– Mönster för en frisk fläkt i en sjuk miljö

Hulda kallar jag mitt examensarbete från Linnéuniversitetet och den består av två mönster särskilt framtagna för att sitta som draperier kring sjukhusängar för att skapa en mer trygg miljö för patienterna.

Min mamma har en kronisk njursjukdom som gör att hon då och då måste njurtransplanteras. Detta har gjort att både jag, mamma och min familj har tillbringat mycket tid i sjukhus. Och vi vet hur viktigt det är att man kan känna sig trygg och hemmastadd i en annars väldigt osäker miljö.

Med projektet vill jag diskutera hur vi ser på friskvård vs sjukvård. På sjukhuset där jag gjorde mina studiebesök planerades det att fasa ut alla lösa textilier pga. dessa behöver tvättas en gång om året, dessa ska istället bytas ut mot galontyg och draperierna mot galonbeklädda vikväggar. Jag påstår att textilier hjälper till att göra en sjukhusmiljö mer medmänsklig och kan hjälpa till med att skapa en tryggare miljö för patienterna i en tid där man är extra utsatt och osäker.

Till Formex mässan i våras nytryckte jag mönsterna på ett vackert linnetyg och ställde där ut dem tillsammans med en kompletterande kollektion brickor för att tillföra färg och lugn i vardagen. Eftersom jag vill att mina produkter ska vara hållbart producerade så är mina brickor gjorda av FSC märkt björkfaner i Nybro och mina tyger är tryckta på tyg av Lin i Borås.

Brickorna och mina tyger hittar ni här.

Jag har sparat en bit av en intervju med Lotta Lanne, den är från mitten eller slutet av 90-talet men är fortfarande lika relevant;

”En stoppad strumpa är idag inte ett tecken på vare sig snålhet eller dåliga förhållanden, om någon nu trodde det. Det visar snarare på en sund inställning till miljö, naturresurser och hantverkstraditioner. Något som nu är mer rätt än någonsin. För detta är ingen tillfällig nyck. Det är en attityd som har kommit för att stanna. – Man kan jämföra förhållningssättet till våra kläder med utvecklingen för tvättmedel och papper /…/ Människor styr helt enkelt över sina köpvanor i nya banor. Det har kommit fram en ny livsstil. Andra värden råder nu”.

Även om det har gått närmare tjugo år sedan intervjun gjordes är ämnet fortfarande relevant.

Jag tar gärna fram stoppkorgen för att laga ett par utslitna yllesockar men jag stannar inte där. Fortfarande har jag en ”förkärlek” i att ta fram symaskinen, inte för att skapa nytt utan för att ta tag i lagningslådan och arbeta mig igenom dess innehåll. Lådan brukar vara ganska full innan jag tar tag i den, handdukar får en ny hängare, overaller och jackor får nya dragkedjor och lillgrabbens jeans lagas när det gått hål vid knäna. Men det som ger mest tillfredsställelse är att få vända en skjortkrage som är utsliten på framsidan. Och jag håller fullständigt med Lotta;

– Jag gör det inte av snålhet, utan jag gör det för att jag vill och har möjlighet att göra det. Min inställning till hantverkstraditionen gör att jag känner en stor vördnad för alla de kvinnor och män som på olika sätt förmedlar hantverket som jag fått ta del av. En sund inställning till miljö och naturresurser kan generera en vänd krage och en skjorta som håller ett tag till. Men det genererar väl ingen tillväxt, tänker du. Jo visst gör den det, i stället för att köpa en ny skjorta handlar jag hellre schysst, säker och smart mat från våra svenska bönder.

Rundhässja sommaren 2012