Halloj!

Jag kommer vara på sånt där jobb imorn så jag tänkte skicka iväg ett litet inlägg i förebyggande syfte så att säga.

Jag tänkte dela med mig lite av hur en vanlig dag kan se ut bara för att morgondagen kommer bli så underbar! Jag glider ut på morgonkvisten till smögen och dykcentret, förmodligen är det sol, och pillar i mig lite frukost. Sen börjar det laddas inför utfärd och efter transport och igång och grejer får jag dra upp virkningen! En stor mugg kaffe samt dagens projekt, en lila mössa, i händerna. Lite sporadiskt virkande försegår ca 45 minuter medans jag håller uppsikt över de bubblande dykarna. Efter detta är det lunch som kan spenderas enligt följande bild:

Nu är detta ett av dom förra projekten men hur som helst såhär kan en matrast se ut och inte är väl det så dumt. Efter dagens bravader brukar jag slänga iväg ett samtal till Gustav på kvällen om inte han hinner först och så bollar vi idéer om virkningen och om annat skumt.

Så kan en dag med lite casual virkning se ut för min del och det är på den nivån det ligger, ganska så tillbakalutat fritidsintresse. Även om det hade vart väldigt häftigt, och det är faktiskt drömmen, att göra detta till något större så är det sjukt trivsamt att vara en fritidsslöjdare.

Om det finns några minuter över, ta en titt på vår lilla hemsida vetja: http://g-knit.webb.se/

Tills nästa gång, ha det kanon och njut av helgen!

Man har under sina år av virkande lyckats bygga upp ett slags beroende eller snarare begär. Likt jag en gång i tiden gick upp på morgonen och suktade efter en morgonsnus så är detta nu förändrat och suktandet efter lite morgonvirkning har tagit över. Det kliar i fingrarna när man sitter på bussen och blott har en IQ-befriad ”smartphone” i sina händer. Längtan efter att skapa något tränger igenom. Dessa rytmiska rörelser har hos oss faktiskt utvecklat ett slags ticks. När jag nu under C-uppsatstider eller andra hektiska tider är stressad så plockar jag fram garnet och nålen och sätter på lite musik för att finna inre frid. Alla de onödiga kognitiva processerna upphör och man blir ett med sitt verk.

Just nu håller jag på med denna strumpa till en lyktstolpe i närområdet som jag tycker ser lite tråkig ut. Bara en ursäkt för att virka är något jag kontinuerligt måste göra. Såhär ser strumpan ut för tillfället:

Det blir inte så brutalt mycket bilder och text idag eftersom jag sitter i skolan och skriver på min C-uppsats.

// G-Knit

Goddag!

Detta är väl inget man kanske behöver poängtera inför denna publik men jag måste säga att slöjden och hantverket som mötesplats är en av de saker jag värdesätter högst.

Jag pendlar oförskämt många timmar om dagen men sedan jag upptäckte virkningen har det inte varit lika hårt. Särskilt inte eftersom jag ibland är sådär dumsocial och attackerar gamla oskyldiga damer, jag tänkte delge historien om en av dessa träffar.

Jag smög på bussen påväg till min kära en varm eftermiddag och ser i ögonvrån en dam klädd i färger som mitt tränade öga direkt kopplar till Gudrun Sjödén. De flesta av mina kvinnliga släktingar klär sig i dessa och eftersom dom är slöjdintresserade tänkte jag att jag måste provocera lite för att se om det gick att väcka hennes slöjdsinne. Sagt och gjort, det dröjde inte många sekunder innan hon frågade vad jag använde mig av för teknik och på det spåret gick vårat samtal vidare hela vägen till min hållplats. Alltså att prata med en totalt okänd människa om ett gemensamt intresse, jag var ju hellycklig när jag skuttade av bussen! Dessutom visste jag ju faktiskt vad hennes barn och barnbarn pysslade med samt att hennes favorittextilgöra var att tova..

Jag har ju givetvis någon att tacka för denna förkärlek till slöjd och det dumsociala också för den delen. Jag har ju fått vara med och leka med mor på diverse tillställningar sedan jag var för liten, Röhsska museet är tro det eller ej inte drömmen för en liten grabb. Och om du nu läser detta mamma så se det som ett tack dels för virkintresset men också för lärdomen av vart jag kanske inte bör ta med en framtida son ;)

HEMSKT MÖKKE HEJ!

Denna slöjdsidas namn ”Kravallslöjd” influerar oss ytterligare i just det som slöjd handlar om. Att vara lite rebellisk och givetvis bryta normala mönster. Detta är fallet för oss på G-knit som är två gossar i 19 och 21 års åldern som gillar att virka och det är just det detta inlägg kommer att handla om. Hur går virkning och unga gössar ihop egentligen?

PASSION för virkning är INTE lika med PENSION.

Virkning leder oss osökt in på äldre damer med vitt hår, andedräkt som en död bäver och glasögon som zingo-bottnar.

Med andra ord har virkningen blivit en väldigt banbrytande faktor för oss på G-knit, jag menar hur många gossar i 20 års åldern drar fram virknålen och garnet på en fest och börjar kötta ihop en fager mössa?

Det är alltså dessa två faktorer, nämligen ålder: Gammal och kön: Kvinna som är stereotypt för virkning … unga män tillhör inte riktigt kategorin äldre damer.  Den gamla tanten är nu passé och den nya generationens syslöjdare är här. Grova , svettiga och skäggiga. Rasmus har funnit en bild på den käraste sökmotorn som illustrerar det vi på något sätt undermedvetet försöker utstråla, nämligen det manliga med virkning.

Här ser vi mannen, med stickandet, ankaren och pipan. ” Be a man, do some knitting”.

Såå… vi gjorde vår egen tappning av denna idag. Oerhört ambitiöst.

Man kan som sagt ha virkning till otroligt mycket. Denna bild illustrerar just detta. På bilden syns min jaktbåge, min värja och givetvis den goa ansiktsmask 90, samtliga upphängda med hjälp av virkade armband.

Detta är inte heller något som direkt har anknytning till gertrud, 92 på pensionatet.

Låt hjärnan ejakulera idéer som sedan appliceras på produkter!

Ha det pent ! / G-Knit

Här följer ett av de alster jag är mest stolt över och det är utan tvekan det verk jag fått mest positiv respons på.

Skapelseprocessen av denna fluga skulle man kunna säga beskriver mig som slöjdare. Det var spontant, kreativt och uppkom på grund av en saknad eller ett behov. Här följer historien:

Jag var bjuden på bröllop och botaniserade i djungeln med enkel/dubbelmanschetter, flugor/slipsar och matchningar hit och dit. Till min och tjejens stora förtret fanns det inte flugor i aprikos att hitta varpå jag istället styrde kosan mot garnaffären. Jag letade upp rätt nyans och satte igång. Enklaste svaret är oftast bäst, så lever jag, så jag gjorde en fuling. Jag virkade helt enkelt en lapp i rätt storlek och trädde sedan en 4 maskor bred ring över lappen för att få den att snörpa åt runt mitten. Vips hade jag fyllt flugbehovet och lyckat blev det, så lyckat att flugan fick sällskap av en näsduk inför stundande studentbankett.

Fluga och näsduk

Så är man ute efter något som skiljer en från mängden på nästa tillställning, då rekommenderar jag denna lilla skapelse. Jag skickar med en länk jag hittade med beskrivning: http://www.youtube.com/watch?v=hbJXORjbar4

Idag är det Rasmus, G-knits andra hälft, som står för bloggandet. Det tog inte många sekunder innan vi kom överens om att vi skulle blogga varannan dag nu i veckan och jag tror att det är dessa praktiska men enkla lösningar som gör mycket av det vi är. Alltså även i virkningen och inte bara i vårt förhållande till varandra i den lilla verksamheten.

Här följer ett exempel som jag absolut inte tar hela äran för men det är en fiffig lösning. Ser ni den lila remmen som går till knappen? Denna är fäst på framsidan av CMPns (Cellular Man Purse) insida vilket gör att när telefonen ringer kan du istället för att börja panikförsöka få ut mobilen bara dra i remmen och den kommer upp ett par centimeter och förenklar din vardag.

(CMP – rosa radioactive innehas nu av Eva G, 69 år)

Så om ni nu gör egna mobilfodral eller funderar på det, då är ett tips att lägga till denna lilla finess om ni trivs med den. Annars är det bara att höra av er för jag vet ett par grabbar som gör riktigt sjysta grejer..

Tanken med att lägga upp bilden på det lilla verket ovan var att försöka förklara vilka tankar som går genom mitt huvud när jag sitter och virkar. Och det är lite skönt att ligga på den nivån, småskaligheten (eller exklusiviteten om man vill) som vi producerar i ger en personlig dimension. Vi tar oss faktiskt tid att lyssna på hur kunden vill ha sin mössa eller sitt mobilfodral och vi går på upptäcktsfärd i knappburken efter den knappen som så nära som möjligt möter kundens önskan.

Då var det dags att ladda inför kvällens drabbningar genom en projektuppstart med fötterna på altanräcket! Vind i seglen, ohoj!

I begynnelsen Om hur virkningen satte fart.

 

I begynnelsen … av G-knits era, sommaren 2010 så var jag väldigt inspirerad av olika personer som startade och drev egna klädesföretag och utvecklade egna designer. Däribland en eminent herre vid namn Oliver Sykes som förövrigt är sångare i hardcorebandet Bring Me The Horizon. Han startade ett klädesmärke som heter Drop Dead som gör tröjor och dylikt med nästintill motbjudande tryck på. Med andra ord kläder som väcker en extra tanke, magiskt!

 

Den första mössa som producerades. En del praktisk kompetens har utvecklats sedan denna kondomformade mössa virkades.

 

Då slog tanken mig: ”Virka kan inte vara så jäkla svårt”. Jag började med hast googla efter hur man gjorde. Jag kom efter några sökningar in på en instruktionsvideo på www.Bolibompa.se där det var någon euforisk brud som talade om för barnen hur de skulle gå till väga för att virka. Dum som man är fattade man inte ett skit, det funkade men det tog mig 1 minut för att göra en maska, vilket är brutaaalt långsamt. Då kom räddaren i nöden, min kära farmor. Hon höll nålen på ett sätt som jag inte kunde bemästra. Hon började virka och det gick snabbare än en antilop som är sen till bussen. Hon lärde mig bemästra denna genuina teknik och idag är jag snabbare än både farmor och antilopen.

Man kan göra galet mycket med virkning. Ett hundhalsband med järnring på, bara att koppla till koppel. Simplicity is best.

 

 

Virkning behöver inte vara strumpor till pensionatet.

 

G-knits andra Representant Rasmus Renkse var inte med från början, utan beställde en mössa som han vart exceptionellt nöjd med. Han fattade sedan tycke för virkningen och allt man kunde göra med lite garn och en virknål. Utan denne herre hade inte G-knit vart det som det är idag. Med sina helt flippade idéer om hur man kan utveckla en produkt så har vi tillsammans kommit långt i brainstormingen av olika produkter.

Som bilderna illustrerar så är virkningen ett mångfacetterat fenomen som göds av fantasin.

 

//G-Knit