Dessutom består personalen av sju supernördar som är om möjligt ännu nödigare än jag.

Det började med en fotograf som är vänligheten själv, ända tills jag råkar flytta på en lampa eller klicka på någon knapp, då… .

Sen blev det en programmerare som lever sitt liv i ettor och nollor och helst gör det i hemmets lugna vrå, jag vill inte veta vilken tidpunkt på dygnet som programmeringen sker, det är bäst så.

De slöjdare som gästspelar ska vara nördar, de är utvalda för att de är proffs på ett visst ämne som knopar, kvilting, pärlor eller tovning.

Sen har vi en texttant, som visserligen är sju år yngre än mej men ändå, hon är ordningsnörden som håller ordning både på företagets bokstäver och prylar. Jag har nog inte förstått förrän i dag hur frustrerande det kan vara för en skribent att inte vara herre/tant över sin text. Själv är jag nämligen väldigt glad över att texttanten lägger sig i mina texter som jag försöker skriva, för då blir de oftast bättre. (Fast detta har jag skrivit alldeles själv)

Nu eller aldrig, Slöjdlexikon ska lanseras till privatpersoner! Därav två nya medarbetare, en på 48 och en på 27, bör vara perfekt kombi. Dessa två är nördarnas nördar och kommer med helt nya friska tankar och idéer om marknadsföring mm.

Förvirrad är jag, och har precis bestämt att jag behöver HJÄLP! På onsdag åker hela gänget till Damstorpsgård här utanför Lund på teambuilding. Det ska bli riktigt kul, eller så kan det gå åt pipsvängen…

Förutom broschen som gjordes om till ring igår så pysslade jag ihop ett halsband, också från en brosch som jag köpt på loppis. Den här behövde jag inte göra så mycket med för den var fin redan från början!
Såhär såg den ut, fram och baksida

Sen slet jag loss nålen som var jättefastlimmad där bakom.. Och så limmade jag in en tunn fin halsbandskedja i den

och så här fin blev den när den var klar!

Nu kommer ett långt och bildfyllt inlägg om hur jag pysslade ihop en ring idag!
Jag hade nämligen en ganska ful gammal brosch liggandes hemma som jag köpt på loppis, och jag tänkte att den skulle man nog kunna göra en fin ring av!
Såhär såg den ut från början: (ursäkta lite kass bildkvalitét, det blev mörkare och mörkare ut medan jag höll på)

Sedan  var det dags att knipsa/slita/rycka av själva broschnålen, som var fastlödd (om man nu säger så) på själva metalldelen så det var lite trixigt. Det blev två små klumpar kvar på sidorna men jag tyckte inte att det gjorde så mycket.

Sen ploppade den gröna stenen ur av sig självt, så det var ju praktiskt, för den skulle ju målas!

Jag bestämde mig lite spontant för en turkos färg

Den hade ju kunnat bli fin bara såhär, men jag fick för mig att måla lite blommor på den också!

Och sen limmade jag helt enkelt fast den på en snirklig trevlig ringstomme som jag hade hemma. Voila!