Den nya slöjden?
Vad är egentligen slöjd? Är det allt sådant som görs med handkraft, i liten skala och där man ofta försöker lyfta fram en personlig stil? Eller är det begränsat till en liten lista av godkända tekniker och material?
Wikipedia definierar slöjd så här:
”Ordet slöjd kommer från det gamla ordet ”slug”.
Slöjd har använts som begrepp för all slags tillverkning av manufaktur, inklusive rent handarbete. Idag används begreppet för hantverk som utförs för husbehov, rekreation, avsalu eller något annat icke yrkesmässigt syfte. I förra seklets början användes begreppet konstslöjd för det vi idag kallar konsthantverk eller industriformgivning. Slöjdens råvaror är textil, trä, metall etc.
Slöjd är också ett skolämne.”
När Hemslöjdsföreningen bildades för ungefär 100 år sedan förfasades man över de halvfabrikat som började finnas att tillgå. Färdigritade broderier och liknande, vilka saknade både klass, kunskap och tradition. Även virkning har som jag förstått fått sig sina slängar och inte ansetts vara ett riktigt hantverk, mycket beroende på att det är en så pass ny teknik som tillkom och blev populär först under 1900-talet. Men är det någon som reflekterar över det idag?
Men varför denna undran om vad som egentligen är slöjd? Anledningen är att jag har fastnat för vad som skulle kunna kallas en trend. Nämligen scrapbooking och kortmakeri. För er som inte är insatta så innebär scrapbooking i sin grundform att man gör extra genomtänkta fotoalbum. Papper i alla tänkbara färger och mönster, blommor, band, allt mellan himmel och jord kan användas som dekorationer.
Vad är då problemet? Jo attityden som man lätt möts av om man berättar att man håller på med denna aktivitet. ”Jaså, du klipper och klistrar” ”jaha, sånt där pyssel”. Tyvärr är det vad många intresserade av scrapbooking och kortmakeri bemöts av. Deras kreativa utlopp degraderas till något slags dagispyssel. Jag antar att det är en statusfråga, där scrapbooking som en nästan enbart kvinnlig aktivitet i kombination med att det är ett relativt nytt fenomen i sverige gör att detta blir en lågstatushobby.
Men vad skiljer egentligen scrapbooking från det traditionella slöjdandet? Precis som slöjdande i trä eller textila material handlar det om en känsla för form, färg, struktur, material och även teknik. Givetvis skiljer det tekniska kunnandet sig åt, precis som inom det vi brukar benämna som slöjd. Men det finns också de som verkligen tänjer på gränserna och utmanar både sitt eget tekniska kunnande och materialen. Några bra exempel på detta är enligt mig Dr Nina och Muhren.
Ska vi fixera oss vid material eller den skapande processen, kreativitet och upptäckarlust när vi definierar slöjd och hantverk? Ja, papper och dekorationer köps ofta färdiga, men är det någon som ifrågasätter en tröjas äkthet om den som stickat den köpt garnet istället för att ha spunnit det själv? Är det mer slöjdande att utgå ifrån ett färdigt mönster och ett färdigt garn än att utgå från en rad olika icke-slöjdtraditionsmaterial och sedan skapa fritt?
Jag tror att slöjden ständigt förändras. Den ser annorlunda ut idag än för 100 år, 50 år, ja kanske bara 20 år sen. Liksom vi har omdefinierat virkning måste vi kanske även omdefiniera de nya skapartrenderna som kommer. Även om man med jämna mellanrum läser hur slöjdandet håller på att då ut hos yngre så tror jag inte på det. Behovet att skapa finns fortfarande kvar, men jag tror att det ofta tar sig andra former än den traditionella mjuk- eller hårdslöjden.
Vad vill jag med detta inlägg? Kanske helt enkelt berätta om kreativitet i material som kanske inte alltid är en självklarhet för såna som mig som slöjdar i traditionella material, men som kan ge fantastiska utlopp för kreativiteten och skaparlusten. Kanske vill jag ifrågasätta om slöjd handlar om bestämda material eller om skaparglädje. Var går gränserna?
Vad säger du som läser det här? Kommentera gärna! Här, på min personliga blogg www.rosenvanten.blogspot.com eller maila mig på info@limmo-design.se
Dagens tips: Whitesnake är den ultimata musiken att knyppla till!(även om mina kurskamrater inte höll med) Speciellt om man knypplar ett armband i svart sytråd och silvertråd.