Det finns en man som heter Stefan Sundström, han är en av mina största förebilder. Förutom att han gör bra musik så är han också en alldeles underbar författare. Sundström försöker leva som han lär och försöker skapa en hållbarare värld. Allra helst vill han bli självförsörjande. I hans bok Stefans lilla gröna skriver han om sin relation till trädgården, hur man odlar, om sin kompost och om hur han gör sitt eget snus.

Boken innehåller helt underbara texter och de vackraste bilderna.

Vill ni höra hur hans musik låter? Klicka här så kommer ni till hans singel Grön Grön Grön

Jag har sparat en bit av en intervju med Lotta Lanne, den är från mitten eller slutet av 90-talet men är fortfarande lika relevant;

”En stoppad strumpa är idag inte ett tecken på vare sig snålhet eller dåliga förhållanden, om någon nu trodde det. Det visar snarare på en sund inställning till miljö, naturresurser och hantverkstraditioner. Något som nu är mer rätt än någonsin. För detta är ingen tillfällig nyck. Det är en attityd som har kommit för att stanna. – Man kan jämföra förhållningssättet till våra kläder med utvecklingen för tvättmedel och papper /…/ Människor styr helt enkelt över sina köpvanor i nya banor. Det har kommit fram en ny livsstil. Andra värden råder nu”.

Även om det har gått närmare tjugo år sedan intervjun gjordes är ämnet fortfarande relevant.

Jag tar gärna fram stoppkorgen för att laga ett par utslitna yllesockar men jag stannar inte där. Fortfarande har jag en ”förkärlek” i att ta fram symaskinen, inte för att skapa nytt utan för att ta tag i lagningslådan och arbeta mig igenom dess innehåll. Lådan brukar vara ganska full innan jag tar tag i den, handdukar får en ny hängare, overaller och jackor får nya dragkedjor och lillgrabbens jeans lagas när det gått hål vid knäna. Men det som ger mest tillfredsställelse är att få vända en skjortkrage som är utsliten på framsidan. Och jag håller fullständigt med Lotta;

– Jag gör det inte av snålhet, utan jag gör det för att jag vill och har möjlighet att göra det. Min inställning till hantverkstraditionen gör att jag känner en stor vördnad för alla de kvinnor och män som på olika sätt förmedlar hantverket som jag fått ta del av. En sund inställning till miljö och naturresurser kan generera en vänd krage och en skjorta som håller ett tag till. Men det genererar väl ingen tillväxt, tänker du. Jo visst gör den det, i stället för att köpa en ny skjorta handlar jag hellre schysst, säker och smart mat från våra svenska bönder.

Rundhässja sommaren 2012

Jag vet inte om ni brukar läsa tidningen Hemslöjd? För er som inte är bekanta med den, har den nuförtiden ett tema för varje nummer. För ett tag sedan var temat mat och i numret därefter fanns en pulicerad insändare från någon som inte tyckte att slöjd hade med mat att göra.
Jag håller inte med. För mig handlar slöjd mycket om att göra det man kan/behöver, med det man har till hands, att tänka själv och vara kreativ med sina resurser.  Jag tillämpar ofta samma tänk när jag lagar mat. Jag läser gärna recept, eller beskrivningar om man så vill, men det är sällan jag följer dem till punkt och pricka. Saknar jag någon komponent eller ingrediens, försöker jag gärna byta ut den istället för att skaffa nytt.

Inför förra året ålade jag mig själv nyårslöftet att börja planera min mat bättre, dels för att underlätta vardagen lite, men också mycket för att jag ville försöka slänga mindre mat. Genom att tänka till i förväg kan jag göra mer genomtänkta inköp och se till att använda samma ingrediens i flera olika rätter, så att den tar slut innan den blir för gammal. Eller, om jag får rester över som är för små för att räcka till matlåda, så försöker jag komma på ett sätt att kombinera dem med det jag tänkt äta de närmaste dagarna. Det har faktiskt fungerat ganska bra.

Här ovan är en bild på crêpes som jag lagade häromveckan. I en middag gjorde jag slut på några överblivna pannkakor, rester av champinjoner, spenat, en skvätt grädde och en ostkant. Ett väldigt lyckat matåterbruk. Gott blev det också!

Hej hej..

När jag fick förfrågan att blogga så bestämde jag mig för att; Lina nu får du ta dig ur soffan och faktiskt ta och vara lite kreativ..

För helt ärligt, jag känner mig inte så kreativ just nu. För jag som anses som en ”kreativ människa” borde ju göra mer än vad jag faktiskt gör, eller?

Jag tror att det är sådana tankar hos mig som gör att jag släpper allt och slänger mig i soffan, än att faktiskt bara ”släppa lös” och våga misslyckas och ännu bättre våga lyckas!

Så denna vecka ska jag försöka att ”släppa lös” och faktiskt utföra idéer som jag har. Tur för mig så jobbar jag förmiddagspass imorgon och sen är jag ledig fram till lördag..  Så nu kan jag inte säga att jag inte har tid..

Idag har jag också jobbat, men då min snälla mor lånade mig hennes bil så blev det en sådan rant-dag.. Där jag åkte runt på Storheden för att inhandla mat, prylar till lägenheten och en sväng till Myrornas för att leta stickor.. Vad jag ska med dem får ni se lite senare i veckan..

Jag lägger upp lite bilder på några plexismycken som jag har gjort..

Så var det söndag och sista bloggaredagen. Och jag som har så mycket kvar att skriva!

Har ju inte ens snuddat vid vad jag tycker om horribla tendenser av våra styrande att minska anslag och fokus till kultur och estetiska utbildningar. Har inte ens kommit i närheten av vad jag vill säga om etiketterering av människor och viljan att fösa in någon i ett överskådligt fack. Tankar om olika maktstrukturer och könsstrukturer och hur vi kan arbeta gemensamt med att ändra konstiga fenomen och attityder inom dessa strukturer. Tankar om hur du och jag med våra handlingar, stora som små kan påverka skeenden i rätt riktning. Jag får helt enkelt fortsätta skriva i något annat forum – det här har varit spännande och kul. Funderar på att fortsätta blogga på min hemsida. Varför inte?

Jag tänkte avsluta min bloggvecka med att berätta om min fascination för mönster, rörelse, gräshoppor och fenomenet emergens. Emergens är sådana processer där ett komplext mönster formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden. Ordets betydelse kan appliceras på många olika områden, men jag har valt att citera följande när det gäller fenomenet i naturen; Emergenta strukturer är mönster som inte skapats av en enskild händelse. Inget befaller ett system att forma ett mönster, snarare så skapar interaktionen av flera delar en komplex kedja som leder till en viss ordning. Det kan hävdas att emergenta strukturer är mer än dess kombinerade delar, eftersom en emergent ordning inte uppstår enbart av delarnas blotta existens – interaktionen av delarna är det centrala. Emergenta strukturer kan finnas i många naturligt förekommande fenomen, inom skilda ämnen som fysik och biologi. Ett exempel är myrstackar. Drottningen delar inte ut order eller berättar för myrorna vad de ska göra. Istället reagerar varje myra på stimuli, så som feromoner från larver, andra myror, inkräktare och mat. I sin tur lämnar myran kemiska spår som andra myror reagerar på. Varje myra är en självständig enhet som endast reagerar baserat på dess närmsta omgivning på genetiskt kodat manér. Trots avsaknaden av centrala beslut så uppvisar myrstackar komplext beteende och kan lösa geometriska problem. Till exempel hittar de rutinmässigt det optimala avståndet från stackens ingångar att göra sig av med döda kroppar, samt den kortaste vägen till en matkälla.
Svärmning är ett välkänt beteende som återfinns hos många arter i naturen, från svärmar av gräshoppor till flockar av fåglar. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Emergens)
För mig betyder detta att var och en av oss är beroende av någon annan. Sätter vi som enskild individ igång ett tänk, eller rörelse i någon form – får denna tanke och rörelse sin fulla kraft tillsammans med andra.
Gräshoppan är en ganska liten och ynklig individ i sin ensamhet. Tillsammans med sin svärm kan den bli en enorm kraft. Tillsammans ändrar de dessutom färg från grön till mer rödglödande. De ger varandra energi genom att gnida benen mot varandra och denna rörelse alstrar serotonin – vilket gör dem superstarka – tillsammans. Läs hela artiklen om detta.

Gräshoppsforskningen visar dessutom att variabla grupper är mer framgångsrika. Visste väl det. Våra olikheter är vår styrka och tillsammans är oslagbara.
Det började med den lilla fina gräshoppan som kom och hälsade på flera dagar i rad. Det var precis som om den ville säga oss något. Min dotter fotade och av fotot skissade jag vidare på det som sedermera blev en rapport och 10 meter gräshoppetyg. I mitt tyg har gräshopporna ögon som glöder. Av tyget har det hittills blivit en ny lampskärm till gammal lampa. Lampan påminner mig ibland om vad som är viktigt. Tillsammans är vi starka och våra olikheter gör oss oslagbara.
Sköt om er och varandra!
Här kommer några länkar till finfina projekt, människor och företeelser som jag gärna vill att ni tar del av, men som jag inte hunnit skriva om:

Danskompaniet SPINN

Berättande broderi norr Konstnär Victoria Andersson

Virkade dna-spiraler Konstnär Anna Eckert

Finfina filmmakare Finchi Productions

Virkade lekplatser Zickerman

 Made by Bella

Det visade sig vara svårare än planerat att blogga från London. Karaoke och god mat kom emellan.
Igår var jag på Portobello road och fyndade de här gamla broscherna bland annat. Jag får aldrig nog av gamla broscher.
Idag är min sista dag som bloggare här. Det har varit väldigt roligt att få berätta lite om hur mina tankar kring mitt arbete går.
Jag hoppas ni kikar in på min blogg, jag kommer till exempel berätta allt om min Londonresa där.
Hoppas ni får en fin söndagskväll och att ni har tyckt mina inlägg varit intressanta.

Tack tack tack och så en kram på det.

Söndag. Blockningsdag. Den här är jag ganska nöjd med. Helt underbar, supermjuk. Spunnet av mjölkfibrer. Fråga mig inte hur det blir fibrer av mjölk. Har ingen aning. Låter lite onödigt att göra garn av mat. Men fint blev det. Halkigt och flygigt och lite trixigt att spinna. Som silke ungefär. Kanten och handledsvärmarna är Merino med lite inblandning av silke. Från Wingham Wool Works.co.uk om jag minns rätt. Måste lära mig att hålla ordning på etiketterna. Knapparna till hansledsvärmarna är från mormors sylåda. Kommer att bli fint.

Härvorna till årets julsjal blev också färdigtvinnade igår. Merino från Easyknits.co.uk. Färgen heter något så vackert som Have a bit of my apple.

Dessa källor hämtar jag kunskap och inspiration ifrån. Förutom goda fiberkompisar då. Och You Tube.

Förra veckan visade Barbro sin sländsamling. Ca 60 stycken. Här är min. 4 stycken. Täcker väl mitt behov.

I november ser jag fram emot bland annat en kurs i Betong-gjutning. DET verkar kul. Också. Mina grannar och hantverkskompisar på ön har redan börjat. Kollade idag in deras samling av formar

och arbeten på tork.

Ikväll startar jag nog upp detta lilla tänkvärda broderi:

Tack Kravallslöjdarna för denna vecka. Det var riktigt kul.

Ojojoj vad mätta vi är efter dagens underbara middag här mitt ute i ingenstans. En underbar känsla som himlens månskära och skogens tystnad knappast försämrar. Semester. Avkoppling. Tur är det väl att dessa små djur då finns till var mans undsättning. Eller ja, i alla fall för dem som tror på dem =).
Högaktningsfullt, eddy