Jag hade tänkt göra allt möjligt i dag, men fastnade vid spinnrocken. Det blir inga kåldolmar. Kanske blir det ingen kardemummakaka heller. Hm, det vore inte bra. Hur länge kan det ta att veva ihop en kardemummakaka? Femton minuter inklusive att plocka fram alla grejer och smöra formen.

I somras köpte jag lite grejer av en mångsidig dam som heter Carola. Bland annat så färgar hon ull. Carolas Etsyshop finns här: Kariola. Jag köpte en blandning av Blue Faced Leicester och silke och spann på en av mina stödda sländor, en rysk från IST Crafts. Sländsvarvare är skickliga träkarlar. Jag älskar det fina träarbetet i en balanserad slända gjord av vackert trä. Just den här sländan har en spets av metall, som gör att den snurrar extra fort. Spinnskålen köpte jag också från IST.

Jag tvinnade på spinnrocken, för jag tycker inte jag behöver använda tid på att lära mig snurra sländan motsols. Måste man kunna allt? Jag tycker inte det. Det ryms inte heller så mycket garn på en slända, medan det väl får plats 100-120 gram på spinnrocksrullen. Det händer att jag tvinnar på någon av mina hängande sländor, för jag har ett par rätt stora och tunga sådana, men det här garnet ville jag ha i så stora härvor som möjligt.

Garnet ska ännu tvättas för att ”set the twist”, alltså fixa snodden. Vi har väldigt dåligt med spinntermer på svenska, så svengelskan lever och mår bra. Garnet är inte färdigt före det tagit sig ett bad, först då lägger sig fibrerna till rätta och garnet lugnar sig. Nu är det fortfarande obändigt och inte så lätthanterligt. Det kan man se i böjarna, där garnet vill vrida sig åt ett annat håll och sno ihop sig. Det är ett mjukt garn med stor färgvariation. Jag funderar på en kompis till det, men har ännu inte bestämt vilken färg det garnet skall ha. Det bör vara enfärgat, eller kanske hellre melerat men med mycket liten variation.

Hela förmiddagen har jag emellanåt kastat en blick ut genom fönstret. Svanarna på åkern är oroliga. De flaxar med vingarna, och öppnar jag fönstret kan jag höra hur de trumpetar. De har resfeber. Just nu är det bara vuxna fåglar där, men emellanåt landar familjer med ungar också. Jag tror faktiskt det är en unge där nu. Ungarna ser ut som stora grå får. Om jag öppnar fönstret och försöker fotografera fåglarna genom det tolkar kameran det som att jag vill ha en bra bild på telefon- och elledningen. Om de bara ville gräva ner dem! Jag avskyr dem. Att fotoshoppa bort dem är inte en grej jag är så intresserad av att pyssla med.

Varken svanarna eller tranorna kommer närmare husen än så. Tranorna flyttade söderut för flera veckor sedan, men svanarna stannar länge. Sångsvanen är Finlands nationalfågel.

Någon dag måste vi göra nåt åt det där fönstret. Snart blir det istäckt och jag ser inte så mycket före sent på våren. Det händer hela tiden något i vår dal, så jag skulle ju gärna vilja se ut. Bra förslag, nån?