Konsten att renovera en gammal ängslada, del 3

Ladan som ni sett på bil tidigare var som ni minns mycket uppsågad. När den nya syllstocken på gaveln var på plats var det dags att förstärka öppningen. Det gjorde jag med hjälp av två rejäla bräder på var sin sida om öppningen. Varje brädpar dras samman med gängstång för att sitta fast ordentligt.

I samband med att ladan sågades upp och öppningen blev större behövds en ny port. Denna gjordes mycket enkelt genom att man på var sin sida av öppningen spikade en planka med en viss distans från väggen. På detta sätt kunde man skjuta in bräder horisontellt och på så sätt lätt öppna och stänga ladan. Lösningen är vanligt förekommande och både praktisk och rätt snygg. Jag hade en del golvplank som jag rivit ur och som inte var så farligt ansatta av röta och dessa använde jag till den nya porten. Det gamla virket gör ett ladan inte ser ”för ny ut”. Dessutom har man traditionellt återanvänt allt vad som återanvändas kan. Lador kan ha satts upp av en blandning av gammalt och nytt timmer. Som golv har man lagt in kasserad panel från någon annan byggnad. Ett lappverk på sitt sätt, men jag tycker att det är tilltalande och har strävat efter att behålla allt som behållas kan; även om defekter har funnits så har jag lagat det hjälpligt. Då ladorna inte längre används är det ingen större belastning på t.ex. portar.

Den timrade lada som ni följt under renoveringsprocessen har ytterligare en öppning på motsatt gavel. Den har inte sågats upp utan är ursprunglig. Däremot vet jag inte om porten, eller snarare hur den satts fast, har förändrats genom åren. Luckan glider i en skena ovan och under vilket är en rätt praktisk lösning.

En vanligare lösning på luckans fastsättning ser ni på denna bild där luckan sitter fast i högerkant med hjälp av ett primitivt gångjärn. Även denna öppning har sågats upp, men här har man gått varligare tillväga och endast breddat den. De uppsågade partierna täcks av vertikalt stående plankor. Jag tycker att det är en fin lösning. Både ursprung och förändring i ett.

Gustav Bergström
som vanligtvis skriver på http://www.ravjagarn.se