Nu va det ju så att jag skulle återkomma igår och förtälja om mötet och festblåsorna, man all tid gick till att piffa och sen bar det iväg att träffa blinddatesen (så att vi skulle kunna komma in på festen) på fördrink på äpplet tror jag det hette, sen var festen precis i jämte, god mat, konstigt men trevligt. Sen tröttnade vi på tant och gubbdansen och vi gick vidare till lottas efter att vi fått med oss sällskapet och någon till. Sen blev vi döpta till palten, älgen och mördan. Vilket vi nu funderar över om de ska bli vedertagna smeknamn fast nä, kanske ett internt skämt bara. Tokigt var det i alla fall och norrlänningar säger mycket mer shup eller vad det är man påstår i pistvakt.

I alla fall så gick mötet igår väldigt bra och det kommer definitivt hända en del på Karvallslöjd under våren. Så nu har ni spännande saker att se fram emot och en hel del spännande läsning från crew, mig och våra skribenter Anna, Erik och Hjalte!

Åter till söndag morgon och jag vakna först som vanligt, efter två timmar, en dusch och frukost vaknar äntligen Mia och våra flamsiga sidor gick inte att ta miste om när vi börjar vår fotosession med Veos jobbarkompis kamera som han glömde igår, sen tog batteriet slut. Hihi! Oj!
Nu ska vi ha styrelsemöte om någon timma och sen blir det hemresa vi 17,40 nån gång.  

I går kväll flög jag i ett litet plan, först till Stockholm, Bromma och sen vidare till Umeå. Jag var på väg till Kravallslöjds inspirationsträff. Klockan 21.15 landade jag på Umeås flygplats och var döv på ena örat kändes det som, tror de störtade lite för snabbt inför landningen. Där blev jag mött av Mia och VeO. Sen var det kvällsmål med te och smörgås och inprovning av helgens festblåsor. Sen snubblade vi i säng och sov hårt till uppställningen klockan åtta. Dags att fixa inför mötet med våra skribenter och medarbetare på sidan och självklart skogshuggarfrukost! Nu ska vi piffa och sen blir det promenad ner till centrum. Återkommer senare till hur dagen givit och förberedelserna inför kvällens gala!

Att handla på loppis och antikaffärer är något som är som en liten hobby för mig. Det är den där känslan när man är på väg dit och man inte vet vad man kommer hitta den här gången eller inte hitta alls. Självklart köper jag inte för köpandets skull utan för att det är något jag behöver till mitt hem eller mitt skapande eller till min servis som jag samlar på.
Helgen som gick var en riktig loppishelg. Jag var i Halmstad och hälsa på min kompis Lisa och självklart var vi tvungna att uppsöka stans loppisar. Då hittade jag två retro ljusstakar i norskt tenn, en linneduk, ett sjuttitals tyg och en bok med samlade sagor av H.C Andersen. Allt till ett värde av 95kr. Sen var jag ute på en Antik runda på söndagen med min kompis som fick barn, då blev det desto dyrare. Jag hittade en antik byrå och en bindmössa och tallrikar till min servis och två linnehanddukar, allt till ett värde av 695kr.
Visst man kan tycka att det är mycket pengar men fast om man skulle köpa nytt så hade det blivigt betydligt dyrare. Bindmössan är dessutom ett riktigt fynd då jag faktiskt skulle kunna ha den till min dräkt, fast jag vet inte om jag vill det, skulle gissa att den har minst hundra år på nacken om man tänker på när man slutade att använda dräkt här i Halland.
Byrån som är vit står nu fint i mitt vita sovrum och är redan till hälften fylld med tyger och garner.

I alla fall nu ska jag komma till det jag undrar. Jag fick veta av antikhandlaren att det finns ett medel man kan köpa för att göra rent porslin med utan att förstöra dekoren. Är det någon som vet vad det kan tänkas heta? Jag lägger upp frågan på forumet om det är någon som har något tips om vad det kan heta och var man hittar det.

Nu är det dags att krypa ner i sängen jämte Ferrari och få sin skönhetssömn.

Min vita byrå med retroljusstakarna (och min Maja Gräddnos)

Gårdagens inlägg blev aldrig publicerat så nu får ni läsa två inlägg istället. Typiskt när man ska vara duktig att det blir fel! Ska i alla fall berätta att det blev en pojke som jag tror ska heta Ville.

Efter en låg dag på jobbet (06.45-18.00) och ett träningspass så är jag äntligen hemma. Så till dagens ämne, min nya kärlek. Jag har ju min sambo men vi har ju varit ihop ganska länge nu. Jag pratar om vår nya katt, han heter Ferrari. Han är helt svart (morrhåren med) och är en piratkatt för han är blind på ena ögat. Han är två och ett halvt år och kom till oss genom Norra Hallands Djurskydd. Det var nämligen så att vi för två veckor sen såg en lapp på ICA där Ferrari sökte ett hem. Han hade varit på Katthemmet ända sedan han var liten och ingen som hade varit där hade velat ha honom, då brast mitt lilla hjärta och jag han knappt hem innan jag slängde min över telefonen. Vi åkte och hälsade på honom, eller rättare sagt titta på honom eftersom han inte ville hälsa på oss. På katthemmet rådde det hierarki på hög nivå och Ferrari var den som sprang och gömde sig och bara ville vara ifred. En vecka senare och han var efter en hemsk bilfärd med åksjuka var han hemma hos oss. Han gömde sig i flera timmar, men när vi tog fram honom och kela så var det helt okej, men han var ganska blyg i flera dagar. När en vecka gått är han nu en helt annan katt en den vi hämtade. Han sover på dagarna på sitt favoritställe under vår bäddmadrass och lever loppan på kvällar och nätter, Man kan tro att katter smyger men Ferrari är som en elefant. Ut och in genom rummen när vi sover, skuttar upp och ner i sängen. Alltid har han gjort något hyss när vi vaknar, som att tagit trasan på diskbänken, hällt ut flingsaltet, tuggat sönder papper, hällt ut vattnet. Men det bästa är att väcka husse, att sitta på husses bröst och slå han med tassarna i ansiktet eller hoppa på hans mage. Hallå husse nu är det dags för dig att gå upp för nu ska jag sova här, typ. Kan ni förstå att man kan älska en gosig katt så mycket, för gosa under täcket är också något Ferrari tycker om. Så nu ska jag gå och sussa och gosa lite med min Ferrari!

Måndag morgon ringer klockan 05.00, dags att stå upp. Jag pendlar till mitt jobb som ligger ca 3,5 mil från Varberg i ett litet samhälle som heter Horred. Jag jobbar på Ekelunds Linneväveri, för er som inte känner till Ekelund, så gör de handdukar och dukar mestadels. Ni vet de där handdukarna som man kan se i turistshoppar med dalahästar på, men även i inredningsaffärer som (vet inte hur det är med att göra reklam för vissa kedjor) men ni vet den där stora kedjan som säljer porslin, glas, och annat krafs. Men även vissa hemslöjdsaffärer köper in våra varor. ”natur i staden” handdukarna har väl de flesta hört talas om?I alla fall, när all övrig handel har lågsäsong så har vi en av våra högsäsonger, Alla stora mässor har varit nästan samtidigt, Milano, Frankfurt, Norge och FormX mässan i Sverige, så nu har vi hur mycket som helst att göra. Stora högar med mässorder som väntar. Jag arbetar med att plocka order, skicka order och ibland även att ta emot order. Så övertid är vanligt i dessa tider, så kommer det ett inlägg sent på kvällen så vet ni vart jag varit.(typ som i morgon)Nu har jag bara varit på företaget i ett halvår snart men det är det roligaste jobb jag någonsin haft, det är fart, mycket planering och snabba leveranser och jag får använda mina textila kunskaper vilket är kul.Nu till dagens roliga händelse som inte alls har med jobbet att göra. Våra kompisar (jag och min sambo) är på sjukhuset, de ska föda eller hon ska föda. Det rolig var att vi, jag och S var ute på antikrunda igår eftermiddag. Hon kände sig inte riktigt så bra i mellanåt men var fast besluten om att vi skulle åka och vi skämtade om att jag lovade att köra snabbt hem om vattnet gick. (det var beräknat till den 7:de). Hon åkte in vi 6 tiden i morse vilket betyder att vattnet säker gick i går kväll/natt. Tänk om det hade hänt när vi var 5 mil hemifrån! Jag hade fått paniken, jag lipar ju när det föds ungar på tv, har ni sätt på sjukhuset som går på trean! Jag lipar varje gång! Tänkt om hon ligger där nu och krystar! Visst är det fantastiskt häftigt!

Det har varit mycket i skolan de senaste dagarna. Vi som går estetiskkommunikatonskursen har fått i uppgift att gestalta ett samhällsfemomen, en film eller något liknande. Återvinning är ett annat nyckelord i uppgiften. Denna uppgift var verkligen något att bita i kan jag säga. Har börjat spåna lite ideer, men jag har inte kommit fram till något konkret än. Eftersom skolan har tagit mycket av min tid och ork, har det inte blivit så mycket latexpyssel, tyvärr. Eftersom ni säkert är nyfikna, tänkte jag visa upp en bild på färgskalan. Färgskalan är inte så omfattande som man kunde ha önskat, men det finns ändå ett antal färger att utgå ifrån. Det går att få tryckta mönster på sitt tyg också, men detta är dock väldigt väldigt dyrt!

Det går att göra sina egna mönstrade tyger, det är däremot otroligt tidskrävande och kräver mönsterpassning. För att vara första försöket tyckte jag att jag lyckades ganska bra.

När man köper latex på rulle är det inte bara färg man kan välja bland, utan även olika tjocklekar. Vanligast är att man använder sig av tjockleken 0,33 mm, men tjocklekarna går allt från 0,16mm och uppåt över 2 mm.

Som avslutning lägger jag upp en kjol jag gjorde i somras, en blå kjol med fishtail och rosett baktill. Hur gullig som helst och en av mina favoriter.  

Vilken händelserik dag det har varit idag. I skolan hade vi en föreläsning med Gunilla Samberg som är konstansvarig på landstinget. Hon började sin föreläsning med att utföra en performance. När jag såg hennes konst var min spontana känsla – vilken kreativ kvinna! Dessutom sa hon en hel del tänkvärda saker. Här är några av de saker som berörde mig: 

• Som konstnär måste man gå över gränser, anta utmaningar och göra det man egentligen inte vågar
• Om man skapar något ska man ge det ett namn
• Vad kan jag göra med det jag redan har
• Man måste tro på sin ide
• Se det som alla ser och tänka det ingen tänker

 Hon blev dagens stora inspirationskälla. Åh, vad jag kände mig glad och upprymd efter denna föreläsning. Efter skola, middag och en liten middagslur var det dags för modellmöte inför modevisningen. Det var prova ut kläder för att se passform och se om det var något jag ska ändra på. Dagens bild blir denna hatt som är inspirerad av Dita von Teese(hatten fästs med hårnålar)

Först måste jag påpeka vilken ära att få blogga här och dela med sig av sitt kanske för andra ovanliga intresse.När jag berättar att jag designar kläder och accessoarer i latex får jag ofta kommentaren ”Jaha, lack och läder…”, men det stämmer inte riktigt in på min design. Latex är inte som vanligt tyg fastän det kommer på stora rullar. När man ska sammanfoga sömmar använder man sig utav vulkaninseringssolution dvs. att symaskinen får stå och damma. Materialet är dessutom helt vegetariskt, jepp så är det.Det roliga att jobba med just latex är att det är en sådan utmaning att arbeta med det. Mönstren måste göras om och dragkedjor görs inte på samma sätt som när man syr. Nej, det är ganska mycket som är annorlunda faktiskt. Idag hade jag tänkt fortsätta med min kollektion som ska vara färdig till den 24 maj, då är det Kulturnatta i Umeå, vilket är för fjärde gången har jag för mig. Det blir tredje gången för mig att visa upp kläder.Här är ett smakprov från förra året. Min version av Sverige dräkten var definitivt en utmaning med applikationer och volanger.

Här kommer en liten ljudfråga inför helgen! Svara genom att skicka en kommentar här i inlägget, senast söndag 27 januari (söndag eftermiddag skriver jag som ni kanske vet mitt sista inlägg):

1a) Vilket är det finaste ljudet du vet?
1b) Vilket är det värsta ljudet du vet?

2a) Vilket är det finaste ljudet du vet, relaterat till slöjd/hantverk/etc?
2b) Vilket är det värsta ljudet du vet, relaterat till slöjd/hantverk/etc?

(Både klichébetonade och unika svar välkomnas, liksom korta och låååånga.)

2b kan jag besvara för skojs skull: när jag stickar (vilket sker ungefär 0,15 gånger per år) klickar det i min vänstra handled. För varje ny maska alltså.

Trevlig helg!

Tänk att träklotsar har sådan status. Det anses nog vara bland det mest pedagogiska lekmaterialet – trots att det i vissa rum inte går att använda – förutom att BYGGA torn så ingår ju även momentet att RASA dem… och det låter!!!

Trä kan låta ganska mycket. I en förskolemiljö kan det vara lockande att köpa in naturmaterial, men då måste man också kompensera för träklotsarnas ”röst”, för den följer också med i köpet. Det jag vill visa idag är två olika sorters klotsar. De har samma funktion men är tillverkade i olika material: skumplast respektive trä.

Det jag vanligtvis vill uppmärksamma med att visa dessa skillnader är att väcka tankar om vilka ljud vi egentligen tar (eller värre: köper!) in i vår inomhusmiljö. Men just idag vill jag bara väcka tankar om ljud och material generellt, och i en slöjdkontext.

Naturligtvis är det inte bara tystare produkter som gör vår ljudmiljö mer estetisk eller ”önskvärd”. Men det jag vill komma till är att vi i högre utsträckning borde välja – och välja bort – produkter och förmeål utifrån hur de låter. Olika behov kommer att styra vilka ljudegenskaper som är bra eller dåliga. I en förskolemiljö, där golvytorna måste vara lättstädade (och ibland hårda) kan det därför vara lämpligt att välja bort trä, medan man i en miljö med mjukare underlag kanske kan ”unna” sig att få uppleva träets alla positiva egenskaper.

Klicka här för att se en filmsnutt där två olika sorters torn rasas. Hör ni skillnaden?