Det börjar ta sig. Framsidan på springtröjan är klar. Nu ska jag på baksidan brodera
Hemslöjdens IK

Tröjtryck (och Victoria smög sig in i bilden som överallt dessa dagar)

På söndag är det Lången runt – en springtävling i Värmländska Långserud – och jag har laddat i flera månader. Jag ska springa för Hemslöjden. Idén fick jag från Karin Holmberg som broderat springkläder till sin vän inför ett Djurårdskanallopp i maj.
Är sportsverige redo för Hemslöjden IK?

Vi får se om jag orkar knåpa ihop några fina plagg till söndag. En idé finns nerkladdad på ett anteckningsblock och ska bara genomföras. Annars blir det vännen Anna Palms fina tryckta t-shirt ”Art and craft will unite us” (kanske jag broderar över art och skriver sport istället).

Ni lär höra mer om detta…

Varför välja mellan att springa och slöjda?

Media är roligt.
Alla tycker att media är bra.
Är en med i media så tycker ens chef om en och en får många klappar på axeln.
Idag har jag varit med i P3 Kultur. Det är creddigt. Lyssna här och läs hur du gör ditt eget prinsesstest här

Radioprat

Nääs utanför Lerum är ett bra sommarresmål. Där visas under sommaren utställningen Bod 2010 med en massa nybyggda bodar på max 15 kvadrat. Vill du se mer bilder därifrån så kolla in mitt jobbs facebooksida Slöjd i Väst.

Jag är uppfylld av skogen. Helgen har varit dansant i de värmländska skogar varifrån jag är född. Jag går i tretakt och hör trallar inne i huvudet. På vägen hem från Ransätersstämman åkte vi förbi Värmlands museum i Karlstad. I deras basutställning finns en liten biosalong som visar stillbilder av skogen i Värmland under 1900-talet till tal av Bengt Berg. Jag fick tårar i ögonen – så fint var det. Häst och vagn till storskaligt maskinbearbetat skogsbruk. Av med hatten för alla de som huggit och släpat på träd. (När min farfar högg i skogen på 40-talet var han och några vänner frisksportare och åt bara vegetarisk mat, by the way…)

En annan anledning att bli tårögd är att jag sitter med ett bokmanus framför mig. Boken kommer att handla om skogen ur ett slöjdperspektiv. Lars Petersson är redaktör (tillika hemslöjdskonsulent i Örebro) och Kalle Forss (konsulent i Skåne), Bengt Berg, jag och några till har skrivit olika delar i boken.

En bok tar lång tid. Första mötet som jag var på var för ett och ett halvt år sedan och då var det redan relativt klart vad den skulle innehålla. Nu är texterna klara och det är bildernas tur att bearbetas. Jag ser fram emot den fysiska boken som går att hålla i sina händer och sätta in i bokhyllan.

.

vi ser

vi hör

vi gör

sen är vi

eller vi är först

också

Gunnar, 57

Gunnar är en ”helt vanlig kille” med rötter i Finland och erfarenhet av livets goda och onda. Han är gillar fiske, solnedgångar och norrländsk litteratur. Han är fyrbarnsfar, arbetar som konsult och är aktiv kommunpolitiker. Idag svarar han på läsarnas frågor.

Hej Gunnar. Jag ska till Ransäter och dansa och tälta i helgen. Jag har inget eget spritkök. Tror du att jag kan få koka mig lite vatten hos någon tältgranne? Funderar nämligen på om jag ska ta med mig tepåsar eller inte. /Velande och blyg 22-åring

Det tror jag absolut. Folk är i de allra flesta fall hjälpsamma och snälla, speciellt när det handlar om så allvarliga saker som morgonkaffe. Våga fråga, du kanske kan bjuda något i gengäld, en kanelbulle kanske?

Hej Gunnar. Jag köpte för snart ett år sedan skrapkartong för 500kr, men glömde då köpa skrapkniv. Sen dess har jag sökt utan resultat. Snälla hjälp mig, vart kan jag hitta ett sådant verktyg?/Skrapsugen

Ojoj.. Det är verkligen ingen lätt fråga. Det finns verktyg i konsthandeln som utger sig för att vara skrapknivar. Tex små insatsknivar du sätter in i ett sånt där pennskaft du vet. Akta dig för dem, de blir dels slöa direkt, dels är fästet på skaftet värdelöst. Tyvärr. Du kanske kan beställa från internet? Där finns allt.

Tja!  Hur lär man sig skilja mellan kärlek och attraktion? /vackra damer i nöd

Om man verkligen känner efter med hjärtat istället för med hjärnan eller.. eh.. kroppen. Så tror jag man får svaret. Man bör vara beredd på att svaret inte alltid är det man vill ha. Blir man missnöjd, känn efter igen eller också försök träffa personen eller personerna eller föremålet igen för utvärdering.

Gunnar! Det känns som att jag jobbar hela min vakna tid. Jag har ingen ork kvar att skapa när jag kommer hem. Min själ gråter. Vad ska jag göra?/Föredetta

Välkommen in i verkligheten! Nä, skämt åsido, för dig handlar det nog bara om att faktiskt satsa. Klart man är trött efter jobbet, men det kommer du vara nästa dag och nästa. Vill du få något gjort får du se till att göra det. Det är det enda jag kan säga. Har du väl börjat går det nog lättare och lättare. Gör det till en rutin, fast en trevlig.

Gunnar. Jag är en tönt. Inte ens en nörd, utan bara en oförbätterlig mes. Finns hjälp att få?/pucko-88

Nej.

Tack Gunnar! Hoppas ni där ute har fått de svar ni behöver för att klara av er vardag.

• En offentlig skulptur.
• En MAGNIFIK väggmålning. En fresk. Hursomhelst en stor, gärna på en husvägg, en bild som sammanfattar allt. Jag skulle måla på den i tio år, och temat skulle fortfarande vara aktuellt när jag var klar.
• En takmålning i mitt framtida hus.
• En väggmålning i mitt framtida hus, en saga som fortsätter genom rummets fyra väggar.
• Väva vackra tyger
• Brodera något smäktande vackert och jättestort. Typ en vid kjol, en tältduk, en salsbordsduk, ett överkast..
• Brodera något smäktande vackert på en liten näsduk, eller monogram på allt jag äger.
• Måla porträtt av alla jag tycker om.
• Lära mig sticka efter beskrivningar så jag kan göra fina tröjor, strumpor, vantar, mössor..
• Lära mig sy ordentligt.

Listan kan göras lång, och är varken färdigställd eller avverkad. Men nu måste jag gå till jobbet, så allt det där får väl vänta till imorgon.

En gripande berättelse direkt ur livet

Lovisa, 22, I våras var jag i Kalix och hälsade på min mormor, en pensionerad vävlärarinna och allmänt kunnig inom det textila. Vi grävde djupt i tyglådor, bläddrade i pärmar från hennes utbildning, fingrade på virkade spetsar (något jag också försökte lära mig) och diskuterade färg, form och livet. Nätterna ägnade jag åt febril läsning av böcker om avancerade broderitekniker, växtfärgning och vävning. Jag lämnade Kalix några dagar senare med hjärtat i brand.

Så vad hände? Det tog månader att samla mod till ett eget broderi, något jag länge drömt om att kunna. Det blev förvisso varken Fiskbensstygn, Tät langett eller Spansk kontursöm. Men av samlade garnstumpar har jag iallafall påbörjat någonting som kanske kommer stå färdigt en dag.

Fördelen med att inte kunna regler är att då kan man inte fuska, i alla fall inte med flit.

Jag nämnde också att mormor försökte lära mig virka spetsar. Mina grova skogshuggarnävar klarade inte av hanteringen av en synålstunn virknål och en tråd fin som spindelväv. Jag såg inte ens hålet där nålen skulle stickas in. Ålderdomen segrade över ungdomen, mormor är ändå 83 bast, men med ögon som en hök. Sen hade jag också en lite hemsnickrad virkteknik som hon försökte råda bot på, även det förgäves.

Fan.

Det finns många sorters hantverk. Somliga är klibbiga och kräver noggrann hygien (tex fiskslöjd), somliga hantverk kräver känsla och icke-narig hud (garnrelaterad slöjd).

Allt hantverk är avancerat och kräver läromästare, tålamod och SKILL. Jag är ännu novis, men det jag ändå kan vill jag förmedla!

Andra trevliga tips och användningsområden av materialet ”fisk”:

Laxskinnsmössa, brosch av torsköga, rivjärn av gös (hel), vapen av gös (ryggfenor), resekudde av makrill (jäst) och draperi av gäddfilé (minst 30st). Mycket nöje!

Kommit hem från min lilla helg-resa nu och fått igång internet här hos mamma och pappa. Uddevalla gjorde ett väldigt fint intryck på mig. Det fantastiska vädret och den glada stämningen av nyblivna studenter gjorde det ju inte sämre.

Antagningsdagen bestod av information, intervju och en mönsterkonstruktionsuppgift. Utifrån det och provfickan som man sytt kommer 22 studenter att väljas ut. Inget var väll direkt ”svårt” men det är ju också det som gör det så HIMLA svårt. Som tur är kommer antagningsbeskedet i mitten av juni så förhoppningsvis blir inte ovissheten allt för långvarig.

När allt var färdigt på skolan kunde jag och Arvid pusta ut och hämta andan inne i stan.

Kitto spelade på kvällen så det blev inte bara mat och dans utan lite kultur också. På lördagen adrenalindopade vi kroppen på Liseberg i Göteborg innan det bar iväg norrut igen med tåget.

Idag är min sista dag här på kravallslöjd och trots en hel del internet strul (datorn brann faktiskt till och med upp i helgen när jag var borta) så har jag lyckats få iväg något inlägg. Vill ni följa mig vidare så finns jag på www.munkhammar.tk

Tjingeling och ha det gott /Anna