De två vanligaste reaktionerna på ämnet slöjdsynd är de här: Synda? Vaddå synda? Jag gör väl inget fel när jag virkar i akrylgarn eller när jag målar min spinnrock med plastafärg, alla får väl göra som de vill? Och den andra reaktionen är: Hehe, ja, vem syndar inte lite då och då?

Själv har jag ofta insett att jag syndat först efter att någon talat om för mig att något är fel. Min reaktion har då varit som den förstnämnda reaktionen. Jag har blivit irriterad och trotsig, varför ska någon komma och tala om för mig vad och hur jag ska göra? När jag senare lärt mig behärska en teknik eller ett kunskapsområde hamnar jag mer på den senare reaktionen, jag vet mycket väl vad som anses vara fel, men struntar i det och är glad ändå.

Tanken med att vi i Slöjdlustar valde ämnet Slöjdsynder för årets kalender (som du för övrigt kan köpa på www.slojdporr.wordpress.com) är just för att belysa det. Vart du än vänder dig med din slöjd kommer det finnas någon som tycker att du syndat på ett eller annat sätt och ju mer du lär dig kommer du inse vad som räknas som rätt eller fel och själv välja att synda lite här och var. Det är ju helt enkelt så, när du lär dig något nytt blir det lite fel i början, men det brukar reda upp sig efter ett tag.

Ju grundligare du lär dig något kommer du sedan inse att du kan prioritera bort vissa ”rätt” och synda lite, för det kommer ändå inte märkas på slutresultatet.

Och i vissa fall kanske du rentav väljer att synda, trots att alla kommer se det, bara för att det är så otroligt roligt!

foto: Johnny Karhinen

Känner du nu att det säkert finns synder som du skulle vilja veta att de finns, för att sedan strunta i dem så köp vår kalender här:
http://slojdporr.wordpress.com/bestall-kalender/

Mitt slöjdande består av två sorters slöjd. Det ena är det meditativa, upprepande slöjdandet. Den sorten som du känner till och behärskar väl och som du kan göra nästan var som helst hur som helst. För mig är det till exempel stickning och nålbindning. Sånt jag kan göra framför en bra film eller tillsammans med vänner som det samtalas vilt och högt med.

Den andra sorten är den utmanande slöjden. Antingen något jag inte riktigt behärskar, något jag vill utveckla eller helt enkelt någonting som behövs mer tid eller utrymme för att syssla med. Det kan vara att sätta upp en väv, tälja eller bara något nytt inom någon slöjd jag redan behärskar.

För mig är det viktigt att variera mellan de här två sätten att slöjda. Jag skulle bli helt slut om jag höll på med samma sorts slöjd hela tiden.

En annan viktig del i min slöjdlust är kontrasterna. Lär jag mig att göra karvsnitt efter konstens alla regler så är det fantastiskt roligt och utmanande men sen bara måste jag göra något som går utanför alla regler. Då blir det såhär:

Traditionell och inte lika traditionell utsmyckning av träskaft.

Ibland får jag frågan vad en kan använda fiskskinn till, är det inte väldigt skört? och, luktar det inte väldigt mycket fisk? Ett svar på första frågan är: Till nästan vad som helst. Fiskskinn är absolut inte så skört som många tror, och sköter du en fiskskinnsväska genom att smörja det med lite extra fett då och då går det inte sönder i första taget. När det gäller lukten så försvinner lukten i princip samtidigt som du syr något av det så det är absolut inget problem. Och här följer lite inspirationsbilder till vad du skulle kunna göra med ditt fiskskinn när det är färdiggarvat.

Det går också att färga fiskskinn, det du måste tänka på då är att låta färgbadet svalna HELT eftersom fiskskinnet inte får bli för varmt eftersom det då förlimmas. När färgbadet är helt kallt läggs det färdiggarvade skinnet i och får ligga där nån timme och tas sedan upp igen. Lite mjukgörning kan då behövas igen men inte mycket.

Jag tänkte under den här bloggveckan berätta dels om det som driver mig när det kommer till slöjd, nämligen lusten. Förutom det tänkte jag berätta om den del av mitt slöjdande som jag får flest höjda ögonbryn och flest frågor kring, fiskskinnsgarvning.

Vad driver dig när du slöjdar? Mitt svar på den frågan är utan tvekan Lusten. Med stort L. Vilket också nästintill alltid betyder att jag har fyrtiosju projekt igång samtidigt, av oerhört skiftande art. Vissa dagar kan ett skinn jag håller på och bereder ligga framme samtidigt som jag spinner garn och väver på minivävstolen. För att inte tala om alla påbörjade sy och stick-projekt som finns i alla omöjliga vrår i min lägenhet.

Jag är en av tre slöjdtokar som ligger bakom föreningen Slöjdlustar som jobbar med att synliggöra lusten att slöjda genom att ta fram kalendrar på olika teman. I år hänger olika varianter av slöjdporr på väggen. För 2014 valde vi att utforska den förbjudna lusten, vad du absolut inte får göra inom slöjd; Slöjdsynderna. Alla har vi syndat, jag gör det HELA tiden. Regler är något jag har väldigt svårt för och bryter dem gladeligen ofta. Därför blir också glädjen så stor när det visar sig att jag är långt ifrån ensam om att vara glad i att synda. På releasefesten vi ordnade för vår kalender hade vi ett biktbås, där besökare kunde låsa in sig och bekänna sina synder alá Big Brother. Det resulterade sedan i den här fantastiska videon:

Vi vill inte säga att alla ska synda och inte heller att det är fel att göra rätt, det enda vi vill är att ingen ska tappa lusten att slöjda. Om du ogillar regler, ta dem med en klackspark. Gillar du att göra på pricken rätt, gör det! Allas lust är lika värd!