Ja nu är jag här igen! Fick just veta att det snart är dags för Kravallslöjds 8 års kalas. Var därför tvungen att kolla efter när jag bloggade här första gången, och det var i augusti 2008.

Så givetvis har en hel del hänt på slöjdfronten för mig sedan dess. Då var jag en relativt ny egenföretagare, jag startade Limmo-design 2006, nu har jag drivit ett eget företag i 9 år och börjar mer och mer landa i hur min nisch ser ut, hur jag vill arbeta och med vad. Även om det är något som ständigt förändras och utvecklas givetvis.

Den största skillnaden nu mot 2008 är hur mycket tydligare min inriktning mot har blivit. Jag har alltid varit intresserad av att arbeta med garner men från och med att jag började spinna och färga själv har det intresset vidgats. Från att säga något vagt om att ” ja jag stickar, väver och syr en del” så jobbar jag idag med textila fibrer och hela processen från råfiber till färdig produkt.

Sedan till en annan slöjdresa, närmare bestämt #slöjdresan. Jag liksom många andra befinner mig på instagram, i mitt fall under @limmodesign. Och det är en ständig källa till inspiration, tidsfördriv och inte minst att bygga nätverk med likasinnade i hela landet och hela landet. Tack vare instagram kan jag numera exempelvis få tag i ull från en väldigt sällsynt fårras i Estland eller hålla koll på de senaste garntrenderna i New York.

I en sådan instagramdiskussion uppstod i lördags en idé. @clarastickar visade upp hur hon och hennes nya knäpphärvel var ute och åkte spårvagn. En konstig företeelse för många oinsatta men för oss som jobbar med hantverk helt naturligt, hur ska man annars frakta sina slöjdredskap?

Själv ska jag erkänna att när jag ska resa någonstans så använder jag ohälsosamt mycket tid innan för att planera min resestickning. Vad ska jag sticka? Hur mycket garn ska jag ha med? Kanske bäst jag tar lite mer extra garn? Och det hela slutar vanligtvis att min stickpackning är betydligt större än packningen med kläder och annat onödigt.

Jag reser förutom med stickningen ofta även med spinnrockar. Ja, även i plural. Åker jag till mina föräldrar en helg, ja det skulle kännas naket och tomt att inte spinna på en hel helg. Ibland handlar det om föreläsningar, kurser och workshops jag håller i och då behöver någon eller några av spinnrockarna följa med.

Hur packar man då en spinnrock på bästa sätt? Eftersom jag främst använder mig av högrockar så är jag av åsikten att de bäst och värdigast åker stående på ett av bilsätena, väl fastspänd med säkerhetsbältet. Till mitt förtret har jag hittills aldrig blivit stoppad när jag och spinnrockarna färdas på det sättet, jag undrar vad reaktionen skulle bli?

Så nu finns hashtaggen #slöjdresan. Tagga dina slöjdiga resor så vi kan inspireras av varandra!