Jag vet inte om ni brukar läsa tidningen Hemslöjd? För er som inte är bekanta med den, har den nuförtiden ett tema för varje nummer. För ett tag sedan var temat mat och i numret därefter fanns en pulicerad insändare från någon som inte tyckte att slöjd hade med mat att göra.
Jag håller inte med. För mig handlar slöjd mycket om att göra det man kan/behöver, med det man har till hands, att tänka själv och vara kreativ med sina resurser. Jag tillämpar ofta samma tänk när jag lagar mat. Jag läser gärna recept, eller beskrivningar om man så vill, men det är sällan jag följer dem till punkt och pricka. Saknar jag någon komponent eller ingrediens, försöker jag gärna byta ut den istället för att skaffa nytt.
Inför förra året ålade jag mig själv nyårslöftet att börja planera min mat bättre, dels för att underlätta vardagen lite, men också mycket för att jag ville försöka slänga mindre mat. Genom att tänka till i förväg kan jag göra mer genomtänkta inköp och se till att använda samma ingrediens i flera olika rätter, så att den tar slut innan den blir för gammal. Eller, om jag får rester över som är för små för att räcka till matlåda, så försöker jag komma på ett sätt att kombinera dem med det jag tänkt äta de närmaste dagarna. Det har faktiskt fungerat ganska bra.
Här ovan är en bild på crêpes som jag lagade häromveckan. I en middag gjorde jag slut på några överblivna pannkakor, rester av champinjoner, spenat, en skvätt grädde och en ostkant. Ett väldigt lyckat matåterbruk. Gott blev det också!