Så har den här bloggveckan kommit till sitt slut. Egentligen finns det hur mycket som helst som man vill skriva om, berätta och så vidare. Men som vanligt så framkallar dataskärmen en blank hjärna. Så jag gissar på att jag kommer ha hur mycket som helst som jag skulle vilja skriva om nästa vecka.

Jag måste dock rekommendera en blogg som en tjej som gick samma luffarslöjdskurs som jag har: magnifikamaskor En helt underbar liten blogg där hon visar upp all sorters slöjd.

Tack och hej från mig.

Vad betyder slöjden för mig? Nu känns det helt plötsligt omöjligt att få ord på det hela. Sänker nivån.

Vad gör jag i mitt slöjdande? Det är kanske det som är själva grejen. Att göra och skapa. Att göra användbara föremål. Föremål som löser ett problem eller tjänar ett syfte. När jag fick tillgång till en jobb bil köpte jag nästan genast en mugghållare. En sån som man fäster vid fönstret gjord i plast som kostade 19 kr. Saker gjorda i plast som kostar 19 kr är inte speciellt hållbara. Om ni inte redan visste det. Men, själva upphängningsanordningen höll. Och där fanns två hål som man enkelt kunde trä in lite metalltråd. Ah, jag kan göra en mugghållare i luffarslöjd! Jag tror idén om denna mugghållare fick mig att faktiskt åka iväg till den första luffarslöjdskursen i höstas. Resultatet blev inte särskilt vackert, den är bland annat lite sne. Men den är charmig och passade alldeles utmärkt i jobb bilen som jag döpt till skrutt-i-bang-bang (inte så mycket sprutt i den). Och mugghållaren tjänar sitt syfte. Eller tjänade, jag har ju annat jobb nu). Om varför ingen bild infogas här, se slutet på inlägget.

Att kunna göra saker som uppfyller ett behov jag har känns… jävligt bra! Jag behövde en fruktskål till mitt kontor, skulle försöka leva lite mer hälsosamt. Så på två kvällar slängde jag ihop den. Nu har den blivit lite mörbultad av en tegelsten men jag lyckades få till den så den ser okej ut igen. (Tegelsten på ett bibliotek?, kanske du tänker. Jo. Fungerar utmärkt som bokstöd. Och orkar man hålla i den när man lyfter upp den är det ett extra plus. Som ni förstår lyckades jag mindre bra med det när tegelstenen passerade ovanför fruktskålen).

Fruktskålen

Möjligheten att skapa presenter som är specialtillverkade till vänner känns också så otroligt roligt. En av mina vänner (med fru) bjöd in mig och min odåga till hund på en helgvisit. Ville visa min tacksamhet och började fundera på vad som skulle passa just deras hem. Kom att tänka på att de har ett musikrum. Någonting med noter och ge-klav, men vad? Det blev en ljuslyckta att hänga i fönstret. Eller att göra ett grytunderlägg till en jobbarkompis som drömt om att ha ett i näsan hela sitt liv. Att genom mitt slöjdande kunna skänka glädje, det känns jävligt stort!

(I detta inlägg hade jag tänkt visa bilder på olika saker jag gjort i luffarslöjd, men nu är läget så här:

Kameran är med mig. Datorn och mobilen också. Blue tooth-dongen är i Umeå, USB-kabeln är i Leksand och jag sitter för närvarande i Söderhamns skärgård. Så mina specialtagna kort kan inte flyttas över, varken från mobilen eller kameran! Har jag sagt att Murphys law ständigt är närvarande i mitt liv?)

Mia Lindgren och Emil Nordlander har redan visat lite av vad man kan göra med böcker och tidningar man inte läser i sin artikel Alla får limma. Förvånande nog så pågår sådan aktivitet även på bibliotek.

När jag var på Länsmöte för någon helg sedan höll bland annat personal från Mora en föreläsning om hur de väcker läslust, tips och användbara idéer. Helt plötsligt fick vi se bilder på böcker som brutalt förstördes. Jag säger brutalt för vid första anblicken kändes det så. Men väldigt snart så övergick tanken till: Faan vilken bra och rolig idé!!! Här är några bilder som de vänligt nog skickade till mig. (Är ni nyfiken på vad som händer på biblioteket i Mora så kolla här: Mora bibliotek )

Bok lampa

Omgjord bok

Hur fint som helst!

Visst är det en otroligt cool idé? Jag funderar starkt på att försöka genomföra den på mitt bibliotek också, ska kolla om bildläraren är med på idén!

Jag vet inte hur det är för er. Men jag gör en intelligent gissning och påstår att ibland tryter inspirationen. Man sitter där och stirrar på, i mitt fall, vertygslådan. Inne i den ligger tängerna och järntråden och bara väntar på mig. Jag sitter där och tittar och vill, men kan inte. Vad ska jag göra? Idéerna uteblir likt regnet i öknen. Hjärnan känns som ett vakum. Om jag har tur så kommer jag på vad som brukar skänka mig glädje och skaparanda. Idag kom jag på det.

Tack vare den här bloggen kom jag på att jag skulle fota omgivningarna så ni får se hur det ser ut kring min arbetsplats, stiernhööksgymnasiet.

Stiernhööksgymnasiet

Infarten till skolan

Den här synen möter jag varje vardagsmorgon men det är först idag jag riktigt såg hur vacker det är.

När jag fortsätter upp mot skolan

Möts jag av dessa små stugor. Enligt uppgift ska de ha använts som små stall medan folket gick i kyrkan. Kyrkan ligger på andra sidan vägen.

Detalj på en av dörrarna

Jag som även drömmer om att ha en egen smedja brukar ofta gå nära och studera handtag, lås och gångjärn. Ofta kan man finna små detaljer som väcker inspiration.

Utsikt över Siljan

Varför blir utsikter aldrig lika bra på kort? Den här vyn finns utanför mitt bibliotek. Dock är mitt arbetsrum åt andra hållet så jag ser bara tegelväggen i en korridor.

Efter att inspirationen återkommit tar jag en titt på ett av mina projekt. Hur kan något så här fult och vanligt bli fint och användbar till att presentera böcker på?

Projekt i biblioteket

Tror att verktygslådan får följa med till biblioteket!

Ljuskrona i biblioteket

Och just nu pågår ett projekt där det vävs som bara faan. En 628 meter lång trasmatta ska göras som sedan ska placeras på Långbryggan. Två av vävstolarna står vid huvudingången och sju andra är utplacerad på olika skolor i Rättvik. Läs mer på länken till deras blogg: Rättviksbiblioteksblogg

Och så här ser det ut med vävstolarna:

Vävstolar i biblioteket

Att slöjden tar plats i biblioteket och alla som vill kan delta med ett litet bidrag, det känns inspirerande. Nu gäller det bara för mig att se till att det även blir så på mitt lilla skolbibliotek! Ska försöka komma på något innan veckan är slut. Annars får jag försöka bidra med andra inspirerande exempel på När slöjden tar plats i biblioteken.

Vad säger man när man blir tillfrågad att blogga? Jag säger i alla fall inte nej. Det ingår inte i mitt ordförråd. Det vet personen ifråga som ber mig blogga. Försöker med: ”men jag har inget internet förrän onsdag.” Svaret blir: ”Det är lugnt. Då får det vara så.” Jag kan inte komma på någon annan ursäkt för att undvika det hela. Så nu är jag här.

Så vad kan jag bidra med? Mindervärdes komplexet gör sig påmind. Men inte kan väl jag. Alla kan redan det jag kan och så mycket bättre. Så då får jag väl tipsa om några av dem då. Bibliotekarien i mig sätter fart med en litteraturlista. Håll till godo och gå in på närmste biblioteks hemsida, eller till den fysiska byggnaden och leta reda på böckerna.

Litteraturlista Luffarslöjd/trådslöjd

Luffarslöjd och andra trådarbeten av Gert Ljungberg, Inger A:son Ljungberg och Petronella Ljungberg

Spännande metalltrådsflätning av Alice Riisager Rasmussen

Trådkonster av Gerd Mellberg och Sven Axner

Kröka järn – Luffarslöjd av Jonny Tenggren och Gun Hägglund

Smycketråd och pärlor av Linda Jones

Trådarbetande luffare av Birger Magnusson

Wire. Everyday things av Suzanne Slesin m fl.

Wirework av Mary Maguire

Decorative tin & wirework av Mary Maguire