Bindningslära, broderimontering och förberedelser

Idag vaknade jag upp pigg och utvilad, och tur var väl det, för det har varit full fart hela dagen! Det hela började med 3 timmar bindningslära på Hv-skola. På bilden ser ni inslagscord typ 2! För er som inte är insatta i vävning kan jag berätta att bindningslära är själva teorin kring hur varp och inslagstrådar ska knytas upp och arrangeras för att binda som man vill och därmed bilda det tyg, mönster, eller den effekt man vill uppnå. Det är en hel vetenskap och ibland oerhört förvirrande. Mitt första år på HV upplevde jag det många gånger som väldigt obegripligt men i år har det gått betydligt bättre, tack och lov.

 Efter det åt jag en världens snabbaste lunch för att sedan sätta mig på spårvagen in till city och handla sjukt mycket kardborreband på Ohlssons tyger, närmare bestämt 6,2 meter. Väl tillbaka på HV spenderade jag några timmar i vävstolen. Dessvärre glömde jag ta kort på min flossa, men lovar att göra det imorgon!

På eftermiddagen tog jag med mig min klasskompis Ane ner i galleriet för att sy fast den mjuka delen av kardborren på super mario broderiet. Eftersom att det nu är våtspänt måste det hanteras försiktigt för att inte bli skrynligt och fult, vi löste det genom att Ane matade på broderiet från en rulle medans jag satt och sydde, allt för att undvika att det skulle hamna på golvet eller skrynklas ihop. Det var lite klurigt till en början men när vi väl kommit in i det gick det som smort!

Nu återstår bara att fålla överkanten, detta görs givetvis för hand. Det blir snyggast så, men tar också mycket längre tid. Sen ska jag och min broderilärarinna Gun att se om det går att hänga med hjälp av trådar eller om jag behöver montera den hårda sidan av kardborren på en list för att på så sätt spänna ut broderiet ordentligt… (Om detta låter rörigt så klarnar det nog när ni får se bilder på den färdiga monteringen.) Vill man se fler bilder på monteringsarbetet kan man besöka min arbetsblogg: www.supermariobrosworld1-1.blogspot.com.

Efter skolan gjode jag ett snabbt besök på lagerhaus där jag inhandlade lite saker inför vernissagen. Det här är min första ensamma utställning, tidigare har det alltid varit genom olika skolor och därmed har alla förberedelser delats upp på många personer. Det är mer jobb än vad man kan tro, upptäcker jag nu, men fördelen är ju att man får bestämma allt själv. Som tur är har jag fina klasskompisar som erbjuder sin hjälp och som jag kan besvära med frågor om vilka cupcakes som är godast och hurvida man måste servera vernissagevin eller får bjuda på saft istället om man känner för det. (Svaret på frågorna är kardemumma och ja!)