Vad säger man när man blir tillfrågad att blogga? Jag säger i alla fall inte nej. Det ingår inte i mitt ordförråd. Det vet personen ifråga som ber mig blogga. Försöker med: ”men jag har inget internet förrän onsdag.” Svaret blir: ”Det är lugnt. Då får det vara så.” Jag kan inte komma på någon annan ursäkt för att undvika det hela. Så nu är jag här.

Så vad kan jag bidra med? Mindervärdes komplexet gör sig påmind. Men inte kan väl jag. Alla kan redan det jag kan och så mycket bättre. Så då får jag väl tipsa om några av dem då. Bibliotekarien i mig sätter fart med en litteraturlista. Håll till godo och gå in på närmste biblioteks hemsida, eller till den fysiska byggnaden och leta reda på böckerna.

Litteraturlista Luffarslöjd/trådslöjd

Luffarslöjd och andra trådarbeten av Gert Ljungberg, Inger A:son Ljungberg och Petronella Ljungberg

Spännande metalltrådsflätning av Alice Riisager Rasmussen

Trådkonster av Gerd Mellberg och Sven Axner

Kröka järn – Luffarslöjd av Jonny Tenggren och Gun Hägglund

Smycketråd och pärlor av Linda Jones

Trådarbetande luffare av Birger Magnusson

Wire. Everyday things av Suzanne Slesin m fl.

Wirework av Mary Maguire

Decorative tin & wirework av Mary Maguire

Påskafton och jag känner inte att jag levererat så mycket på bloggen under denna vecka, snygga bilder och semestertips, det duger inte… Därför tänkte jag, med fyrverkerismällare i bakgrunden komma med lite hårdare text: Skriv!

Det är bra att skriva. Jag tänker genom att skriva. Jag kommer ihåg vad jag tänkt genom läsa det jag har skrivit. Andra kan tänka om det som jag har skrivit. Andra har möjlighet att reagera och agera på det jag har skrivit. Jag kan skriva utifrån min verklighet och andra kan skriva utifrån deras verklighet – det är inte troligt att den ser likadan ut och det är intressant.

Det jag tycker är bra med Kravallslöjd är att det finns en plats där många har möjlighet att komma till tals och där många verkligheter kan skildras – genom blogg och genom artiklar. Ni som har träffat mig vet att jag gärna (men inte tillräckligt ofta) pratar om att det finns möjlighet att skriva på Kravallslöjd och att jag tycker att fler ska ta den möjligheten. Om jag har praktikanter på mitt jobb som hemslöjdskonsulent på Slöjd i Väst så brukar jag uppmuntra till att skriva en artikel på Kravallslöjd. Det behöver inte vara pretentiöst om en inte är pretentiös, det kan vara en kort betraktelse eller utgå från bilder eller vara en slöjdbeskrivning  eller vara en populärversion av en uppsats, spännvidden är intressant och välkomnande.

Jag tar alltså tillfället i akt att säga: Skriv gärna en artikel till Kravallslöjd. Behöver du support och stöttning så ger vi gärna det. Vi är ganska trevliga (men ibland något stressade) människor så hör gärna av dig till info[at]kravallslojd.se om du har någon artikelidé, eller om du för den saks skull vill blogga en vecka (det är lite skrämmande på måndagen men väldigt roligt på fredagen när en kommit igång…)

Eftersom jag inte tycker att snygga bilder och semestertips räcker för att känna mig som en värdig bloggerska så länkar jag till några gamla artiklar jag skrivit för dig som vill läsa mer:

En kärleksförklaring till Paul Klee Kravallslöjd 2010
En disktrasa av presentsnöre eller att vaska en disktrasa Zickermans 2010
Fällar, fidjurer och filosofi Hemslöjd 2011 (tidningen kan köpas via länken till iPad eller iPhone)
Alla får limma Kravallslöjd 2011

Glad påskkväll!

Ibland är folk mer kreativa än de behöver… 
DIY Lady Gagas glasögon på You Tube

Men avskräcks inte utan gör mer videos kära folk!

Igår gjordes Köpenhamn. Vi hann med allt så därför lämnar vi grannlandet idag och drar oss till Österlen. Kanske blir det mer texter skrivna där, jag har förstått att det har potential. Nu blir det bara ett gäng snygga bilder.

Skyltningen på Illum

Finfin färgkombination

Matta av små små tovade bollar

Fler mattor, hopsydda och slitna

Burk med uggla

Genomskinliga plastmöbler från Kartell

See you!

Semester är grejen, eller som Christine uttryckte det ikväll när vi filosoferade över en måltid ”Det är jävligt trevligt”

Här kommer våra hittills införskaffade tips om semester generellt:
1. Ta med smörgås på resan, det behövs en ständig påfyllnad med mat för att orka vara på semester.
2. Ta inte reda på något om platsen du ska besöka innan du åker. Det blir mer spontant och minskar risken för besvikelser. Men ta med en dator så du har möjlighet att hitta bra ställen när du väl gjort ronden runt kvarteret.
3. Skaffa karta – vi trodde vi skulle kunna känna oss fram till var gatan låg där hotellet skulle finnas. Det kunde vi inte.

Mer tips kommer antagligen senare. Då kan vi förhoppningsvis vara lite mer specifika om hur Köpenhamn är som stad. Det vi har förstått är att Louisiana är jävligt hett, så hett att det idag inte fanns några parkeringsplatser fast vi körde runt parkeringen två gånger. Vi tröttnade och åkte in till Köpenhamn istället. Det andra tipset är restaurangen Bio Mio på Halmtorvet 19, iKödbyen som är ett före detta slakthusområde. Meget bra!

Imorgon är det 4 år sedan Kravallslöjd startade. Det ska firas med semester!

Imorgon far jag och vännen Christine tillsammans med min nya bil Rut från Skövde mot Köpenhamn. Om några dagar fortsätter vi mot Österlen för att avsluta veckan i Säffle. Siktet imorgon är inställt på Louisianas brunch.

För att snabbt komma in i semestermood efter dagens jobb så startade vi med att vara turister i Skövde. Vi åt sen lunch i en park och hittade en nyöppnad Myrorna-butik – det räckte gott.

Jag funderade på att göra nån form av snabb sammanfattning av de gångna åren men struntar i det just nu. Det finns en massa artiklar att leta upp och läsa om man så vill, med sammanfattningar av första, andra och tredje året. Det är viktigt att titta både framåt, åt sidan och bakåt. Men den här veckan blir det nog inget av det senaste.

Tipsa gärna vad vi inte får missa för kulturella sevärdheter neråt Köpenhamn och Skåne.

Senaste veckan innebar en stor dos bakande till gårdagens danskväll. Riktigt roligt, var länge sedan jag storbakade! Det härliga med att baka till danskvällar tycker jag dels är att man kan pröva nya recept (massa feedback, plus att man inte behöver äta allt själv eller slänga det om det blev mindre lyckat ;) ) och dels att det ger tillfällen att plocka fram de där recepten man sällan gör för att de tar tid, eller för att kakorna inte är lämpliga att frysa. Så är det med Mandelbakelserna jag fick från mor min, goda, lätta med inte så bra att frysa. Eftersom de nu är så försvinnade goda och så trevliga att göra så tänkte jag dela med mig av receptet till er!

För 25 kakor:

200 g mandelmassa

2 ägg

50 g smält smör

2 msk vetemjöl

Rivet skal från 1/2 citron.

Riv ner mandelmassan i en stor bunke. Rör ner övriga ingredienser med en gaffel el dyl. Pytsa ut i 25 st småbrödsformar, grädda i 200 grader i 10 min (de ska få pyttelite färg, inte bli bruna).

Medans de gräddas, hacka 100g blockchoklad. När kakorna är klara fördelas chokladen på de fortfarande varma kakorna, så den smälter. Rör runt chokladen (t ex med spetsen på en tesked) på varje kaka så den flyter ut och täcker kakan. Låt svalna utan handduk, ställ en stund i kylen så att chokladen verkligen stelnar. Servera och njut! Ett tips om man gör dubbel sats är att pytsa ut all smet innan man börjar grädda kakorna, annars kan det bli knepigt att hinna att fixa chokladen.

Dansmässigt, så var gårdagen en riktig hit! Harlem Hot Shots, en av världens bästa lindyhop dansgrupper, var i stan och lyckades få tid till att hålla en workshop med lokala lindyföreningens instruktörer. Så roligt och så givande! Både massa bra att tänka på vad gäller vår egen dans, men sen pratade vi även om utlärning och ledarrollen. Nu gäller det att tänka till och inkorporera detta i min egen undervisning och dans innan jag tappar det! Socialdansen på kvällen var även den trevlig, otroligt mycket folk och bra band. Är du nån gång i Umeå och vill dansa, titta in på swingum.se för danskvällar och kurser =)

Jag hade inte dansat på 3 månader pga skador så idag är jag klart mör i kroppen. Har dock framgångsrikt tröstat mig med rester från gårdagens fika, samt stora mängder te. Perfekt söndag, med andra ord.

Det här avslutar min bloggvecka, så tack för mig! Fortsättning på kapp-historien kommer på min blogg swinginvintage.blogspot.com. Den blev ju inte klar denna vecka… För mycket bullbakande =)

Hälsningar / Erika

När man syr efter ett vintagemönster så finns det en rad saker att förhålla sig till, både praktiska och estetiska. Vad kan man ändra och fortfarande hävda att det är en återskapad stil och när blir det vintageinspirerat? För något måste man ofta ändra, t ex förutsätter klänningsmönster att man har en helt annan typ av underkläder än vi är vara vid numera, så bystveck måste riktas om, midjan läggas ut, livet kortas av etc. Såvida man inte använder korsett och bulletpoint-bh såklart =)

T ex det här tjusiga mönstret kräver underkläder à la 50-tal eller mönsterändringar:

Bilden hämtad här http://www.etsy.com/listing/45629234/40s-simplicity-2879-inverted-pleat-midi?ref=sr_gallery_11&ga_search_query=40s+vintage+pattern+dress&ga_search_type=vintage&ga_facet=vintage

Jag tänker som så att jag glatt kan ändra ovanstående områden så länge jag håller mig inom den tidstypiska estetiken och ser till att betoningen på plagget inte ändras, så att plagget följer de skönhetsideal man då siktade mot. Däremot skulle jag personligen t ex inte korta av ett 5o-talsmönster för en festklänning el dyl till knä-längd.

Sen så finns det så mycket mer som påverkar hur ett plagg uppfattas, resten av outfiten är såklart minst lika viktig. Det var något jag lärde mig tidigt i medeltidsföreningen: det är skodon och huvuddon som gör klädseln! Och titta bara på dessa två outfits:

En helt period kjol, men outfiten blir klart vintageinspirerad med blusen från HM och linnet som tittar fram.

Eg second hand blus och kjol (från 70-talet båda två) men hatten, minkstolan och handskarna stjäl showen, inte sant? =) Det övergripande intrycket blir en period outfit, trots tidsblandningen på kläder och accessoirer. P.S. Är inte hatten helt otrolig? =)

Det viktigaste med historiska hantverk tycker jag är att minnas att det finns inga rätt eller fel för hur period man gör en sak, det finns bara riktlinjer och definitioner man sätter upp för sig själv. Berätta gärna; när det gäller historiska hantverk, vilken inställning har just du till tidstrogenheten? Inom vilka områden anser du att du bör följa orginalet och när kan man göra förändringar men ändå kalla det återskapande?

Hej alla! Det ska bli väldigt spännande att blogga här på Kravallslöjd en vecka =) Jag tänkte börja med att visa er mitt nuvarande syprojekt, en kappa efter ett Voguemönster från 1952.

Idén föddes för över 1,5 år sedan, jag ville ha en kappa men hittade inget jag fastnade för i butikerna. Så jag tänkte ”Jag syr en kappa! Hur svårt kan det vara?”. Med tanke på att jag när jag väl fick mönstret inte ens förstod vad de olika mönsterdelarna var till för så borde jag ha insett att det var betydligt svårare än jag trott, men jag fortsatte glatt. Jag läste bloggar, böcker, läste sömnadsbeskrivningen hundrafemtioelva gånger och i höstas tyckte jag att jag var redo att börja sy.

Det har längs vägen visat sig vara en mängd detaljer som jag inte haft en aning om, och även om det utan tvekan varit mitt mest segdragna projekt hittills så har jag lärt mig enormt mycket. Här kommer några smakprov på sömnadstekniker och detaljer som var nya för mig:

Vem hade kunnat tro att ludden på yllet krävde att alla mönsterdelar lades åt samma håll? Det har aldrig spelat någon roll för medeltidssömnaden… Jag fick köpa till 1,5 m, så det är inte alla delar ni ser här ovan.

Passpoalerade knapphål var nytt för mig. Var lite pilligt, men inte omöjligt. Nästa gång kommer jag dock att tråckla för hand, blev märken som var svåra att få bort.

Allt med vattulinet var nytt. Att förbereda det, tråckla fast det, sy fast bandet bakom sylinjen, pikering etc. Men det var himla skoj, och inte alls så tidskrävande som jag fruktat, gjorde allt på en helg.

Eg inget nytt att ylle krymper med ånga, men det är ändå något magiskt över en rynkig fåll (kjolen är nästan halvcirkelformad, så mycket tyg att hålla in) som helt plötsligt ligger slätt! Titta noga ovan, fållen på högersidan är ångpressad, den till vänster inte. Lärde mig något fiffigt: lägg en bit papper mellan fåll och kappa så blir det inte avtryck på rätan. Så enkelt!

Och här ungefär är jag nu, fickorna ska sys ihop invändigt, ärmarna fållas och fodret sättas i (fodret är ihopsytt, med sig självt och med mellanfodret). Det var förresten första gången jag gjorde ett belägg också…

Det svåraste med det här har definitivt varit pressningen. Att få detta tjocka ylle slätt och platt utan pressmärken, det är inte lätt. Det har varit kul med all handsömnad, och trevligt att få arbeta i så bra material. Älskar ylle i allmänhet och det från Handelsgillet i synnerhet!

Vi får se, jag hoppas att kunna visa ett färdigt plagg innan veckan är slut, men det beror på hur livet i övrigt faller sig. Nu har ju min tidsplan spruckit med sisådär 6 månader, och t o m här i Norrland är det vårväder och vinterkappor bör läggas undan, inte färdigställas. Jag är dock helt övertygad om att det blir vinter igen =)

/Erika

Intresset för brickvävning verkar vara minst sagt obefintligt på den här bloggen, så jag spar den bildserien till min egen blogg istället. Om ni vill får ni gärna hälsa på mig där: http://nitsirkristin.blogspot.com

Istället tänkte jag bjuda på en bildserie i storstickning. Tekniken är otroligt rolig för alla, både vana och ovana stickare. Jag har själv tänkt att använda den i min kommande slöjdundervisning, dels som introduktion till stickning men även som vidareutveckling och breddning för den som redan kan sticka räta och aviga. Här sätter endast fantasin gränser, och man kan storsticka precis allt det som man kan sticka på stickor. Materialet kan vara isärklippta lakan, elkablar, soppåsar, vävtrasor, plastband m.m. Förutom själva #garnet” behövs det knappnålar/tejp och eventuellt något att sticka in. Man kan även testa tekniken på en provdocka för att skapa ett plagg.

Börja med att virka en luftmaskkedja. Jag valde att sticka in en puff. Jag har svarvat 4 ben som jag ytbehandlat med linolja och pigment, och sedan har jag skruvat fast dem på en laminerad spånskiva och fäst på några lager skumgummi med hjälp av en sydd klädsel i samma tyg som trasorna.

Sedan plockas det upp en rät maska i varje luftmaska (rät maska, dra ”garnet” ut ur maskan underifrån och upp).

Fortsätt varvet runt och dra igenom maskor, fäst dem med nålar när du arbetar dig runt. Vill du göra en avig maska så drar du garnet genom maskan ovanifrån och ner. Minskning görs genom att dra garnet genom två maskor samtidigt och en ökning genom att sticka en rät och en avig i samma maska.

Mina trasor i lakansväv rev jag 10-15 cm breda.