Kanske bör jag förklara vad jag gör om dagarna för att ni ska veta min utgångspunkt. Jag arbetar som stugvärd på friluftsmuseet Gammlia i Umeå. Det innebär att jag vaktar, guidar och slöjdar med barn i en gammal skolbyggnad. Hittills har jag virkat, vikt papper, knutit knopar och hjälpt till med sjuuuukt många midsommarkransar.

För några dagar sedan var första tillfället för att tillverka fiskespön. Mig veterligen har jag aldrig gjort något fiskespö tidigare, inte ens i min barndom. Vad jag minns var det mest min far som tillverkade fiskespön, pilbågar och gevär åt mig och mina syskon.  Själva tillverkningen i sig var inte särskilt betungande. Däremot ansvaret över barn som sitter med kniv kan ibland vara lite prövande för nerverna. Egentligen anser jag inte att det är hela världen om ett barn skär sig lite och börjar blöda, men oron finns trots allt där. De har små fingrar, men väldigt ivriga sådana! Helt plötsligt är ett finger eller två borta.

Min första besökare var en tjej som frågade var jag kom ifrån. Örnsköldsvik svarade jag. Hon visste inte var det var. Tycker du jag pratar konstigt frågade jag henne. JA! Svarade hon och skrattade lite. Själv kom hon från Stockholm.

Stockholmstjejen var säkert kring 10-11 år och väldigt otålig med allt. Hon kunde knappt sitta still på bänken medan jag förklarade knivreglerna. Ni vet det här med att sitta brett med benen, tälja från sig och hålla fingrarna bakom kniven. Hon täljde på raskt och jag var hela tiden tvungen att be henne ta det lugnt. Hon skar sig såklart! Och rätt rejält. Handflatan fick sig ett långt sår och lillfingret ett djupare sår. Medan det sprutade blod och jag försökte torka med papper och bad henne hålla upp handen så snodde hon åt sig kniven, höll fast pinnen med knäna, täljde ryckigt med fel hand och brydde sig knappast om blodet och att jag höll på att plåstra om henne.

Jag la undan kniven men hennes små ivriga händer var snart där igen.

Rastlös? Ivrig? Intresserad?

Kanske ville hon bara göra som hon inte fick göra? Kanske ville hon bara göra allt som gick att göra på Gammlia? Kanske ville hon bara ha ett fiskespö?

Kanske hade hon aldrig täljt förut och tyckte det var sjukt spännande?