Stenar med dubbla sidor, rakkniv och kockkniv. Några timmars jobb, mycket glädje!

Det handlar om respekt, respekt för det slöjdade.

Tre av mina kockknivar är handgjorda mästerverk, med blad som bankats och vikts upprepade gånger och sedan slipats för att få fram en egg som är skarp, hård och sammtidgt smidig.
Det vore respektlöst av mig att slänga in dessa knivar i diskmaskinen efter att den sista löken är hackad och sedan köpa nya då dom blivit slöa.

På marknaden i Pajala hittade jag min rakkniv, en fin stadig sak med stort, rejält blad och trähantag. Vad jag funnit fram på nätet är denna kniv upp emot 200 år gammal. Imponernade! Dumt att inte använda den i 200 till.

Nej dessa sjöjdade hantverk ska tas om hand, vårdas och slipas, brynas och hanteras på ett sådant vis att åtminstone fyra generationer efter mig kan ha nytta och glädje av dom.

Vad gör man då? Jo man skaffar sig några slipstenar och börjar slipa. Oj oj vilken härlig syn att se, efter några timmars dragande på stenarna, bladet till rakkniven skina som första dagen någon gjorde sig fin till dansen med den. Oj vilken känsla att skära en mogen tomat med en kniv som har samma skärpa i eggen som dagen den lämnade skaparens händer.

Det är respekt både mot den slöjdare som lagt ner sin skäl i de den skapat och också respekt mot naturen och miljön. Varför köpa en billig kniv som inte går att slipa bara för att ett år senare måsta köpa en ny? Varför köpa en rakkniv där du måste byta blad efter någon vecka? Nej, köp bra hantverk och underhåll i stället.

Jag erkänner, jag är en tekniknörd.

Att rita med papper och penna har aldrig varit min grej. Jag gillar fotografier och knivar. Men iPad har så klart gjort sitt intåg även i den slöjdande delen (den beslöjdade!) av mitt liv. Det finns en app som heter Adobe Ideas där man kan rita med fingrarna direkt på skärmen och man kan ha ett fotografi som bakgrund och måla i flera olika lager över bilden som man sedan kan dölja/visa osv.

Detta passar mig perfekt och har blivit ett riktigt bra verktyg när det gäller att skissa vidare på ett påbörjat projekt och testa olika mönster och färgsättningar.

Jag gjorde en kniv för ett tag sedan. (läs mer här) Då använde jag iPad för att testa just färgkombinationen på slidan. Jag gjorde först ett färgtest på en läderbit, och gjorde ett färgtema utifrån exakt de färgerna.

Ett annat bra användningsområde har varit utformning och mönster på knivskaft. När jag var ganska nöjd med formen på skaftet tag jag en bild, ritade ett mönster och testade färgkombinationen. Enkelt verktyg att jobba med, även om man ibland ska passa sig för att blanda in allt för mycket digitalt mumbojumbo i den analoga trivsamma världen med trä, stål och verklighet!

(Men ibland kan det hjälpa lite på vägen…)

Kniv med skaft av vanlig björk, fyra lager
näver, tre lager ölburk och renhorn.

Jag har dragit mig för att göra knivar. Kanske beroende på att det finns så jäkla många duktiga knivslöjdare, den fåran är liksom utredd, kanske skulle det inte finnas nåt nytt att tillföra där. Sen minns jag också kniven jag gjorde i slöjden, i åttan kan det ha varit, den blev inte helt hundra.

Men så skaffade jag ett par blad ändå. Det var i höstas, och sen dess har de legat i en låda. I fredags tog jag fram dem, det lite mindre bladet skulle bli en ny slöjdkniv. Jag tog en bit av en björkstam, några näverbitar och sågade till en bit av ett renhorn. Nån slags metall har jag sett att knivslöjdarna använder som mellanlägg också, så jag klippte till några bitar ur en ölburk. Borrade hål för tången, filade, passade in bladet och limmade ihop allt med epoxy.

Dagen efter var det bara att börja forma. Jag täljde fram formen på skaftet med kniv och raspade hornbiten så att den skulle passa in. Rätt vad det var så var den klar. Det var lite kul att upptäcka att svårighetsgraden ligger på smörknivsnivå. Det är klart att det går att komplicera allt – göra runda fogar, arbeta med andra material, pynta med samiska snitt – men på det stora hela var det rätt enkelt. Formen är ganska given, och storleken på skaftet gör det snabbt att putsa färdigt. Jag tänker mig att den stora utmaningen med knivar är att göra slidan, ska testa det också nån gång.