”Livet är som en bok, den som stannar hemma läser bara första sidan”

I nya kursplanen för slöjd i grundskolan står det:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder. (Skolverket 2011:215)

Ett sätt att ta med eleverna ut i världen kan vara att visa bilder och berätta. I september var jag på en Hantverksresa i Nepal. Vi besökte ca 20 olika ”Slöjdfabriker”. Det var en intensivt spännande resa som på något sätt både var en resa geografiskt men även en resa i tiden. Bland annat fick jag för första gången i mitt liv prova på att sy på en trampsymaskin! Den användes på ”Tovningsfabriken” och fungerade utmärkt, eftersom strömförsörjningen fortfarande ojämn och osäker i Nepal.

Hantverkarnas skicklighet var imponerande, när vi besökte ett träsnideri och jag stod och beundrade en man som snidade fram en gud kom chefen fram och berättade, -här i Nepal tar det 5 år att bli läkare, det tar 7 år att bli träsnidare.

Hantverket levde kvar och var man än tittade så var händerna verksamma, även de enklaste gatuförsäljare hade hela tiden händerna igång. Antingen med att plocka bland sina varor eller att handarbeta med något.

De Nepalesiska hantverkarna äger en enorm rikedom i sitt inre lugn och sina händers skicklighet.

Här är en film som berättar om tovning: http://www.youtube.com/watch?v=N4e2kbeqRjU&feature=plcp
Denna film handlar om ”Sjungande skålar” http://www.youtube.com/watch?v=dYGbMglTZoc