De två vanligaste reaktionerna på ämnet slöjdsynd är de här: Synda? Vaddå synda? Jag gör väl inget fel när jag virkar i akrylgarn eller när jag målar min spinnrock med plastafärg, alla får väl göra som de vill? Och den andra reaktionen är: Hehe, ja, vem syndar inte lite då och då?

Själv har jag ofta insett att jag syndat först efter att någon talat om för mig att något är fel. Min reaktion har då varit som den förstnämnda reaktionen. Jag har blivit irriterad och trotsig, varför ska någon komma och tala om för mig vad och hur jag ska göra? När jag senare lärt mig behärska en teknik eller ett kunskapsområde hamnar jag mer på den senare reaktionen, jag vet mycket väl vad som anses vara fel, men struntar i det och är glad ändå.

Tanken med att vi i Slöjdlustar valde ämnet Slöjdsynder för årets kalender (som du för övrigt kan köpa på www.slojdporr.wordpress.com) är just för att belysa det. Vart du än vänder dig med din slöjd kommer det finnas någon som tycker att du syndat på ett eller annat sätt och ju mer du lär dig kommer du inse vad som räknas som rätt eller fel och själv välja att synda lite här och var. Det är ju helt enkelt så, när du lär dig något nytt blir det lite fel i början, men det brukar reda upp sig efter ett tag.

Ju grundligare du lär dig något kommer du sedan inse att du kan prioritera bort vissa ”rätt” och synda lite, för det kommer ändå inte märkas på slutresultatet.

Och i vissa fall kanske du rentav väljer att synda, trots att alla kommer se det, bara för att det är så otroligt roligt!

foto: Johnny Karhinen

Känner du nu att det säkert finns synder som du skulle vilja veta att de finns, för att sedan strunta i dem så köp vår kalender här:
http://slojdporr.wordpress.com/bestall-kalender/

Mitt slöjdande består av två sorters slöjd. Det ena är det meditativa, upprepande slöjdandet. Den sorten som du känner till och behärskar väl och som du kan göra nästan var som helst hur som helst. För mig är det till exempel stickning och nålbindning. Sånt jag kan göra framför en bra film eller tillsammans med vänner som det samtalas vilt och högt med.

Den andra sorten är den utmanande slöjden. Antingen något jag inte riktigt behärskar, något jag vill utveckla eller helt enkelt någonting som behövs mer tid eller utrymme för att syssla med. Det kan vara att sätta upp en väv, tälja eller bara något nytt inom någon slöjd jag redan behärskar.

För mig är det viktigt att variera mellan de här två sätten att slöjda. Jag skulle bli helt slut om jag höll på med samma sorts slöjd hela tiden.

En annan viktig del i min slöjdlust är kontrasterna. Lär jag mig att göra karvsnitt efter konstens alla regler så är det fantastiskt roligt och utmanande men sen bara måste jag göra något som går utanför alla regler. Då blir det såhär:

Traditionell och inte lika traditionell utsmyckning av träskaft.