Lite mysko är det att skriva såhär, man har ju ingen aning hur många som ser det, eller som orkar läsa. Kanske är det bara morsan, isåfall hej mamma :-))

Skaparkraften har vi ju inom oss någonstans, men var kommer den ifrån. Själv blir jag matt av mig själv ibland. Jag har så många ideér och projekt jag vill genomföra att jag som blir sittande utan att kunna börja på nått av dem för min ”inbillade” arbetsbörda har blivit för stor. Dessutom skall man ju vara superhustru, vältränad, framgångsrik och världens bästa mamma med……. Fast det skall man ju inte.  Jag har i veckorna som gått tagit beslutet att lägga ned min verksamhet, och har haft extrem ångest över mitt ”misslyckande”, tills det plötsligt slog mig att visst det är tråkigt, men ingen katastrof. Jag ä r den jag är, jag har gjort vad jag kunnat och det faktum att detta äventyr inte blev en rungande succé gör mig inte misslyckad som person. Mina professionella mål här i livet står kvar… jag vill använda min kunskap och erfarenhet till att jobba för bätttre kvalitet och hållbarhet inom främst textilindustrin, som är ”min”, men på vilket sätt det kan bara framtiden visa. Jag väljer att se denna tiden som företagare som en extremt lärofylld period, vilka insikter jag fått, och vilka otroliga människor jag mött. Helt klart är jag som människa längre fram på min utvecklingsbana efter detta.

Helt klart finns det OTROLIGT många kreativa människor i Göteborg och i Sverige, kanske möts vi på något on-line stickcafé någon gång. Det är viktigt för människan att skapa, vilket forum man än väljer, den ofta repetetiva rörelsen i handarbete hjälper oss att slappna av och ibland hamna, i alla fall jag,  i ett transliknande tillstånd. Häftigt, hälsosamt och beroendeframkallande :-) 

Det som är synd med slöjdandet, är att det är så svårt att försörja sig på det. Ofantligt många hobbysäljer och drömmer, men så få kan leva på det. Jag undrar lite varför vi har så svårt att betala för hantverket. En vän till mig designar smycken, jättefina unika smycken, men får protester om hon vill ha 700:- för ett halsband. Samtidigt som det ju kostar lika mycket för massproducerat i gallerian, varför är det så och när skall trenden svänga? Hur många vill egentligen ha  samma som alla andra? Grejjen med dyra designerkläder är ju att de är tillgängliga bara för de som har råd, ibland i limited edition och då ännu dyrare. Visst är det kanske olika målgrupper, men jag undrar ändå varför det är så. Läser man i tidningar och trendrapporter så är det det originella som är inne, att ha sin egen stil, att plocka själv och på så vis uttrycka sin personlighet.  Min senaste modetidning innehöll massvis med bilder på designerkläder och väskor täckta av …..handbroderi. Just det. Försök sälja handbroderad väska på designmasrknad säger jag, eller broderad blus. Blir inte någon bra timpeng kan jag lova. Så istället för att köpa dyra designersaker, var trendig och köp ett smycke av Mireille på www.imingarderob.se  eller skaffa ett mönster och sy fast broderi frå loppisfynd. Ett enkelt nybörjarmönster med beskrivning  kan ni hitta hos göteborgsföretaget www.makeityourown.se eller gå till Emmaus eller så och köp udda blus och kjol och sy ihop dem.  Använder ni herrskjorta och klipper av ärmen kan jag rekommendera att göra dem till bebisbyxor som då får manchetter runt anklarna. En favorit hemma hos oss när Busan var pyttig.

När jag ändå är inne på att göra om saker lämnar jag er med en bild på mitt lappprojekt. Väska… kjol….kudde….täcke….. vi får se hur många lappar jag orkar göra. Traditienellt engelsk metod, tror jag. Man syr runt lapparna för att få krispiga hörn. Tar lång tid, men gillar man att sitta i trans gör ju inte det någonting.

Over and out  / Jeanette

Hej & välkommen till min bloggvecka här på Kravallslöjd!

Mitt i sommaren, ledigheten och allt det där slappiga så kommer jag att försöka uppdatera er om vad som  händer i min skaparsjäl denna vecka. Jag och ett av mina kära hjärtan har tagit vårt pick och pack och hälsat på familjen i Jämtland. Härifrån har jag också tänkt mig att skapa lite inför en kommande höstmarknad i Umeå, Gammliafesten.

(Efter flera försök att ladda  upp bilder från min mobil lägger jag nu ner det projektet för ikväll och hoppas på bättre tur sen. Därför kommer nu mitt första inlägg i ren textform men med en hel del länkar där ni kan se vad jag skapar. Ursäkta.)

Genom screentryck gör jag nya kläder av gamla oftast trycker jag på barnkläder. Med ett tryck blir ett secondhandplagg som nytt, det blir mer personligt och unikt än alla de plagg med tryck som går att hitta i affärerna. Här kan ni läsa och se lite om när jag för första gången vågade visa upp mina screentryckta barnkläder. Så oftast är det detta jag gör, först letar secondhandplagg som tåls att användas igen och sedan trycker jag mina egna designade motiv på dem genom screentryck. Jag trycker också på papper, skapar tavlor och kort men mitt senaste projekt har varit att ta tag i det här med ritandet, tecknandet.

Med penna och papper i min hand skapas det oftast något/några slags mönster, former och linjer. Jag har upptäckt att jag har en förkärlek till prickar och linjer och hittade en tänkvärd text om just konstens uppbyggnad genom prickar och linjer. För mig (ca 2 år sedan) var den texten väldigt träffande och tog mig med storm. Just då testade jag att föreviga mina prickar och linjer genom teckning och tygtryck på stora tygtavlor. Efter det har jag vågat trott mer och mer på mina prickar och linjer och det har gett resulterat i smycken. Smycken som ringar, halsband och nu mitt senaste tillskott örhängen.

Eftersom det är svårt att dra med sig all screentrycksutrustning samt material genom inlandets djupa skogar så blev det de små läta materialen till smyckestillverkningen som fick följa med. Så denna vecka kommer  mestadels att handla om mina senaste smyckesprojekt som jag  kommer sälja och visa upp på höstens stora och mysiga marknad, Gammliafesten i Umeå!

Följ med mig och ta del av mina smycken och lämna gärna en kommentar eller två, med glädje /Linnéa

Det känns lite som att trolla. Rita en teckning, klippa ut den, baka den i ugnen… och ut kommer en liten hård minitecking.

Jag har sytt in plastteckningarna i tyg.

Och gjort smycken av dom. Små bärbara teckningar att ha i öronen eller på vårjackan.

Nu är de sista blogg inlägget jag gör här på Kravallslöjd. Det har varit otroligt kul vecka. Jag vill ge er alla en stor kram! För positivt feedback. Ni vet väl om att jag har en egen blogg? www.torian.bloggplatsen.se  titta gärna in =)!

Här är några smycken av en silverskedar som jag har gjort… Älskar att återanvända grejer och göra det till nya produkter!

Om några timmar pyser jag till London.

Jag är så väldigt redo för en fullspäckad weekend! Kommer om allt går som planerat kunna blogga lite därifrån också så jag säger inte tack och hej här riktigt än. :-)

Ska hälsa på en vän i London som jag tänkte passa på att utnyttja som fotomodell. Tar med mig en ask smycken och hoppas vi hittar en riktigt Londonsk miljö att fota i.

Det här är nog en av de bästa grejorna med att både göra smycken och fotografera. När man kan kombinera de båda sysslorna!

På bilderna ovan är modellen en av mina bästa vänner Lisa. Hon finns ofta med på mina foton.

Ibland får jag själv ställa upp som modell. Då är det min fästman David som tagit fotona och jag som gjort efterarbetet. Som här:

Och som vanligt är det i min etsybutik ni hittar mina smycken och foton!

Nä, nu börjar det snart bli bråttom!

Som avrundning får ni här en bild rakt ner i röran på mitt skrivbord. Kreativ oordning om man ska försöka komma på nåt positivt ord för det. :-)

Och eftersom min helg redan har börjat så säger jag trevlig helg därute!

/Lotta

Ibland slår det mig hur rutinen ser ut. Jag gör ett smycke. Jag lägger det att vila tills det är dags för fotograferande. Jag fotar och försöker hitta en fin stämning som passar smycket. Jag sätter mig vid datorn och redigerar bilderna, kanske samtidigt som jag sjunger med i nån fin låt eller tittar på nån film på extraskärmen bredvid. Jag kollar igenom bilderna, väljer ut en extra tjusig förstabild, och fyra som visar smycket i olika vinklar. Sedan lägger jag upp det i min etsybutik och sen följer eventuellt twittrande och facebookande och kanske det till och med blir nåt till bloggen.

Och sen börjar allt om från början igen.

Men vet ni? Inget av detta känns repetitivt. Kanske är det för att varje smycke är nytt och inte det andra likt. Jag måste tänka annorlunda varje gång beroende på smyckets form och färg.

Eller så är det bara så att jag har kort minne och glömmer bort exakt hur jag upplevde sysslorna förra gången. He.

Jag gillar det hur som helst. Det ger mig en ny känsla för det smycke jag skapat. Det tillåter mig att titta på broschen, armbandet, halsbandet på ett nytt sätt och försöka få fram utrycket i det så tydligt som möjligt. För nu är det ju inte längre bara jag själv som ska titta på det. Nu är det eventuella köpare som ska skapa sig en uppfattning om mitt arbete.

Både läskigt och spännande.

Här kan ni se lite av det jag jobbade på igår:

Båda de här är upplagda i min etsy-butik nu om ni vill kika närmre.

Och jag har fortfarande inte klätt på mig riktiga kläder. Oh the joys of being self employed.  Men ikväll ska det jobbas ”på riktigt” och där kan jag inte rumla omkring i myskläder inte så jag får väl ta tag i det där med uppsnyggandet nu.

Det är ytterligare en av tjusningarna med att jobba hemma:  Varje gång man ska gå utanför sin hemmajobbarbubbla är en anledning till att göra sig tjusig.

”Oh! en fika på stan! Dags att klä upp sig!”

”Iiih! Ett jobbpass ikväll, måste göra mig snygg!”

Nån därute som känner igen sig?

Godmorgon allihop.

Nyvaken Lotta här.

En av fördelarna med att dels mest jobba kvällar på gruppbostäder och dels vara morgontrött egenföretagare. Sovmorgon vareviga dag!

Struktur är inte min bäste vän.

Som många andra kreativa personer jobbar jag bäst på kvällen och nätterna och hur jag än försöker intala mig att morgnar är bra så är det stört omöjligt för min kropp att hålla med.

Idag har jag ledigt från mitt jobb på gruppbostad vilket betyder jobb med det egna företaget.

Som ni kanske läst i presentationen av mig så gör jag smycken och fotograferar. Jag arbetar främst med koppartråd och använder pärlor och kristaller som jag återanvänder från gamla halsband och kristallkronor.

Alla mina smycken är fullkomligt handgjorda av mig och inget är det andra likt.  Jag gillar det där; varje smyckes form växer fram på sitt eget vis och eftersom pärlorna är från gamla smycken finns de i ytterst begränsad upplaga. Jag skulle inte, ens om jag ville, kunna göra samma smycke två gånger.

De här halsbandsberlockerna kommer från min serie av Skärvor och Spjutspetsar.  Där har jag fokuserat på former som blir till av en slump, eller rent av ett misstag. Former som vi inte ens räknar som en egen form utan bara som en del av något större, som har gått sönder. Som skärvan. En gång var den kanske ett fat som tappades i marken och blev till en miljon bitar. En miljon nya, helt egna, former.

Det här är min största inspirationskälla just nu. Ni kommer nog få höra mer om detta under veckan, om jag känner mig själv rätt.

Nu väntar frukosten för mig. Sedan har jag att göra i min etsybutik större delen av dagen. Fota smycken, redigera foton och lägga upp nytt till försäljning.

Hej så länge, ses lite senare idag!

/Lotta

Det här var för bra för att inte föras vidare!

Jag viker ju som sagt origami.
Mestadels pytteliten origami, som jag sedan gör smycken av – mestadels örhängen.
För att göra örhängena till något mer än bara en krok och en pinne med en pappersmodul hängandes i, så brukar jag matcha med diverse hängen och pärlor. Ofta VÄLDIGT små pärlor.

Till viss del är pärlorna till för att skydda öppningarna i origamimodulen, eftersom jag ju i de flesta fall faktiskt måste sticka hål på dem för att trä igenom metallpinnen. Men det ska ju vara snyggt också. Snyggt och unikt, och för att örhängena ska bli så ”egna” som möjligt så återbrukar jag ofta second-hand smycken (enkelt uttryckt: jag köper gamla smycken och slaktar dem!). För det är ju nästan oundvikligen så att tio pärlor från ett smycke jag antagligen inte kommer hitta ett till av är mer unika än 1000 fabrikspackade sådana köpta i en hobbyaffär.

Problemen uppstår när man börjar närma sig 50-60 olika pärlor/hängen. För om man inte vill blanda dem alla i en enda stor, kaosartad hög (jag ryser vid bara tanken) så kommer de ta upp en hel del plats!
Ja, visst finns det allehanda fiskedragslådor, med pyttesmå fack, från exempelvis Clas Ohlson att packa saker i. Men de där pyttepärlorna blir efter ett tag jobbiga att plocka upp och man behöver till sist plocka fram en pincett för att hantera dem…och det har jag ingen lust med!
Inte kan man tippa lådan och hälla ut önskad mängd pärlor i handen heller, eftersom alla facken sitter ihop – och då har man ju den där oredan i famnen istället! *HU!*

Jag hittade en (gigantisk) sortimentslåda för ett par år sedan, som hade små plastburkar utan lock istället för de inbyggda facken – PERFEKT! Köpte, och använder flitigt! Men, för det finns såklart ett men, de där burkarna – hur små de än är – är FORTFARANDE för stora för många av pärlorna/hängena jag använder! Om jag har 30-40 yttepyttepärlor så täcker de inte ens ett botten i en sådan burk, och då tar alltså burkarna upp onödigt stor plats…

Men så hittade jag guld nu i helgen, då jag var nere i Stockholm för att hälsa på släkten.
Jag var inne på Åhléns City, och kollade runt inne på deras Muji-avdelning (som ligger i tunnelbaneplanet, till höger precis innanför dörrarna). Muji, för den som inte vet, är en Japansk återförsäljare av allehanda hushållsartiklar – allt från badrumsartiklar och kläder, till kontorsmaterial (AHHH!) och köksinredning. De är alla sparsmakat – men läckert – designade och påminner egentligen väldigt mycket om sådana saker som sägs vara typiskt ”minimalistiskt svenskt”…men det är alltså japanska saker.
Jag brukar vara inne där då och då för att köpa origamipapper, de har små, riktigt billiga förpackningar med vanliga, enkelfärgade papper (90 papper i blandade färger – ca 20 olika – för 20 kronor), men passar ofta på att dregla över pennorna, blocken och mer eller mindre allt annat som finns där.
Och nu i helgen, då jag plockade bland Mujis badrumsartiklar hittade jag deras variant av pillerburkar… Ni vet, såna där som ofta har sju stycken fack, ett för varje dag i veckan, där man ska lägga sin medicin.
Vad som skiljer Muji-burkarna från apotekens pillerfack är delvis att Mujis bara kostade 35 kronor, de hade dessutom väldigt små fack, men vad viktigast är: facken gick att separera och/eller bygga ihop!!!
-Jag köpte fyra förpackningar på direkten! Vilket gav mig 28 yttepyttesmå, lockförsedda plastburkar, som – ifall jag så skulle önska – kan byggas samman till en enda lång rad, eller flera korta!

Ja, jag vet.
Visst verkar de helt otroligt användbara!!!

Det tråkiga PS’et: Muji finns på Åhléns, men dessvärre inte på alla Åhlénsvaruhus, och även om man KAN beställa direkt från Mujis europeiska återförsäljare så är det sjuka fraktkostnader… En rad med sju små pillerburkar kostar på Muji.eu bara £2,25, men frakten går på £19,95… VANSINNE! DS

Alla smycken på bilderna ovan är – tyvärr – redan sålda.
-Men ingen fara, jag har fler… :)

Knappar. En liten tingest som fascinerat länge. I dagens moderna samhälle dock nästan glömd. Är värd att upptäckas på nytt. Det finns så otroligt vackra knappar. Kommer man åt en knapplåda på loppis som ingen grävt i på länge är lyckan gjord. I utlandet är knappsamlandet större än hos oss. Och mer ”professionellt” då riktiga samlare betalar bra för rariteter. Jag träffade en svensk knappexpert på Hantverksmässan i Båstad för några somrar sedan. Hon kom fram och tittade  på mina knappkreationer och hittade en och annan raritet. Hon öppnade mina ögon än mer – jag har alltid gillat vackra knappar, men att det finns en hel vetenskap bakom dem, kände  jag inte till.

Jag skapar av knappar. Jag använder dem som  dekoration till mina väskor, men jag gör också smycken. Här är några exempel på vad jag gjort, det är roligt att skapa av knappar. Vardagliga enkla knappar blir också vackra bredvid gamla dekorerade. Jag är särskilt förtjust i gamla pärlemorknappar – vissa är  skurna i vackra mönster, andra glänser fantastiskt. Jag har köpt knappar kilovis från Tradera och plöjt genom många knapplådor på loppis så klart.  Sedan är har jag sorterat i  färger för att göra armband till exempel. Tidskrävande men  kul.  Nu börjar arbetsdagen så jag säger  hej för  idag!

Så denna vecka är det jag som ska blogga här! Det kommer bli lite alltmöjligt tror jag, men mest kanske att ni får se hur jag jobbar när jag illustrerar och om jag får något infall att tillverka några smycken eller liknande i veckan.
Det kommer nog lösa sig.. Nu ska jag springa till Go Business (ett trevligt ställe där man får ha en skrivbordsplats och får hjälp och stöd som egen kreativ företagare här i Piteå), men jag uppdaterar lite senare så får ni se vad jag har pysslat med under dagen.
Om ni vill kolla in mina illustrationer och liknande så finns dom här!