Det är rätt beroendeframkallande att virka mormorsrutor. En ruta tar ungefär 10 minuter och jag ska sammanlagt göra 644 stycken. Igår blev jag klar med en fjärdedel av den blivande pläden.

jaha, nu sitter man här med konstigt hår och sista bloggardagen, håret – ja äntligen skulle det få en glans av sitt forna jag, med köpefärg, det bar sig inte bättre än medans jag håll på kom stora gose kissen och var hur kelig som hälst vilket resulterade i överfall och en katt som blev fläckig, plus handukar matta och tröjan, kissen ligger nu nytvättad på mattan och funderar nog på min överreaktion!

Bloggarslutet, ja det närmar sig oxå, och det har inte alls varit som jag trodde, att det skulle vara lite jobbig, att jag inte visste vad jag skulle skriva, att jag…att jag…. nej det har bara varit roligt, å ja har flera gånger tänkt, undrar om det här är något som någon skulle vilja läsa..

En sådan grej hände igår. Jag jobbade alltså i Hajstorp, på hantverksbutiken där, då kom det in ett par, han hade alltså ringt mig veckan innan, och prata om en gris/hund som han skulle köpa till sitt barnbarn i doppresent.

Jag hade då berättat lite om skulpturen hur de kom till och så, vart de fanns att köpa bla i stockholm, på svensk slöjd, på Östermalm mm mm

Det var ju roligt att de nu kom in och hälsade, de kollade grisen som fanns i Hajstorp nu, en sådan här alltså

men på den här hade jag satt på en brudkrona, å de gick där och pratade om Östen som var utskämd med krona och allt, Östen det och Östen dit, till slut frågade jag om jag kunde hjälpa till.

Jag sa han varför har du skämt ut hunden med krona på sig, de är ju tuffa killar!!! Jag bara tittade på honom, han visste ju inte att det var jag som var skulptören och jag visst inte att han hade köpt en tidigare! Då förklara han att han ringt, barnbarnet, dopet, men det hade inte blivit någon dopgåva för han trivdes så bra på deras Hova hotell, och döpt blev han av min historia ,om var de finns att köpa, han heter ÖSTEN MALM och bor i puben på Hova Hotell, ibland får han tom en bärs, lyckliga Östen, han har det bra han och. nu söker han en liten söderböna….vi får se vad mina händer kan göra.                                                                                                                                                 I går var det sm.i metning i göta kanal, 12 st holländare bodde på deras hotell, och de skulle åka till Hajstorp för att se var Östen var född!!!   

Denna historia är ånyo en fläta i livet.

Ja alla dessa små djur som bor i mig, alla dessa med ledsna ögon och med något sorgligt litet drag över sig, detta pussel att få livet att bli det man tror är bäst, för en själv och för alla runt om kring, men vad vet vi?

Tänk vad ofta jag tänker, om jag vore  en fågel och såg livet ovanifrån.     Alla dessa stigar man går på, och vänder om går tillbaka, går en ny, ibland själv, ibland flera, man växer upp träffar nytt folk, skiljs, träffar andra, skiljs igen å så håller man på, människa efter människa.  Vad stort det då är att få lära känna någon, få ta del av en annan människas tankar och liv, och alla dessa möten finns lagrade som små fragment i oss. Det är ofta sådant här jag känner och tänker på när jag skulpterar, alla dessa fragment som bildar pussel i mig, det saker med känsliga drag, små nyanser som kanske man bara ser om man tar sig tid, känslor man känner igen.

Det ger mig så otroligt mycket när jag ser att någon tittar lite extra på något, jag ser i ögonen att något händer, en darrning, en glimt av något de kännt, en känsla har fått en kropp. Det är stort att kunna få bidraga med något sådant och jag är så tacksam för att ha fått den förmågan.                     För detta fanns hos mig redan som väldigt liten, det var något jag fick med mig, sedan tog det lite tid innan jag utvecklade det, men nu, nu är bollen satt i rullning och det finns inget stopp.

Alla dessa små pingviner lever nu egna liv hos människor som har en egen historia att berätta, men tänk vad stort det är att få vara en del av den!

Allt gott till er alla, och tack för att ni läst och tagit del av vad jag skrivit, nu har vi för alltid blivit fragment hos varandra.

Härliga hälsningar

Marika Beutler

Jag vaknar tidigt, skall egentligen fylla på färgförådet i håret, men jag vill inte väcka huset. Mannen som gör, att jag har möjlighet att leva som jag gör, lönearbeta ca halvtid och ängna mig åt kreativa saker den andra tiden av mitt liv, är värd allt. Ja om jag skulle beskriva honom lite, han är det absolut snällase och omtänksammaste som finns, han försöker  alltid att skapa harmoni runt sig, att bara vara, och sitta tillsammans, att andas i samma andetag, att  få vara delaktig i vardagen, det är han och han är min käresta. lycka lycka.

Sedan har vi de två coolaste katterna, som är en sådan stor glädje, tänker, vart ute å jobbat kallt och vått, kommer hem, parkar bilen och skall gå ut, DÅ rusar det in en kisse springer upp i famnen tassarna på var sida halsen och gosar med nosen i halsgropen, KÄRLEK, fast man vill inte tänka på att denna nos nyligen vart blodig av åkersork, urk

Men nu var det ju inte detta som var stundens tanke, eller var det det? På tal om att vara i nuet…

Jag tänkte skriva lite om hur fantastisk en lördag morgon kan vara, alltså för att inte störa gick jag ut i trädgården, det är brar några grader över 10 och kl är runt 7, det är dis och lite dimma i ravinen nedanför huset, och jag sitter vid sidan av glasverandan

Det är magiskt, luften är så förtätad att man kan ta på den och det är alldeles tyst, tänk att kunna ha fått ögon som kan se detta. Att förstå hur stort och hur egergigivande det är att få ta del av av allt. Sitter en lång stund och bara tar in.

Sedan tar kreativiteten vid, gör en lite gipsstämpel till min burk, tror att det blir små blommor som mönster på kroppen och på locket har jag redan skulpterat blad och fågel. Leran kommer ifrån österlen, det är två mycket äldre herrar som gräver och bearbetar den, att komma dit är som att kliva in i en annan värld, knappast inget är nyare än 50 tal, ringa dit går inte för de hör inga signaler, hoppas hoppas det får dubbelt liv för de behövs!Kruka och stämpeln blir bra, nu är det engobering som står på tur, hoppas den håller, men naturlera är det extra vanskligt att begjuta den med en våt engob, detta för att minsta lilla gruskorn minskar viskositeten, och krukan är ett minne blott, så skört är det. Som livet…det är inte starkare än den svagaste länken, ha en härligt lördag, le mot någon och leendet kommer tillbaka till dig när du mest behöver det! tjing,  nu skall jag jobba i vårat hantverkskollektiv, Hantverkarna kring kanlen öppet 11-19 alla dagar ett par veckor till, välkommna

Nu har jag funderat hela dagen på vad jag skall skriva här, det måste ju vad smart, klokt och slagkraftigt så att många orkar läsa…hm…å kanske lite kravalligt, få se..

Nja jag tänker nog lite medans jag skriver, jag hade ett samtal med min käraste syster strax innan, hon, systern alltså,  är på väg att förlora en mycket kär vän,  cancer ja, det är såååå jäklars hemskt, denna rar fina människa, har redan blivit märkt av sjukdomen. Många frågor dyker upp i hjärnan, hur beter man sig, hur förhåller man sig, vad säger man…tyvärr reagera många med att dra sig undan, istället för att ringa, höra av sig, många intelar sig själv att de kanske stör, det kanske blir pinsamt tyst och tänk om de bara gråter vad gör man då??? Tänk inte på något av detta GÖR BARA, ring, skicka blommor, var där, prata och berätta som förrut, tala om vad som händer på ditt jobb, för det blir INTE värre, personen får annat och tänka på, ta del av, fundera ut, din värld blir verklighet för dem och du får fina minnen i retur, vi finns till för varandra som en kedja, in i varandras världar, det är det som är livet.

Men jag skulle ju skriva lite om vad som inspirerar mig, till att göra detta

alla dessa former och bilder, för mig är det inte bara grejor utan det är känslor, känslor som bor innom mig, glada ledsna, ofta ensamma, när det är som bäst då försvinner tid och rum och händerna bara går, man syftar  avstånd och förhållanden, tänker färger och mönster, hjärnan är på högvarv och det bara blir bra! Sedan är man helt tom, detta ät nog inte helt lätt att förklara och jag skulle kunna gå ännu djupare, men då trampar jag runt i saker som är svåra att förstå, så det går jag inte in på, utan ni och jag får nöja oss så här. Jag kan säga att jag sällan faktiskt inspireras av någonting materiallt, utan det bara kommer, känslorna alltså,  eller ja inspirationen, sedan är det ju en jäklars massa mera jobb med grejorna! Det blev inte så kravalligt idag heller, men många kloka ord istället!

Det blir mera i morron! tjing

En liten cild, innan det är dax att sluta sina bruna för natten

Dessa två har gjort sig fina för att besöka storstaden, den ena bor nu i Mölndal och den andra har flyttat till Huvudstaden!

Ja det är sådana här skapelser jag gör, var de kommer ifrån, tja, någonstans där inne bor de!

Halloj igen, nu har en ny dag snart gått till ända, och alla nu som varit idag är redan borta, men det kommer alltid nya, oj nu är jag tvungen att springa till ugnen, ….sådär ja nu är kladdkakan färdig, åh luktar himelskt, innehåller pecannötter, kokos, valnötter å så socker å de vanliga, det blir finfint till den norska deckaren som är ikväll! Men var, var jag nu då, jo, mina studier var avklarade och mitt nya liv som kyrkogårdsarbetare började.

Under all denna tid har jag gått massor med hanverkskurser, bla en handledar utbildning på distans som sträckte sig över två år, kvällskurser i keramik både onsdagar och torsdagar, det ökades ut till veckolånga sommarkurser på PKI skolan i Lidköping, fantastiskt, alla vännerna, Ann, Maria,Ulrika, Lena, Siri ja  jag kan fortsätta i evighet, för så många år gick jag där, tillslut sa den dåvarande rektorn,  Men Marika, nu får du ge dig, börja på helårsutbildningen istället, Du är inte klok sa jag, det går väl inte..

Men som jag skrev igår, allt vi säger till en annan människa, lagras och tas om hand om vid lämpligt tillfälle, och dessa ord, låg där och skavde, och jag tänkte, ja ja jag gör inträdesproven iallafall, och det tog inte länge förrän jag med darrande händer stod med kuvertet, och där stod, Du hälsas välkommen till….Men herre min gud, va gör jag nu? Jo då jag fick ledigt för studier, det blev 1 år, 2 år 3 år och en tremin på 4 året och det var i somras det, ja ni kan ju fatta, hur mycket har jag inte lärt mig och hur mycket förstår jag att jag aldrig kommer att lära mig. Men under dessa 3 1/2 åren har jag bara frossat i allt som har med lera, glasyrer, litteratur, föreläsningar, porslin, workshops mm mm att göra, och Tack tack tack till Kent, Inger, Bengt, Gullvi och Nina som stått ut med alla frågor som en kermikfanatiker kan ha.

Så nu har jag keramiken som en hobbyverksamhet, men för mig är det så mycket mer än hobby, det är mitt sätt att leva, min ventil, jag skapar det jag vill och behöver, jag är ingen brukskeramiker utan mera oneofakind tillverkare, och folk gillar det jag gör, vilket naturligtvis är fantastiskt kul och otroligt, men kanske inte det viktigaste, det viktigaste är att jag ger alla dessa skulpturer liv. Grisar, hundar, pingviner, fåglar you name it, under mina händer föds de, jag har fått möjligheten att utveckla något som fanns inom mig och det är så fantastiskt stort. Att jag vågade, för jag är ingen kavat person, utan gör ofta det som jag tror förväntas av mig, men jag kan inte nog säga hur mycket dessa skolor betytt.

I morgon tänkte jag skriva lite om vad som driver mig och hur jag får till mina former i leran, sedan stickar jag massor, kanske hinner jag med att skriva om det oxå.

Bara lite allmänt: I kväll skulle vi och min älskade systers med man och barn gått tipsprommis + minigolf med Thor for runt på himlen med hästar och påk så det blev intet, utan istället stickade jag 4 st linsjalar och gjorde rosor i keramik, härligt det också fasst på annat sätt. Vi hörs i morron, tjing

Hej och välkommen till min bloggvecka, efter en del trubbel är jag då äntligen igång och inne på sidan, jag som hade allting klart i söndagskväll, hur jag skulle lägga upp det och vad jag skall skriva, och nu…??? blankt, hmmm,varför?

Jo det har hänt den del saker imellan, presis så som livet är, ibland tror man att man har koll, men hej och å nej, inte den gången heller.

Visst är det lite uttjatat om att man skall leva här och nu, alla säger ja ja visst så är det men hur många tänker på att det VERKLIGEN är så, nu är nu redan borta, inte så ofta tänker vi inte heller på att vi faktiskt flyttar in i folks liv, vi gör saker och säger saker som folk sedan tänker på och ev berättar vidare, visst är det lite spokey. Därför är det så jäklars viktigt hur vi är och förhåller oss till andra, det gamla talesättet ” Behandla andra … är inte så dumt, tänk på det ibland och världen blir lite lättare och lite gladare!

men nu var det ju kanske inte presis det här jag skulle skriva om, utan lite om mig och vad jag har gjort för att förbättra för mig själv, och därigenom för andra.

Jag har ju ända till Söndag på mig att förmedla saker som är viktiga för mig.Jag har ända sedan jag var lite sagt att:jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor om jag nu blir det , men det jag vet är att jag vill inte jobba inom vården och inte på kontor, och tills för några år sedan var det, det enda jag gjort i hela mitt liv!!!

Jag har väl alltid varit en människa som älskat att göra saker, inte tävla och så utan stickat, virkat, täljt. Mamma blev överöst med mobiler av grankottar och med en bas av lera, det var så lämpligt att när pappa plöjde kom det upp härlig fet lera som villigt lät sig formas under en fem årings händer, så redan där kunde man förstå att livet kunde inte levas utan att få skapa saker. Men åren och tiden drog iväg, gymnasie, jobb, USA, jobb, företag massor av jobb och ännu mera jobb, jag glömde bort mig själv och vad jag tyckte om, tiden bara gick och det blev bara värre, det blev liksom inget tillbaka. Tills!! En dag på radion prata en kvinna, som nu utbildat sig till studievägledare, att kan hon så kan alla, så om någon, sitter där och är sugen på att göra något annat ring mig efter programmet! Och jag ringde, alltså fatta, jag ringde, JAAA kom, å ja åkte när jag gick där ifrån, var huvudet högt, bröstet stort och jag flög, någon hade sett vad jag visste, jag skulle ha dött bort bakom mitt skrivbord. Så jag postade ansökan till en ettårig trädgårdsutbildning, visserligen 1,5 månad försent och jag troligen inte skulle komma in, men det var inte det primära, jag sökte, jag bröt ett mönster, jag började tänka i andra banor. Efter en vecka kom svaret, Vi hälsar dig välkom… Oh shit, jag kom in, oh shit, oh shit, vad gör jag nu??det är ju midsommar snart och skolan börjar i augusti, jag går in till chefen och säger som det är, hans svar var,  Är du inte klok!!! Det fattar du väl att det inte går, vem skall göra allt ditt jobb, du är ju företaget, det blir inget ledigt för din del, gå ut nu. Då sa jag bara lugn, Då säger jag upp mig! och så gick jag ut. I mitten på augusti började jag trädgårds utbildningen, och det var presis så bra som jag trodde, jag läste hur mycket som häls, älskade latinska förhör, beskärning, gödselgivor ja i stort sett allt. Den sista praktien gjorde jag på Skara kyrkogård, där jag nu efter 8 år fortfarande är kvar. Stortrivs med utelivet, även om det inte är så glamoröst i november, när regnet öser ner och man är genom våt, men jag gjorde det och jag gick ut med MVG i alla ämnen utom 1 där var det VG, så jag är så jäklars nöjd, med vad jag gjort, och dessa studier ledde till andra inom keramik, men det skriver jag om i morron, tack för att ni orkade igenom allt, och jag har svårt med stavning, är lite dyslektiker och som syrra sa efter hon läst min presentation, men marika sätter du aldrig punkt, nej sa jag det är så jag är pratar mycket, nyfiken och vill aldrig sätta punkt! tjing

Vi vaknar på söndagen och är alla fyra slitna, bakis och glada. Det har varit en fantastisk pridevecka. Vi är jätteglada för att vi hade möjlighet att ställa i Pride Park och har tilllbringat många härliga timmar i parken både med workshops och med att mingla runt och titta på scenshower.

I går gick vi så klart i paraden och propagerade för alla människors rätt till likabehandlig och lika värde.

Charmig skylt i paraden kanske snart ett broderikit?

Fuldesigns David K Frimark passade på att bli fotad i en Amiralsuniform inne på Sjöhistoriska som en del av deras maktuställning. Fler foton finns på Sjöhistoriska museets hemsida http://sjohistoriska.se/

Vi hukade under våra paraplyer på torsdagskvällen och lyssnade på Andrés Esteche och hans nya band.

Fantastiskt Alien-Fulmonster som kom till under en av våra workshops inne på Sjöhistoriska museet.

Jag vet inte om det här räknas som reklam men tänkte jag skulle göra ett litet ”best of”-galleri av Fuldesigns gratismönster och pyssel. När vi började för fem år sedan var en av grundtankarna att dela med oss. Vi är fast förankrade i creative commons idén, att delar man med sig får man mer tillbaka. Och vi kan efter fem år säga att det stämmer. I veckan har det varit två textillärare som pratat med oss och berättat om hur de använder sig av våra gratismönster i sin undervisning och  hur uppskattat det är. Det värmer det fula hjärtat. Alla mejl med tack värmer också och framför allt mejl med bilder på färdiga broderier och andra pyssel efter våra mönster som mall.

Fulmonster Den stora favoriten är så klart Fulmonstren. När vi har workshops säger via tt de passar från åldrarna två till nittionio år. Alla kan göra monster och ibland så behöver de komma ut och bli befriade. Här finns Fulmonster  http://www.fuldesign.se/portfolio/fulmonster/ och här finns en beskrivning på hur du gör egna monster http://fuldesign.se/gratis/gratis_egnamonster.html

Banksymönster, vi är stora fans av Banksy och vill man ha sin egen Banksy hemma finns det flera gratismönster att fiska upp här http://www.fuldesign.se/gratis/broderier/. På Bilden ovan har Fia, en besökare på fuldesign.se istället för att göra korsstygnsmönster gjort pärlplattor. Kom bara ihåg att spegelvända mönstret om du ska göra pärlplattor istället för att brodera det.

Klippdockor, vi gillar klippdockor och har gjort egna klippdockor av hela Fuldesign. Det finns dessutom en Moder-Svea-klippdocka från vår utställning Moder Svea. Klippdockorna hittar du här: http://www.fuldesign.se/gratis/klippdockor/

Lucia i delar Vi var ambitiösa och skapade en fulkalender 2010 med ett nytt pyssel varje dag den stora favoriten var Lucia i delar. Hur du använder gamla Barbies på bästa sätt. http://www.fuldesign.se/2009/fulkalendern-15-13-dec/

Superstjärnan, en annan stor favorit från samma fulkalender var Superstjärnan. Alla adventsstjärnor var så tråkiga så vi fixade en egen. http://www.fuldesign.se/2009/fulkalendern-del-2-30-nov/

Det kungliga bröllopet, vad hände sen? Det senaste pysslet är ett helt sällskapsspel man kan printa och sätta ihop och sen ägna massor med timmar till att spela. Det är en bättre bröllopssouvenir till det kungliga bröllopet. http://www.fuldesign.se/gratis/det-kungliga-brollopet-vad-hande-sen/