Idag har jag rullat omkring i min nya, fast gamla, illgröna frottéklänning. Emilia konstaterade att jag såg ut som en handduk. Nåväl, jag fick plats att äta glass i den i alla fall. Och pappas goda rabarberkräm! Men jo, visst är det så att jag börjar bli riktigt jädra tjock nu!

Inga väskor har det blivit ännu, men förhoppningsvis fyra imorgon alternativt sex styckna på måndag. Vi tog ju en slappardag igår så vi ligger lite efter schemat. De kommer bli härliga i alla fall!

Idag hittade jag en låda! Full med provtyger från 50-60-talet i sagolikt bra skick. Så roliga mönsterrapporter och färgställningar!

Lådan auktionerades ut som en del av Bessbo-Antes dödsbo och jag hoppades att jag skulle vara den enda textilintresserade och norpa hem lådan för max en tvåhundring.

 Lådan var mer eftertraktad än så. 720 svenska riksdaler betalade en stygg farbror för lådan! Jag hade ju redan bjutt mormor och märta och morsan påkaffe och bulle, så inte hade jag råd att betala 720 kronor för en låda!

Men jag gillade lådan!

Hur ens semester kan va på viset ni!  

Lillasyster dök upp vid tiosnåret, som uppgjort, och vi började raskt med genomgång av ”hur man använder sig av grundmönster”. Efter en hektisk period av sömnadsbeställningar och modevisning samt kollektionsplåtning har jag lejt syster Emilia till att hjälpa mig styra upp tillvaron. Under de närmsta två veckorna ska vi hinna med att sy upp grundliv, grundklänningar (bra att ha inför kommande sömnadsbeställningar), fota mina smycken till kommande hemsida, återvinna provklänningar och spillbitar i form av väskor, plånböcker och halsdukar. Förutom detta ska vi båda jobba på Folk och Dans i Svaben måndag 2 juli och Woxstockfestivalen (Länk)  Fredag 6 juli. 

 En hel del att göra alltså och det känns fint! I takt med att magen växer ökar också min längtan efter en mer städad tillvaro. Nu jäklar ska det tas reda på! Hoppas kunna leverera nåra bilder på spillbitsväskor och kanske nån spillbitsscarves innan veckan är över. Till dess får ni hålla tillgodo med en tjusig flicka iklädd en kopia av en av den klänning Christina Ricci bär i slutscenen av filmen Sleepy Hollow. Jag har försökt återskapa ett så lika mönster som det bara går och med tanke på den korta tid jag haft på mig är jag nöjd (Se nedan). Ses snart!

Redan söndag och alldeles för snart en ny arbetsvecka.
Fantastiskt är då att på fredag, som är midsommarafton, är en dag med betald ledighet.
Blev igår inbjuden till midsommarfirande med kombinerat födelsedagskalas, måste bara fundera ut en bra present. På dagen ska jag i alla fall bege mig till Gammlia, museum området, där det är klassiskt midsommarfirande, helhysteriskt.
Nu är det dags att samla ihop sig och ta itu med veckans publiceringar på Kravallslöjd.

Idag har jag vart på loppis.
Det var annonserat så att man trodde att det skulle vara ett storloppis men det var kanske åtta loppisbord, lite besviken. Hittade i alla fall fyra lerfat av modell större.
Fick ett nödsamtal av min far, han behövde hjälp med att ekipera sig en kostym.
Träffade honom och efter bara någon timme så var det avklarat.
Tiggde bort oss på fika hos min farmor och kikade på hennes trädgårdskonst.
 

Utanför vårt bostadshus har barnen i kvarteret tagit sig tid och dekorerat gatan, nästa generation kravallslöjdare?

Fel, fel, fel, FEL.
Rätar till hatten, gnider händerna och avslöjar;
Det är ju linjalen som ska bort!

Alla de andra funkar inte till att skjuta iväg sudd med!

De flesta har någon relation till Barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter.
Jag tänker närmast på Brasses ”Lattjo-lajban-låda” där han presenterade fyra djur varav ett skulle bort. Magnus och Eva gissade vilket som skulle bort, men fick alltid fel. Så i sann Lattjo-lajban-lådeanda undrar jag nu vilken av dessa föremål som ska bort!?

Skjutmått                                         Måttband

Linjal                                               Längdsticka

Efter dagens förvärvsarbete som lokalvårdare tog jag mig en tur till Västerbottens museum på Gammlia. Tanken var att skaffa information om vad som kommer att hända där i sommar. Jag tror inte att det var meningen att jag skulle åka dit för bara några minuter efter att jag kommit in på museet går brandlarmet.
Stod en stund utanför och kikade på barnfamiljernas bestyr i att hålla ordning på sina överlyckliga barn.Jag strosade runt inne på gårdstunet på friluftsmuseet och drog in doften av nytjärad grindpost.
När jag kom tillbaka till bilen sitter tre personer på huk i en ring, en av dem min chef från förra sommaren. I mitten av ringen ligger en livlös katt som precis har blivit överkörd.
Undrar om det är meningen att jag ska jobba i morgon.
/Veronica.

Resan började vid halv åtta på morgonen i lördags då jag mycket trött cyklade iväg till flygplatsen.
Efter att ha funderat i kanske en kvart på vad jag har i väskan som jag kan använda som sprängämne och placerat dessa i en plastpåse, checkade jag in och blev synad i säkerhetskontrollen.
Jag bestämde mig för att inte drabbas av storstadsstressen utan behålla det norrländska lugnet och njuta av min vistelse i huvudstaden.
Efter landningen på Arlanda, när bältetsskylten släcktes lät jag mig hållas och väntade sittande tills det blev möjligt att stiga av. Efter färden med flygbussarna, som kör som om det gällde livet, strosade jag omkring på Stockholms gator.
Efter bara ett litet tag reflekterade jag över något som jag trodde var en landstäckande fluga nämligen användandet av skorna Crocks.
I Umeå går säkerligen hälften av alla de man ser på stan med Crocks på fötterna, gammal som ung. Jag ansträngde mig verkligen och lyckades efter ett bra tag få syn på en flicka i tolvårsåldern som hade rosa Crocks på sig. Hemma har till och med min arbetsgivare infört dessa skor som arbetsskor. Under lördagen var det Stockholm Maraton men jag valde att deltaga i Shopping Maraton vilket jag hade laddat för de senaste månaderna.
Mycket shopping och fika blev det. På eftermiddagen, med värkande fötter, gick jag förbi en bänk där det satt två ungdomar varpå en av dem säger att hon tycker att hon känner igen mig.
Hon undrar om jag designar grejer och jag svarar ja. Hon undrar vidare om det är jag som säljer örhängen på Designtorget vid Plattan, vilket jag inte gör. Jag svarade henne;
-Inte just nu, och gick vidare.
Nu börjar ni kanske undra vad detta har med hantverk och slöjd att göra förutom att jag blev förväxlad med en designer. Det är det egentliga syftet med resan som går i slöjdens tecken. Jag var tvungen att utsätta mig för denna shopping maraton för att sedan på söndagen delta i Riksföreningen För Handvävnings styrelsemöte. I och med att vävningen är på framfart bland unga så vill jag föra in vår syn och tänk i föreningen, som för övrigt har en ganska hög medelålder.
Jag har lyckats övertyga om att jag har något att tillföra och blivit invald i styrelsen på riksnivå. Jag hoppas att jag kan hjälpa till med att få de unga vävarna att bli accepterade. Jag är er kanal in, använd mig!
/Veronica.