Hattar i Gotlandsull och Merino Annelie Richardsson

Orust slöjd på Orust har haft en del gemensamma utställningar under året.  De har varit fina och sevärda. Den bästa var i Karins hus i Henån under sensommaren. Ett gammalt mysigt hus vid Henåns centrum. Nu senast var det julmarknad på Kajutan i Henån. Det är bra när vi har så många olika hantverkare så det blir en sådan vacker variation. Det är många duktiga slöjdare i kommunen.

Annelie och Kristian omslag Till Handa_1_2011_Foto Berit Thorburn

Jag nämnde tidningen ”Till Handa” innan. I sista numret blev jag intervjuad av Berit Torburn. Hon skrev en väldigt positiv artikel om tovning och min sambo fick även ställa upp som omslagspojke vilket vi tyckte var väldigt roligt. Han ställer ju upp så på allt. Jag arbetar som IT tekniker på teknikföretaget Reinertsen  i Göteborg och man kan säga att större delen av fritiden går åt till att tova.  2 gånger har jag fått tovningsförbud av min sambo. Förbuden har då varat i 2 veckor och det har varit efter väldigt intensiva tovningsperioder. I somras var jag även hos Elina Saari på kurs i Finland. Hon tillverkar sina föremål av ”förfilt” som hon färgar själv. Hon är har även ett väldigt gott öga till det konstnärliga och gör väldigt coola ”wallhangings”. Ni kan se hennes websida www.feltfaction.fi. Hon var väldigt inspirerande som ledare. Duktig på att lära ut. Vi arbetade långt in på nätterna tills vi stöp i säng. Sedan när jag kom hem hade jag fullt upp med en utställning och det var efter detta första tovningsförbudet inträffade…

Jag har inte kommit på något sätt att försörja mig på hantverk så därför är jag så klart väldigt glad att ha ett annat jobb. Man skulle kunna tänka sig att jobba 80% kanske för att kunna ägna lite mer tid till hantverk. Som det är nu tillverkarkar jag mer för utställning än för att sälja, detta för att jag inte hinner tillverka så mycket och därmed ägnar tiden åt att göra precis  de saker jag vill. Jag har hört från ett par som lyckas försörja sig på tovningen att deras tovande mer går ut på att antingen göra en speciell sak som säljer och så hinner de bara  med just det eller så är det så att de behöver tillverka en sak relativt snabbt för att kunna sälja till rimligt pris och då kan de inte lägga den extra tiden det tar för att få till den sista slutfinishen, som de annars kunde gjort om de kunnat ta mer betalt..

Som sagt det finns ändå några som kan leva på tovning.  En positiv sak med hantverk har för mig varit alla bekantskaper med andra som tovar. Att ha en hobby tillsammans med andra är en stor sak. Den bästa bekantskapen som mer känns som en vän är en tjej som bor på Gotland. Roligt är att hon satsat på att leva på sitt hantverk och lyckas med det. Yvonne Habbe heter hon och är säkert känd av många då hon håller många kurser runt om i Sverige. Hon är otroligt noggrann och duktig. Duktig på att lära ut också. Jag tycker man får en viss känsla av hennes alster. Hon är nästan lite spirituell skulle jag säga om jag skulle försöka beskriva vad jag känner. Ni kan se hennes websida www.habbe.nu. Vi träffades första gången på ”Fellt in Focus” i Danmark för 2 år sedan. Vi bodde i rummen jämte varann, men sågs inte förrän det hade gått ett par dagar, för båda av oss umgicks mycket med andra från andra länder och var inte så mycket vid våra rum. Vi träffades precis innan vi skulle på utflykt. Vi satte oss jämte varann på bussen och vi hade så roligt! Vi skrattade väldigt mycket den resan och det gör vi fortfarande när vi ses. När vi inte ses skickar vi mail.

Tovningsförbudet efter sommaren fick ett abrupt stopp. Telefonen ringde innan jag vaknat till riktigt en Lördag morgon. På utställningen hade jag pratat med en dam som undrade hur man nunotovar. Jag förklarade hur jag gör och vad jag använder. Hon berättade att hon målar på silke och att hon vill använda sitt silke för att nunotova. En väninna till henne hade berättat hur hon tovar i torktumalaren. Jag berättade att jag lägger tunt med ull på silket och rullar ihop arbetet med bubbelplast och arbetar på så sätt in ullen i silket. Hon berättar att hon ringer för att hennes väninna är bortrest och att hon testat tova i torktumlaren, men misslyckats. Hon ville komma på en snabbkurs. Jag förstod läget och föreslog morgonen dagen efter. Hon ville helst komma med en gång. Jag förklarade att vi var bortbjudna. Hon kom dagen efter och vi tovade. Hon hade jätte fina silkestyg. Nästan lite väl fina för att tova med. Hon berättade att hon fått en beställning på en nunotovad jacka så hon var tvungen att få reda på hur man gör. Jag skrattade lite och visade tekniken. Hon ville gärna kunna ställa ut en sådan jacka på nästa utställning också.

En sak värd att tänka på:

Git Miris filosofi. Detta går inte att köpa, men du kan göra det själv.

Tovad filt med kattmotiv Annelie Richardsson

Ett modernt sätt att visa sig är via internet. När jag började prata med andra från andra länder om tovning för några år sedan insåg jag hur svårt det var att förklara hur en sak såg ut och hur man tänker sig olika resultat. Det är extra svårt att förklara när man inte har samma kulturella bakgrund. Som IT tjej så gjorde jag en websida. www.hantverkochtovat.se fick den heta. Det är betydligt lättare att hänvisa till en sida där de kan se bilder. Det har varit väldigt uppskattat har jag märkt, så den växer hela tiden. Den är till för att inspirera andra till att hantverka.

Håller på och översätter websidan till engelska.  www.hantverkochtovat.se  finns nu bara på Svenska. Tanken med den är att inspirera och att ge idéer att tillverka saker själv. Och få så många som möjligt att tova. Det är ju otroligt kul att få en ide och sätta den i verket och se vad det blir. Ullen är fantastisk ! Det är bra att ha en ide, men en del ger sig längs vägen också när man ser vad som sker under arbetets gång, man kan dra nytta av saker som händer. Ullen arbetar lite själv under tiden så att säga och det gäller att hänga med. Jag brukar tänka rätt länge  på en ide och då fundera vilken teknik jag skall använda och vilka materiel som skall användas och hur  man då kan få till en viss struktur osv. Men sedan är det som sagt så att saker kan hända och det som kommer ut kan bli något ännu bättre än det man tänkt från början. Det skall vara lite spännande med  hantverk!  Orust Slöjd gick jag med i för 2 år sedan och vi har haft  en del utställningar. Det jag fått höra är att de som tittar  tycker det är väldigt kul med saker de inte sett innan, något nytt och roligt. En sak jag kan säga till er som vill ha annorlunda kläder. Börja Tova! Ni kommer att få uppmärksamhet! Det är kul att bära sina egna kläder. På fest kan det bli ett väldigt naturligt och intressant samtalsämne. Folk vill veta hur man gör och vips är samtalet igång. Sedan börjar andra berätta om sina hobbies. Väldigt intressant. På www.hantverkochtovat.se kan ni se en hel del bilder i gallerierna. Både från kurser, modevisning, utställningar och annat. Klicka på bilder för att se fler bilder eller större bilder.

Nålfiltning Vargöga Annelie Richardsson

Tovad skål Annelie Richardsson

Största händelsen under året tycker jag var en riktigt härlig sommarvecka på Gotland då jag var ledare på ”Kreatov” på Gotland. Temat i år var ”Bärbar filt” Jag fick frågan av Birgitta Nygren, hemslöjds konsulent på Gotland om jag ville komma och leda kurs. ”Hattar med bubblor och veck”  Gruppen som skulle tillverka hattar visade sig vara en grupp på 11 personer som också ville göra väskor. 11 personar var en relativt stor grupp om man skall hinna se och vara med på vad alla gör. Men det gick bra. De gjorde jätte fina saker. Väldigt kul att se. Det var olika hur mycket deltagarna hade tovat innan, vid presentationen första dagen sa en att hon tovat i 30 år, jag kände lite stress över det, vad skulle jag tillföra tänkte jag. Sedan var det några som inte tovat alls stort sett, så utmaning fanns! Det som först hände var att jag presenterade mig och så startade vi med en liten visning av hur man tänker när man gör mallar och lägger ut ullen på mallen. Jag tog sedan en stor mall och började visa hur man lägger ut ullen, hur tjockt osv.Vilket jag insåg inom 1 minut att det skulle ta en väldig tid att göra klart, så jag lade bara ut ull på en bit och försökte förklara resten hur jag tänkte. Sedan började jag visa hur man gör bubblor och veck, vilket kursen skulle gå ut på.  Sedan frågade jag om alla förstått och då sa alla ”Nej”  Det var ju inte så mycket att göra åt det, jag ville att de skulle komma igång och så började vi… Det kändes inte bra till en början. Men sedan kom de igång och resultaten blev väldigt fina och det var väldigt kul att leda gruppen.  De hade så olika erfarenhet och kreativiteten flödade, efter 2 dagar hade de fått ihop en jätte fin samling hattar som visades sista dagen i en stor utställning. Alla deltagare på Kreatov deltog i 2 olika kurser vilket jag tycker är ett bra upplägg.  Vi hann även med guidad rundvandring i Visby, föreläsningar på kvällen och även modevisning i en ruin en kväll inne i Visby. Att träffa alla dessa kreativa tovningsdamer och så Erik var väldigt härligt.

Tovad Nemi Annelie Richardsson

Efter Kreatov på Gotland som för övrigt kommer att gå av stapeln igen om ett par år igen har det har det blivit en del andra kurser . Oftast hemma i köket ute på Orust där vi bor min sambo, katten och jag. Ni som tovar, känner igen att ullen också bor hemma hos er?  Den nästlar sig in överallt.  Man försöker pressa in den i lådor och skåp, men den kommer ändå ut. En sak min sambo sa för ett tag sedan var ganska rolig. Vi hade städat, sedan kom ett gäng och tovade på helgen och så skulle det komma folk till oss och äta. Jag bad honom dammsuga innan gästerna dök upp. ”Men det är ju inget damm, det är bara ull”. Det är bara svårt för andra att se skillnad på en dammråtta och en ulltott.

Färgad Silke att tova med Annelie Richardsson

Några kurser på Stenungsunds kulturhus har det blivit under året också. De har tovat silkessjalar med merinoull  och blankt mullbärssilke som dekoration, så olika men alla så fina! Nunotovning gör sig väldigt bra i kombinationen siden och ull. Det blanka sidentyget tittar fram mellan ullen.

En sak jag ser fram emot nu är sommaren. Inte bara för att det blir ljusa kvällar och att det blir varmare. Utan också för att det skall bli utställning på Galleri Svennerholm på Orust där även jag skall ställa ut. Har börjat tillverka nya saker inför utställningen och hoppas åskådare skall få en både fin och glad upplevelse. Utställningen är i 4 veckor Juli  till första veckan i Augusti. Galleri Svennerholm har jag förr om åren sett som ett fint utflyktsmål. Jag rekommenderar er några smultronställen på Västkusten ute på Orust och Tjörn sommartid. Här finns några loppisar att slinka in på, ett väldigt mysigt cafe ”Sunsdby gård” på Tjörn. I gammaldags miljö och med trdgård att sitta i och dessutom utsökt goda hembakta kakor och bröd. Chokladtryffeltårta är en favorit. Utomhus utställningen ”Pilarne” på Orust och så slöjd försäljning i Kungsviken som pågår under hela sommaren där över 50 hantverkare ställer ut saker av hög kvalite som man dessutom kan köpa. Sedan är öarna väl värda ett besök bara för sin natur dessutom. Så ta med kameran! Anledningen att jag blev tillfrågad att vara med på Galleri Svennerholm är att de ville ha någon som ställer ut ”något kul” Det skall jag se till hoppas jag.

Fasionshow felt In Focus

I våra Nordiska grannländer  är det fler  som tovar känns det som, eller så är det så att jag just kommer till grannländerna i syfte att tova och därför är det dem jag träffar.  För snart 2 år sedan var jag på ”Felt in focus” i Glamsbjerg i Danmark. Nära Odense. Där möttes vi 150 personer för att tova 1 vecka. Då var vi under 10 från Sverige och betydligt fler var det som sagt från våra grannländer. De som åkte längst för att delta var från Australien och Nya Zeland.  Kul var det i alla fall och nu i sommar är det dags igen. Chansen finns ännu att anmäla sig, se mer info på http://www.feltinfocus.com/. Priset är relativt högt kan tyckas, men jag vill också säga att det är väldigt välordnat. Mat och logi ingår. Utflykter och utställningar anordnas och alla aktiviteter ingår och är väl värda att besöka. Det blir mycket tillverkat av så många som tovar i 4 dagar, så man lär sig en hel massa bara av att vara lite nyfiken och gå runt och titta i de andra klasserna. 12 parallella lärare arbetar samtidigt. Jag vill lova att kreativiteten kommer att flöda och du får en hel massa inspiration av att se så mycket. En modeshow anordnas på Fredagen också. Allt i tovat! Se bilder från förra gången via länken http://www.hantverkochtovat.se/Fashionshowgalleri/index.htm

Hur många är det som tovar i Sverige? Den frågan brukar andra som tovar i andra länder fråga mig. Jag vet inte svaret. Själv har jag hållit på i ca 5år och har stött på ett antal, men hur många exakt är svårt att säga.  Det finns säkert fler än man tror. I sista numret av ” Till Handa” finns en uppmaning att anmäla sig till ”Tovningsuppropet i Västra Götaland för oss som håller till där.

Detalj Tovad Klänning Annelie Richardsson

Hur började då detta hantverksintresse? Det började gro väldigt tidigt i mig. Det finns bildbevis. Redan som 4 åring satt jag vid mammas symaskin och sydde min första kollektion av ett gammalt tyg vi haft på väggen för att skydda tapeten mot barns slitage. En väldigt snygg kjol bland annat som jag sedan tvingade mina 2 yngre systrar att ha på sig när mamma tog kort. Jag klädde även ut mina systrar till bland annat äppelträd, vilket också blev de första kreativa modebilderna. Med åren som följde blev det mer och mer sytt. Under skoltiden hade jag inte så bra ekonomi att jag kunde köpa de finaste tygerna utan jag höll till godo med bommullstyger som kanske i första hand var avsedda för gardiner. Ibland lite för tjocka för ändamålen, men en del kläder blev riktigt bra. Jag är lite road av dagens högsta mode med storblommiga kraftiga möbeltyger ! Jag vill bara säga, modet kommer igen. I garderoben hemma hos mamma och pappa hängde kläderna kvar i många år efter att jag flyttat hemifrån.  Detta resulterade i en väldigt uppskattad modeshow. Jag mannekängade för familjen och några kompisar som var inbjudna till grillkväll hos mina föräldrar. Min ena syster läste upp en text som hade med varje kreation att göra, medans jag bytte plagg och skratten flödade. Detta var innan 80-tals modet kom tillbaks nu. Vi hade även hittat date parfym, alldeles för brunt puder som vi smetade på, chockrosa örhängen i plast som var alldeles för stora. Röda skor med jättestora rosetter och andra ”måste ha prylar” från 80-talet.

Det var någon gång under min skolperiod jag kom hem med en kompis som jag hade lovat att jag skulle lära sy. Min mamma sa till henne. ”Ja, hon har ju sytt mycket genom åren och det värsta är ju att hon använde det också!!”