Onsdag

Jag får ofta frågan varför jag tycker det är viktigt att definiera vad hemslöjd är. Ofta påföljd av en kommentar att det väl inte spelar så stor roll, att det inte finns någon anledning till att dra gränser mellan de olika kulturformerna, att det viktiga är att vi gör, att vi slöjdar.

Anledningarna till att definiera samtida hemslöjd är minst tre och handlar till stor del om hemslöjdens kommunikation med omvärlden, men också om att skapa förutsättningar för utveckling inom genren.

Den första anledningen till att definiera hemslöjd handlar om hemslöjdens existensberättigande.

Hemslöjd inryms ofta under missvisande rubriker såsom konsthantverk, hantverk eller design och används gärna som ett folkloristiskt inslag när modet begär. För att hemslöjd ska berättigas utrymme som självständig kulturform på bland annat kulturinstitutioner och i media måste hemslöjd skilja sig från närliggande verksamhetsområden. Och det är vi slöjdare som måste synliggöra dessa skillnader genom att definiera de förhållanden som är karakteristiska för hemslöjd. Om vi som är verksamma inom hemslöjd inte har vilja eller förmåga till detta så kan vi inte heller förvänta oss ett utrymme jämte de andra samtida kulturformerna.

Den andra anledningen till att definiera hemslöjd handlar om att positionera sig, om att skapa en plattform utifrån vilken hemslöjd kan behandlas och utvecklas.

Hemslöjd blandas ofta ihop med de närliggande begreppen konsthantverk, hantverk och design vilket leder till missförstånd i form av missvisande presentationer och negativ kritik. Hemslöjd är inte konsthantverk, inte hantverk och inte design och bör därför inte heller presenteras, diskuteras eller bedömas utifrån någon av dessa kulturformer. Till exempel så utgår man inte från en motorcykels funktioner och egenskaper då man ska diskutera bilar. För att hemslöjd ska få möjlighet att behandlas som självständig kulturform med utgångspunkt i de förhållanden som är karakteristiska för hemslöjd, så måste dessa förhållanden definieras. Vi hemslöjdare måste förtydliga utifrån vilka kriterier vår kulturform bör behandlas.

Genom att definiera hemslöjd utvecklar vi också en struktur att förhålla oss till och en plattform att ta avstamp ifrån vilket kommer att hjälpa oss hemslöjdare att se ytterligare möjligheter inom vår praktik.

Och till sist en tredje mycket subjektiv anledning som handlar om den nutida hemslöjdens trovärdighet, men också om min personliga längtan efter det sanna.

De så kallade samtida hemslöjdsverksamheterna och produkterna kan med få undantag inte definieras annat än som kitsch och längtan efter autenticitet. De verksamheter som idag presenteras som samtida hemslöjd romantiserar förindustriella kulturer genom att imitera dess estetiker och genom att kopiera dess objekt, tekniker och material. Kan hemslöjd kallas samtida när den oavbrutet imiterar det som varit utan annan avsikt än att uppnå det äkta? En enligt mig motsägelsefull idé som borde skapa misstro hos konsumenter såväl som hos hemslöjdare. Genom att aktivt definiera hemslöjd kan vi hemslöjdare ställa vårt eget handlande gentemot ämnesområdets påstådda kriterier. En levande definition kan hjälpa oss att synliggöra relationen mellan intention och handlande och hjälpa oss att rannsaka vår självbilds överensstämmelse med verkligheten. Anledningarna till att förtydliga hemslöjdsbegreppet handlar alltså inte bara om hemslöjdens relation till omvärlden, de handlar kanske ännu mer om hemslöjdens ansvar, rättvisa och trovärdighet mot sig själv.

Jag anser att hemslöjdsbegreppet ständigt bör redas ut för att skapa en välgrundad och hållbar identitet som hemslöjdens aktörer både kan stötta sig mot och ta avstamp ifrån. Vilket i förlängningen också kommer att ge en tydligare utåtriktad bild av hemslöjd.