Hej igen!

För att plocka upp tråden där jag lämnade den igår så kastar jag mig tillbaka några år från idag, närmare sagt 2011. Under denna sommar byggde jag upp en egen hemsida (www.sandrymeow.se), Etsy-shop (https://www.etsy.com/shop/SandryMeow) samt startade en Facebook-sida (www.facebook.com/sandrymeow).

(c) Sandra Talving

Strax efter att jag startat upp mina sidor på nätet för att nätverk ansökte jag till min första Designmarknad, À la L0ndon – som jag även blev antagen till. Marknaden hölls på Kanaltorget intill Operan i Göteborg, 2011 och kan ha vart bland det roligaste jag vart med om. Jag fick en toppenplats och sålde mina egna verk som aldrig förr.
Efter denna Marknad, fram till idag, har jag vart med på totalt 3 À la London-marknader och två för skaparna av Metamorfos. Mitt sortiment och fokus har ändrats efter varje marknad då jag insett vad folk är intresserade av och gillar. Jag älskar när man kommer i kontakt med sina kunder och hör deras idéer och tankar, face to face. Att få se t.ex. en 35-årig man bli knäsvaga över mina pixelplantor p.g.a total nostalgitripp, gör mig så lycklig. Pärlplattor tilltalar helt enkelt folk i alla åldrar.

Efter min andra medverkan i À la london 2012 fick jag under eventets gång ett gäng visitkort från olika personer. En utav dem var Malin från Studio Konstrukt, hon hade erbjudit sig att låna ut lite plats i sitt skyltfönster på Andra långgatan under en månads tid. Jag hittade hennes visitkort ett halvår efter marknaden och bestämde mig för att testa. Sagt och gjort bestämde vi oss för december 2012/ början av januari 2013. Eftersom vi var i juletider bestämde jag mig för att gå helt bananas á la Super Mario-style:

(c) Sandra Talving

Det jag inte visste under denna skyltning var att ännu ett erbjudande skulle dyka upp. Magnus Svensson, idag ägare och grundare av Brewdog bar Stockholm passerade fönstret och såg mina verk och blev plötsligt inspirerad. Han kontaktade mig för en beställning till sin då, oöppnade bar som var i skapelsefasen. Efter en del korrespondens fram och tillbaka under ett par månader skickade jag hans önskebeställning till Stockholm. Detta var och är hittills min största och mest officiella beställning.
Nu har baren vart öppen sedan slutet av April i år och på väggarna i dess lokal finner man mina fina pixelpärlplantor, gjorde med extra mycket kärlek. Baren och pärlorna finner ni på S:t Eriksgatan 56 i Stockholm.
Eftersom jag själv bor i Göteborg passade jag på i somras, under semestern, att ta mig en tur till storstaden och besöka baren.
Det var fantastiskt roligt att få se! Här under hittar ni en bild därifrån.

(c) Sandra Talving

Nu har ni hört hur min lilla idé från 2007, idag har blivit någonting mycket större.
Någonting jag idag, 2013, sysslar med större delar av min fritid.
De kommande dagarna här på kravallslöjdbloggen har jag tänkt fördjupa mig lite mer i olika projekt jag gjort.
Vi hörs imorgon!

Önskar er en trevlig fortsättning på kvällen!
Kram

Hej,

Denna vecka är det jag, Sandra Talving, som gästbloggar här på kravallslöjd – jättekul!

För att berätta lite snabbt om mig så är jag en tjej på snart 25 år som sen ett par år tillbaka är boendes i Göteborg. Född i Eskilstuna.
Här bor jag med min pojkvän och katt och jobbar heltid på passup ab – trivs som fisken i vattnet men – jag har ett stort intresse som fyller resten av min tid på dygnet.. Pärlplattor.
Denna vecka kommer vara ägnad i plastpärlornas namn, under mitt alias – Sandrymeow.

Det hela började med att jag, boendes i Torshälla utanför Eskilstuna fyllde 19 år -hösten 2007 och fick ett pärlplattekit av min kära vän David. Ni vet de kiten man kanske vanligtvis köper till 10-åringar. Format som en ponny med exakt antal pärlor, den fick jag!

Pärlplattor var inte någonting jag, eller vanligtvis andra heller, sysslat med sen under en lång tid tillbaka, så började jag googla efter andra mönster att göra på fri hand och hittade en helt ny, för mig, orörd värld.

Eftersom jag precis slutat gymnasiet fick min då, lite understimulerade hjärna, plötsligt någonting nytt efter sig. Det hela eskalerade till hög nivå. All ledig tid spenderades framför pärlorna och helt plötsligt var hela mitt källarrum på ca 25 kvm, fyllt av pärlplattor i form utav Super Mario, Sonic, Spiderman och massa andra superhjältar. Jag blev pärltjejen.

I januari året därefter flyttade jag till Göteborg efter att ha kommit in på en Fotoutbildning – på två år.
Boendet blev, som precis för många andra, väldigt ostabilt i början. Jag hoppade från soffor till lägenheter med kort hyresperiod.. Tills jag hittade en stor lägenhet i Majorna som jag delade med en annan tjej. Här fick jag mitt egna rum och kunde stabilisera mig.
Pluggandet gick utmärkt och vardagen rullade på bra. Jag höll helt enkelt mina två stora intressen, fotografi och pärlplattor under fokus dagligen. Pyntade väldigt gärna mitt rum med pärlplattorna uppåt väggarna – nästan lite som att man kunde missta det för ett pojkrum, som någon en gång sa till mig.

Under det sista året jag pluggade, då vi hade praktikperiod, passade jag på att åka till New York som fotoassisten. Det kan ha vart mitt livs bästa beslut. Jag bodde där tillsammans med en annan klasskompis och hennes tjej i 2 månader och fick verkligen se insidan av storstaden. Som både turist och fotoelev hade jag väldigt mycket bilder med mig hem, efter resan.

Fotoutbildningen avslutades under hösten 2009 med ett slutarbete. Efter mycket om och men med tankar både högt och lågt bestämde jag mig för att göra någonting vågat, som ingen annan gjort tidigare och åter igen binda samman mina två stora intressen – pärlorna och fotografi. Sagt och gjort tog jag en bild från min resa och pärlade en tavla med ca 29 460 pärlor och 25 olika nyanser. Här under finner ni en liten artikel från en Eskilstunabaserad tidning som skrev en liten artikel om mig efter att tavlan var klar.
http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.503691?m=print

Jag bifogar lite blandade bilder från förr och fortsätter berätta historien om Sandrymeow imorgon.

Godnatt!

Idag vaknade jag upp pigg och utvilad, och tur var väl det, för det har varit full fart hela dagen! Det hela började med 3 timmar bindningslära på Hv-skola. På bilden ser ni inslagscord typ 2! För er som inte är insatta i vävning kan jag berätta att bindningslära är själva teorin kring hur varp och inslagstrådar ska knytas upp och arrangeras för att binda som man vill och därmed bilda det tyg, mönster, eller den effekt man vill uppnå. Det är en hel vetenskap och ibland oerhört förvirrande. Mitt första år på HV upplevde jag det många gånger som väldigt obegripligt men i år har det gått betydligt bättre, tack och lov.

 Efter det åt jag en världens snabbaste lunch för att sedan sätta mig på spårvagen in till city och handla sjukt mycket kardborreband på Ohlssons tyger, närmare bestämt 6,2 meter. Väl tillbaka på HV spenderade jag några timmar i vävstolen. Dessvärre glömde jag ta kort på min flossa, men lovar att göra det imorgon!

På eftermiddagen tog jag med mig min klasskompis Ane ner i galleriet för att sy fast den mjuka delen av kardborren på super mario broderiet. Eftersom att det nu är våtspänt måste det hanteras försiktigt för att inte bli skrynligt och fult, vi löste det genom att Ane matade på broderiet från en rulle medans jag satt och sydde, allt för att undvika att det skulle hamna på golvet eller skrynklas ihop. Det var lite klurigt till en början men när vi väl kommit in i det gick det som smort!

Nu återstår bara att fålla överkanten, detta görs givetvis för hand. Det blir snyggast så, men tar också mycket längre tid. Sen ska jag och min broderilärarinna Gun att se om det går att hänga med hjälp av trådar eller om jag behöver montera den hårda sidan av kardborren på en list för att på så sätt spänna ut broderiet ordentligt… (Om detta låter rörigt så klarnar det nog när ni får se bilder på den färdiga monteringen.) Vill man se fler bilder på monteringsarbetet kan man besöka min arbetsblogg: www.supermariobrosworld1-1.blogspot.com.

Efter skolan gjode jag ett snabbt besök på lagerhaus där jag inhandlade lite saker inför vernissagen. Det här är min första ensamma utställning, tidigare har det alltid varit genom olika skolor och därmed har alla förberedelser delats upp på många personer. Det är mer jobb än vad man kan tro, upptäcker jag nu, men fördelen är ju att man får bestämma allt själv. Som tur är har jag fina klasskompisar som erbjuder sin hjälp och som jag kan besvära med frågor om vilka cupcakes som är godast och hurvida man måste servera vernissagevin eller får bjuda på saft istället om man känner för det. (Svaret på frågorna är kardemumma och ja!)

Hej och välkomna till min bloggvecka!

Jag tänkte börja med att presentera mig själv lite och dom projekt som jag tänkte låta er ta del av under veckan.

Jag heter alltså Elsa och bor i Stockholm. Där studerar jag vävning och konstsömnad på Hv-skola. Dom senaste 3 åren har jag arbetar på ett över 6-meter långt tv-spels broderi, som kravallslöjd tidigare skrivit om.

På Lördag är det vernissage och ni är alla varmt välkomna!
Så denna vecka kommer till stor del att ägnas åt montering och förberedelser inför detta event. Även lite bakning då jag planerer att bjuda på cupcakes.

Men jag kommer också att väva flossamatta, vilket är vad vi jobbar med just nu i skolan. Mattor alltså, att jag valt att väva just flossa beror helt enkelt på att jag tycker det är fantastiskt roligt. Inte så himla långt från trådräknat broderi heller, då man kan jobba med pixlar och rutnät på exakt samma sätt.

Så, på schemat står alltså utställning och flossavävning. Säkerligen dyker något mer upp också!

Vi hörs mer imorgon och tittar lite närmare på allt det här!