Bilderna föreställer en känsla som jag har haft, det är första bilderna vi visar ur den nya Studio-Heimat kollektionen, själva dräkten har jag sytt på hela sommaren, men nu till en vanlig dag i Sättra. Kanske kan det belysa vikten av Sisters. Hur får man utlopp för sin kreativitet??

 

Går upp 6.00, alla, barnen och jag är trötta, vi lider av postskördefest syndromet, hålögda och långsamma. Alla får sin dos av hygien, frukost, gummistövlar, läxböcker mm. Jag har tre barn (vilket är under medel i Sisters of Sättra) och är ensamstående konstnär/intendent, busshållsplatsen är mittimot och alla kommer med skolbussen.

 

Jag åker till jobbet som är ett friluftsmuseum med konsthall. Snart är det bara ett friluftsmuseum och jag är uppsagd, men nu är det måndag efter skördefesten och en mycket stor utställning om jordbruk och konst ska plockas ner, sorteras upp och alla verk ska bubbelplastas. Jag har varit arg i ett halvår för att konsthallen ska läggas ner och att jag ska bli uppsagd och nu orkar jag inte vara arg mer. Konstnärer kommer och hämtar sina verk som inte blivit sålda, min vän Tage snart 94 kommer och är glad för att han får köra bil igen och konstgruppen Greetings från Öland som har haft en fotoutställning ”Tack för besöket”, bilder föreställande sig själva i Ölandsdräkten i typiska öländska miljöer på vintern, de drar ner kablar. Även Sisters of Sättra har av någon anledning varit med på jordbruksutställningen med serien ”Här växer vi”, tre foto, en film och ett broderi. (Kristina lever ett lyckligt och lättsamt liv med gott om tid för trevligheter). Det handlar delvis om att växa eller kvävas.

Hela tiden ringer telefonen för det är många som är upprörda över att konstmuseet ska stänga. De har haft protestlistor och lotteri i helgen och har många uppslag om hur museet kan räddas. Andra ska diskutera saken i Radio Kalmar i morgon, vart är den öländska kulturen på väg egentligen? Ja det kan man undra, jag är så glad för allt stöd, men samtidigt så pass trött att jag är lagom stimulerad av att slå in tavlor i bubbelplast.

 

Slutar kl 16.00 hämtar min yngsta dotter på fritids, de andra två är hemma. Jag sätter igång mat, läxläsning, äter mat, röjer, måste åka och handla, tanka och ta ut månadspengar till barnen, stressar iväg, barnen vind för våg hemma. Tillbaka igen, läxor, slå in läxböcker, kvalitetstid eller vad det heter. Mitt i detta stressande har jag bokat in yoga för att jag kände på mig att jag skulle vara sliten efter skördefesten, så då far jag i väg på den. Barnen åter vind för våg, men det kom hem en lugnare mer harmonisk mor sedan. Somliga hade somnat i soffan, jag såg på ett historieprogram med äldsta dottern. Vi är båda intresserade av historia, jag är egentligen arkeolog. Telefonkonferens med en sister i byn, imorgon ska hennes folkhögskola göra något i min trädgård. Om det får ni troligen läsa om.

Bilderna ur Heimatkollektionen. Heimatfilmerna och mitt eget Heimatinferno på den öländska landsbygden har inspirerat. Idag blev det just inte så mycket skapat men helt lat har jag heller inte varit.