Poster taggade ‘allt’

Milano – The capital of design?

Written by EmmaS12. Posted in Emma Sjögren

Om jag hade fått frågan för 4 år sen när jag precis hade flyttat dit så skulle jag nog svara – Nja jag är istället lite besviken på Milano och förmodligen velar jag vidare med mitt svar.

Men nu några år senare så får jag bara instämma vad de olika skribenterna och legenderna säger om den gamla industristaden Milano. Ja, den är i alla högsta grad en DESIGN STAD.

Tänk er själva att strosa runt en dag i de olika showroomen där de senaste möblerna och trenderna skymtas. Med andra ord får du se live de vi annars läser i Elle Decor och Sköna hem. Flertal gallerier finns det för den konst intresserade, eller varför inte bege sig ut i den gamla stadsdelen Brera och se på när konstnärerna målar sin mästervärk. Listan med aktiviteter gällande kultur är lång. För att krydda lite extra och som alltid är värt är nämna är den kända möbelmässan Salone di mobile. 1961 satte mässan igång då målet var att visa upp italiensk design och få fart på exporten. Efter varje år som gick så har mässan vuxit och blivit allt mer betydelsefull som resulterar i att idag är den världens störst mässa för detta ändamål.

Men hur kunde jag tidigare då tycka att staden gjorde mig besviken? På något underligt sätt tyckte jag att staden stod stilla, de äldre välkända designerna nämndes ofta och de syntes på utställningarna samt de ställde ut åter igen sina tidigare verk så som Memphis möbler/installationer mm. I varje diskussion nämns ”Made in Italy”. Men OM man blir utnämnde till ”huvudstaden av design” så bör väl det vara där det nya händer, lyft upp de yngre – skippa made in italy för hur mycket blir egentligen producerat i Italien?

Nu när man har varit med några år, läst på lite mer och sett stadens utveckling så blir jag bara glad av att se att Milano visar motsatsen till mina tidigare funderingar. Istället hyllar de faktiskt de yngre/nya, de har ett framtidsplaner på staden så som Made Expo2015 där nya skylines börjar att skymtas över de gamla takåsarna. Närheten av Milano ligger staden Brescia som är känt för sin mekanik och ingengjörskonst där än idag flera produkter tillverkas. Sen är det en ju en annan historia om att Italienarna är aning för stolta över deras resultat och planer. Talesättet  ”parla tanto, fare poco””prata mycket, göra lite” tycker jag stämmer bra in på deras generella attityd. T.ex. många av projekten till Made Expo 2015 har skrotas på grund av tidsbrist och det ryktades om att allt fler skulle kunna följa samma linje. Men jag slutar där, för det är som sagt en annan historia.

Men Milanos smultronställen är dock de små marknaderna, som ligger gömt på en innegård eller i ett loft nära stadens kanaler. Här finner du inte bara vintage kläder utan allt möjligt charmigt så som hemmagjorda smycken, hattar, stickning som påminner om G-knit approach, möbler mm. Rättar sagt en plats där de okända får synas.

Favorit konceptet för mig var att lyssna på när dj:n spelade musik, äta en cupcake från ”60-tals tjejen” och titta på när mina vänner gjorde screenprints på väskor och t – shirts. Lyckoruset vara att vistas i en inspirerande miljö med unga nya talanger, och vem vet man kanske skymtade den nye Philippe Starck

 

Ur allt ont kommer något gott

Written by EmmaS12. Posted in Emma Sjögren

För en månad sen jobbade jag och min kollega på ett utkast till ett restaurangprojekt. Restaurangen som tillhör ett hotell ligger på ön Guernsey (är en av kanalöarna mellan Storbritannien och Frankrike)

Utkast är en form av en ”första presentation”  där små justeringar, idéer, skisser mm. presenteras. Tanken är att ge klienten en hint om vad man vill skapa. Ifall det faller dem i smak så har man förhoppningsvis skrivit  kontrakt inom de närmaste timmarna. Detta kanske många av er känner till och jobbar lika så. Jag är som sagt relativt ny i denna bransch och jag vet ej om jag kan säga att denna metod är rätt eller fel. För visst finns det en baksida med detta..

Vårt utkast blev egentligen mer en ett utkast. Vi skapade 3 olika koncept, vilket innebar en hel del jobb och många arbetstimmar. Och allt gjorde vi gratis. Vi valde att jobba brett i förhoppning om att de 3 koncepten skulle leda till en diskussion och därefter kan vi styra in dem på ett tema. Presentationen flöt på bra, vi var nöjda men våra 10 åskådare satt med ett poker face. Knappt någon kritik eller kommentarer fick vi. Och jag bara kände att allt gick utför. De förväntade mer, medan vi visste att vi hade presenterat mer än vad man ”bör” göra vid ett första möte. Och ja det var inte bara kvantitet utan även kvalité!

Veckan efter skulle våra konkurrenter presentera deras idéer. Det är ett välkänt företag och de har designat de flesta av restaurangerna och barerna på de närliggande öarna. Va tror ni, vem får designa restaurangen? Liten snopen blev man när man senare fick höra att deras presentation inte var den första utan snarare deras tredje. Och inte deras sista.

Men ur allt ont kommer något gott. Med dessa erfarenheter så har vi nu fastställt vårt arbetssätt som vi delar med oss så fort vi kommer i kontakt med en ny klient. Till våra klienter idag så highlightar vi att en ”brief” är viktigt för oss. (kort text där klienten nämner deras förväntningar på oss, projektet, positiva samt negativa aspekter mm) Allt för att spara tid och pengar så att vi istället kan satsa på det vi är bra på och sätta det i bruk.

Till alla er som frilansar inom design, hantverk, illustratör mm. ta en titt på grafiska formgivaren Antonio Riveras hemsida. Värt att läsa är artikeln ”Vi vill se ett utkast först…” Dags att sova det har varit en lång dag, men kom ihåg stå på dig annars står någon annan på dig!

”Vi vill se ett utkast först…”    –      http://www.grafixstudio.se/frilans/vi-vill-se-ett-utkast-forst/

 

När 7 blev 1

Written by EmmaS12. Posted in Emma Sjögren

För någon vecka sen fick jag förfrågan att blogga här på Kravallslöjd. Till en början blev jag smickrad och tusen idéer far igenom huvudet men sen kom nervositeten när tanken slog mig att jag aldrig har varit en höjdare på att skriva uppsatser eller inspirerande artiklar.

Skolåren gick men saknaden av välskrivna texter kvarstod. Jag insåg att det var min högra kreativa hjärnhalva som styrde mig. Jag hade förmågan att skapa vackra miljöer och la hellre tiden på att bygga kojan istället för att bo i den. Idag är jag 25 år. Inredningsarkitekt från Milano. Men sen 6 månader tillbaka bosatt i Sverige. Jag ser mig själv som en ”independent designer” i och med de olika projekt jag stött på så som grafisk formgivning, produktdesign, konst mm. Men när var det egentligen jag verkligen insåg min talang?

För att kunna svara på det så måste jag backa bandet ytterligare. Jag har nämligen 3 starka minnen som ligger till grund till min designhistoria.

1991. Vid fem års ålder fann jag min passion för att måla. Natt efter natt målade jag teckningar som jag placerade ut på olika ställen i mitt hus. En mycket trevlig överraskning tyckte mina föräldrar, men när papperet tog slut och jag började att måla på tapeter och golv, började deras uppskattning långsamt att sjunka.

1992. Ett år senare, ung och ännu mer kreativ. Lite smått charmigt galen med en åtanke att förbättra allting på ett vackert sätt. Så som att måla om våran nya Saab som enligt mig hade fel färg. Ljudet från kritan berörde mig inte och jag sjöng vidare på ”jag ska måla hela världen lilla mamma”. Mamma och pappa var inte glada för den nya vita bården och inte heller mitt låtval.

1993. Sju år gammal och min katteckning kom med i Eksjös konstutställning. Detta var min första officiella utställning. Inte stor, men stor nog för mig.

7 år men min 1:a dag då orden konst och design fick en innebörd.

Talet sju följer med mig än idag men nummer ett börjar skymtas allt mer och mer.

 

Här är en glimt inför mitt nästa inlägg. En kortfilm som beskriver processen inom design – grafisk.

https://vimeo.com/8362481

 

Ciao ciao

Visselpipornas dag!

Written by Maria12. Posted in Maria Liliegren

Tjoohoo! ”För Vi har tagit studeeeentennn, fy fan vad vi är bra”…… Idag är det studentfirande i Ystad. Alla stadens visselpipor är just nu aktiva, ostadiga ben i allt för höga klackar, hesa röster…….och klockan är bara förmiddag =). Ystads gymnasie ligger nästan granne med min butik. Så jag har liksom festen precis utanför mitt fönster. Tjoho! Äsch, det gör inget så klart! Klart de ska fira och ha roligt. Dessutom är det bara en dag. Jag drejar vidare på mina koppar. Samtidigt som jag försöker styra min inre lust att gå ut på gatan och ge ett och annat litet ”Stiltips” i klädsel och färgval =)….. Men jag lovar – jag låter bli.

Men det är nog lite så – att när man arbetar med formgivning hela dagarn och funderar i banor som ”Hur framhäver man denna formen bäst” – då är inte steget långt till att se med samma ögon på tex klädsel. Alla har vi olika former, och beroende på hur man väljer att klä sig så blir det antingen fantastiskt snygg och rätt…..eller knappt så bra. Jag lägger ingen som helst värdering i vilket typ av kropp som är ”bättre eller sämre” – alla former är helt enkelt oerhört vackra om man framhäver dem på rätt sätt. Men ibland tror jag att folk glömmer ta en titt i spegeln och istället stirrar sig blinda på bilden de ser i en tidning av någon med en helt annan form.

Men nej – jag ska inte dela ut stiltips idag! =). Speciellt innte eftersom mitt egna klädval idag inte är mycket att skryta med – Leriga verkstadsklädder och gamla träningdojjor…. Det är ju faktiskt  så att för att man ska få en chans att hitta  rätt ibland form,klädsel,stil och vem man är, så måste man få utrymme att leka. Det gör de så sannerligen och det är faktiskt härligt att se! Underbart!

Jag återgår till mina egna former, både på drejskivan och dem som ska dekoreras idag. Glatt akompanjerad av visselpipor och hesa röster – ”Fyyyy faaaan,va vi är bra!” =)

”Software”

Written by Maria12. Posted in Maria Liliegren

2007 deltog jag för första gången på Formex mässan i Stockholm. Jag hade ärligt talat noll koll på hur allt sådant går till med återförsäljare, produktion osv. Man kan säga att jag kastade mig ut i det som en blind höna…. Men det gick bra. Jag fick tusen goda råd av fina kollegor. Intresset för min keramik var stort redan på första mässan, så jag bara hängde på…Tåget körde liksom… Det kändes så roligt och som en riktig utmaning.

Ett år senare hade jag en stadig skara med återförsäljare. Jag var tryggare i min roll som företagare och deltog på mässan 2ggr om året. Min keramik genomgick  en förändring. Serien ”Software” presenterades. Keramiken blev mera färgglad,lyxigare,fick mera dekor och guld – mycket roligare helt enkelt!

Denna serien tillverkar jag fortfarande. Framförallt kopparna. Ibland tänker jag tanken ”jag undrar HUR MÅNGA såna koppar jag har drejat”…. ingen aning. Men de är fortfarande roliga att göra och många kunder uppskattar dem. Nu är de nästan slut på min butikshylla och jag vet att de behövs inför sommaren. Så denna och nästa vecka ägnar jag åt att försöka dreja ihop ett litet lager.

 

I augusti är det även dags för mässa igen. Vilket jag ser fram emot. Givetvis kommer jag att ha med mig ”Software” även iår, tillsammans med de andra serierna som jag också tillverkar.

Helt nydrejad kopp.

Försöker hinna med så många jag kan idag. Kommer att fortsätta imorgon och nästa vecka.

Färdiga koppar på väg ut i butiken.

 

Sommarförberedelser och Kannors mystik.

Written by Maria12. Posted in Maria Liliegren

Nu är vi redan framme i juni månad, vart maj tog vägen är ingen som vet…. Idag ägnar jag mig åt en liten snabbinventering i butiken för att se vad som saknas inför turistsäsongen. Så fort midsommarhelgen är avslutad så har jag  inte möjlighet att arbeta i verkstaden mera. Så allt måste vara klart innan dess. En något hektisk period, men också väldigt rolig. Eftersom jag endast tillverkar till min egna butik så kan jag göra precis vad jag vill och har lust med. Vilket är fantastiskt roligt.

Just nu håller jag på med några olika typer av kannor i olika storlekar. De är redan drejade och står på tork i väntan på ”engobering” – dvs, färgval. Kannor är en lite extra rolig produkt att tilllverka. Egentligen har jag inget superenkelt svar på varför. Mer än att det är en rolig utmaning rent hantverksmässigt. Det är så små marginaler som avgör om kannan du ser upplevs som ”klumpig och tung” eller ”lätt och elegant”. Allt handlar om propotioner.

Hur blir  den form,det tomrum, som uppstår mellan kannans kropp och handtaget? Kannans botten bör vara i harmoni med kannans hals. Är botten större blir kannan visuellt tung. Medan om den är mindre kommer ditt öga inte att lita på att kannan går att använda utan att välta. Kannans kropp: Om formen är kurvig – var lägger man då kurvan för att kannan ska få sitt rätta lyft och inte bli baktung? Halsens längd bör ha rätt propotioner i förhållande till kroppen, annars kommer den att bli antingen ”girafflik” eller ”avhuggen”. Alla de frågorna handlar om den estetiska upplevelsen. Sen finns lika många frågor som handlar om funktion. =). Att tillverka kannor är härligt.

Förra sommaren hade jag besök av en kund som samlade på kannor. Hon kunde inte låta bli att köpa fler. Då var hon uppe i 67 stycken (hennes man var inte lika begajstrad). Hon kunde inte förklara varför hon just fastnat speciellt för kannor, mer än att ”De är så vackra och eleganta. De blir liksom personliga på nåt vis med sina olika former.” Jag håller med henne!

Kannorna till vänster (4st) i bilden ovan är storlek ”STOR”. De är möjligtvis inte så praktiska – för de blir tunga om man har fyllt dem. Men det är så roligt att jobba i lite större skala och så blir de så eleganta! De andra två till höger är normalstorlek, dvs ca 1 liter. En ny form som jag inte gjort förr, men som får komma med på prov än så länge. Jag gillar den hittills – får se om jag fortfarande gillar den när den är färdig.

Här är några exempel på helt färdiga kannor. En liten som rymmer ca 5dl, En normalstorlek (ca 1,2l) och en stor som jag mest använder att sätta höga blommor i. Just nu blommar tex lupinerna och jag ska fylla den i morgon med en stor färgsprakande bukett!

 

Välkomna till mig!

Written by Maria12. Posted in Maria Liliegren

Godmorgon…

Och välkomna till min verkstad. Egentligen är jag ledig varje måndag. Men allt som oftast finns det ett väldigt gott skäl till att gå en sväng till jobbet iallafall. Idag är skälet ”skicka en leverans till norge”. Så jag sitter här o väntar på att Schenker ska komma. Under tiden tänkte jag visa er runt lite, så ni får en bild av hur det ser ut hos mig.

Per Helsas Gård, Ystad

Per Helsas gård ligger på gågatan i Ystad. En gammal korsvirkesgård med anor från 1600-talet. Hela gården är full av kreativitet. Förutom mig själv finns här tex Silversmide, Chokladbutik, Galleri, Textil o Kläder, konstnärer samt Ystads absolut bästa cafe ”Cafe Helsa På”.

Jag i butiken.

Här är jag i min butik. Bilden är tagen vid påsk då hela Österlen har konstrunda. En fantastiskt rolig helg, full av folk som är ute på shopping efter konst och konsthantverk.

Lite exempel på vad jag gör.

En av skyltningarna i butiken. Jag tycker mycket om att göra stora fat. Det är härligt att ha en stor, fri yta att dekorera på helt enkelt. Passar ljuvligt med en pastasallad, frukt eller bara för att man helt enkelt tycker att det är snyggt i ens heminredning.

Drejhörnan i verkstaden

Precis i anslutning till butiken har jag min verkstad. När jag står och drejar kan jag se ut till butiken och kunderna kan se mig. Jag arbetar nästan uteslutande på drejskiva. Vid detta fototillfälle har jag precis börjat dreja tekoppar.

Verkstaden

Hyllorna i verkstaden fylls snabbt under en drejdag. Här står koppar och torkar i olika stadier av processen. När de är helt torra så bränns de. Hos mig bränns alltid all keramik tre ggr.

Tekoppar på tork

Sommarstämning!

Bilden är tagen inne på cafeét. De använder ofta min  keramik till sina olika läckra maträtter,kakor och som här – jordgubbar.

Som sagt – måndagen är en ledig dag. Så för min del kommer resten av dagen att fyllas med träning, lite shopping och ett och annat papper som ska sorteras. Vi hörs igen i morgon om tekniken vill sig väl. Jag hade velat visa er lite nya bilder från min butik. Men min kamera vill inte snacka med min dator och så länge de är osams får vi nöja oss med gamla bilder. Ha en riktigt skön dag!

Maria

Söndag / en veranda och slutet av veckan

Written by Mattias12. Posted in Mattias Gunnarsson

Helg.
Lång.
Lite utresa ur stan, till vänner. Gula stugan.
Gräsmatta.
Verandabygge. Det var skönt att släppa vardagen o jobb o allt o vara en stund i den tidslöshet som uppstår.
Man gräver ett hål. Man forslar bort lite jord. Man justerar en bräda.

Funderar på World Food Day.
Alexx (@Alexx_Stuart)
2012-05-20 02:19
loving the google+ hang out with @jamieoliver ”Instead of asking why fresh food costs so much, ask yourself how that junk food is so cheap”

Ja det kan man verkligen fundera på.

 

 

 

Har oxå börjat komma igång med en ny blogg: Malmö – København / Notes and thoughts on creative work.
Den är tänkt att stötta ett nytt projekt som är på gång.
Det kan bli spännande.
_dagarna kommer det att finnas mer om detta framöver.

 

—————————————————————————————–

Ja det var det för mig denna veckan.

Bonus:
En klippgubbe.

 

over and out

 

 

 

/Mattias Gunnarsson

_dagarna
mattiasg.se

 

 

 

Mormor

Written by Marta12. Posted in Märta Hedvall

Min mormor har arbetat åt Hemslöjden i många, många år. Jag har alltid imponerats av hennes tålamod, påhittighet och noggrannhet. Idag är hon 85 år gammal och jobbar vidare med sina projekt, även om det numer är för privat bruk.

Något av de finaste saker hon har gjort, och som hon fortfarande gör, är dockorna. Varje docka är cirka 35 cm hög och bär en folkdräkt. Huvud och händer gjuts i egenhändigt gjorda formar. Hy (ibland med fräknar), ögon och mun målas på huvudet. Fötterna gjuts i tenn. Huvud, händer och fötter monteras sedan på en hopsydd tygkropp. Plaggen har hon sytt och stickat själv och de folkdräkterna som representeras är bland annat Delsbos och Vingåkers. Dockan med Vingåkers folkdräkt är den som syns på bilden.

 

Mormor har under sina år arbetat med allt från textil, olja och akvarell till broderi och lera. På nästa bild syns Maria med Jesusbarnet som mormor tillverkade i någon sorts lera en gång i tiden. Mormor är min förebild och jag får hoppas att jag också kommer att vara lika kreativ vid hennes ålder.

Hörlurar. Tredje Delen.

Written by Simon12. Posted in Simon Helmersson

Montering av alla delar. Kåpor, kuddar, läderfodral, bygel, sladdar, kopplingar, mässingsdetaljer osv. Allt tar sin tid. Första paret hörlurar tog mig över en vecka från skisser till färdig och fungerande ”produkt”, sedan dess har jag gjort ytterligare några par men det har gått snabbare. I början av detta projekt var jag osäker på om jag överhuvudtaget skulle lyckas. Jag kämpade länge med att hitta en bra form som skulle passa huvudet, lädret ville inte passa runt byglarna, och det tog ett tag innan jag lyckades fästa elektroniken på ett vettigt sätt. Men det löste sig till sist, och så här ser lurarna ut…

 

 

 

Björk, valnöt, mässing, ståltråd och läder.

Två olika modeller.

 

Montering.