Poster taggade ‘USA’

Snabbvävning

Written by Lillemor. Posted in Lillemor Elfgren

zoom

 

Ja jag gillar prylar. Och även slöjden är en materialsport så jag tar varje tillfälle i akt att utöka min arsenal av slöjdredskap. Bland mina senaste investeringar är en zoomloom. Det är en liten smart vävram, gjord för att vara lätt att ta med och lätt att väva med. Det går precis 7,2m garn så jag kan använda upp restgarner och det är lätt att beräkna att garnet räcker till en ruta. Så jag har påbörjat en hel del ambitiösa projekt med handvävt av handspunnet där jag hoppas att så småningom kunna erbjuda dessa handvävda produkter såväl i min webbutik www.limmo-design.se som hos mina återförsäljare.

Jag har dessutom blivit så förtjust i denna lilla ram att jag kommer bli Sveriges första återförsäljare. Så nu går jag och väntar och väntar på att ett paket från USA ska anlända och jag kan frälsa slöjdarsverige med småvävar!

Dockan Fika

Written by Kerstin12. Posted in Kerstin Jakobsson

Igår fick jag med posten en kista. Den kom med ett paket sänt från Oregon i USA. Inuti kistan låg dockan Fika. Under några månader levde Fika hos konstnären Gretha Lindwood i Portland. Grethas föräldrar kom från Sverige och kanske var det därför som Gretha dekorerade kistan så vackert med kurbitsmotiv. Fika som nu vilar i sin svarta kista har en ljusblå snara runt halsen. Man kan se att Fika in i det sista måste försökt lätta på snarans tryck med tyghanden, men förgäves. Dockan ligger helt stilla och livlös. Eftersom Gretha gillade sin docka och hade svårt att ”döda” den som jag önskat, lär det istället varit Grethas mamma och syster som utförde dådet. En morgon efter en fest fann Gretha således Fika hängande i en ljuskrona. Nu är Fika tillbaka hos mig i Skåne. Under påskhelgen ska hon medverka i min påskutställning. Har du vägarna förbi är du välkommen! Långfredag till annandagen kl 10-18 på Lidvägen 16 i Harlösa. Jag bjuder på fika…

4. Om Joaquina

Written by Jennie11. Posted in Jennie McMillen

Jag berättar lite hastigt om Joaquina. Jag väntar besök och tiden är lite knapp därav hasten. Jag träffade Joaquina när jag fått pengar för att undersöka det folkliga berättandet i Guatemala. Jag hade mycket loppbett och Joaquina träffade mig i en park och ville hjälpa mig att göra någonting åt loppbetten. Hon bjöd sedan hem mig och jag stannade i hennes och Magdalenas hem i två veckor. Hon visade, lärde och berättade.

 

Det var samma dag som jag fyllde 30 år och Joaquina visste ingenting om det. Vi hade gått uppför berget till San Fransisco där hon och Pedro hade byggt ett hus och målat det turkost. Hon har fått mig att klä sig i hennes kläder och jag känner mig fånig men jag förstår att hon vill att jag smälter in när vi ska till den evangelistiska tillställningen, så jag gör det för henne två gånger sen förklarar jag hur motvillig jag känner inför det. På tillställningen blir jag bedd att sjunga en kristen sång från mitt land. Jag kan ingen sång och avsäger mig från att gå upp på scenen, man har överseende.

När vi går ner från berget där San Fransisco ligger vill Joaquina ställa sig i vattenfallet med bibeln i handen. Jag tror att hon kan ha sett Jesus göra någonting liknande på någon katolsk bild. Vi provar olika platser i vattenfallet. Sen samlar vi grenar till elden. Vi gömmer oss bakom träd när vi tror oss höra någon eftersom det inte är Joaquinas mark. Det blir ganska mycket gömmande. Jag provar att tänka mig hur det vore att dö dagen man fyller trettio år iklädd en indiankvinnas kläder bärande stulna grenar på huvudet.  Dagen efter förstår Joaquina att hon har tappat sitt id papper som hon lagt i bibeln någonstans i vattenfallet. Vi går tillbaka och letar.

Joaquina är gift med Pedro men han har åkt till USA för att arbeta ihop pengar så att de ska kunna starta en lite butik när de kommer tillbaka.  Han behöver vara borta i två år och har illegalt passerat gränsen. Nu städar han på nätterna på en Supermarket. Varannan kväll ringer han till Joaquina.

 

Om man tittar noga ser man telefonen som Joaquina svarar i ovanför hennes säng, han ringer alltid på natten när alla somnat. Jag, Joaquina, Joaquinas mamma, Anita, och Magdalena bor i rummet.

Jag får sova i Magdalenas säng och Joaquina och Magdalena delar på Joaquinas.

 Magdalena nystar upp garn för att väva ett nytt plagg.

 

Joaquina väver på en väv som vi satt upp till mig för övning.

 

 

En teckning över de olika bildelement som upprepas i väven. Mannen och kvinnan och allt som finns omkring dem av vikt, majsen, hunden, blommorna, fåglarna, hästen.

Bild på en väv som får mig att vela undersöka vävning och färg.

Väv som får mig att vilja undersöka mer om symmetri.

Minnesväv till någon som dött.

 

 

Gustaf Larsson

Written by Stefan11. Posted in Stefan Andersson

Gustaf Larsson, vet ni vem det är? Nej jag antog det, men snart vet ni. Han är förförelseslöjdens stora mästare genom tiderna, även om han inte hade någon aning om det. Gustaf Larsson skickades från Nääs (Svensk skolslöjds högborg för er som inte visste det) till USA i början av 1900-talet för att sprida det svenska skolslöjdsystemet, alltså vårat klassiska skolämne slöjd. Han lyckades otroligt bra och ett tag hade en stor del av de amerikanska skolorna faktiskt slöjd på schemat. Sedan hände det som också varit på gång att hända i Sverige under lång tid, alla praktiska ämnen, ämnen som trångsynta personer (t.ex. en efterbliven skolminister) inte kan se nyttan med och ämnen där resultat inför nästa val inte kan visas upp tydligt svart på vitt togs bort. Detta innebar slutet för slöjd i amerikanska skolor, men inte slutet för Gustaf Larssons arv i landet.

På termin två av slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet får alla elever, genom ett mycket fördelaktigt avtal med en stiftelse som har hand om någon död gubbes förmögenhet, typ 12000 kronor för att resa var de vill i världen och titta på motsvarigheten till slöjd i skolan. Min grupp åkte till USA för att gå i Gustaf Larssons fotspår, filmen ni nu ska få se är resultatet av vårt sökande, och ger dessutom en kort introduktion till bakgrundshistorien. Skolan vi hittade och besökte ligger i samma lokaler som Gustaf en gång i tiden hade sin slöjdlärarutbildning i, vi var i himmelriket, typ.

Förutom att lära oss om Gustaf Larssons stora livsverk fick vi även lära oss om Herr Larssons andra färdigheter, det är utifrån de lärdomarna jag krönt honom som förförelseslöjdens konung.

Om inbäddningen av videon inte fungerar kan ni se filmen på youtube genom att klicka här!