukarna jag har som står lutandes mot väggen.  Jag har lovat mig själv att inte börja med en ny duk innan jag har gjort klart de jag har påbörjat. Jag ska bara grundmåla lite tänker jag, Det är bra, då har jag gjort bort det och så tar jag fram pensel och färg och börjar att måla…