Ibland får man roliga utmaningar, som att skriva på någon annans blogg. Helt plötsligt har man en helt annan målgrupp, vilket är väldigt stimulerande. Då gäller det att tänka till lite – vad intresserar er ni som läser Kravallslöjds blogg?

Inom det fria broderiets värld har vi haft terror broderi länge. För allt man kan sticka en nål igenom kan man brodera på.  Gardiner på tågen, säten på bussar och spårvagnar är några som fått dekoration av fritt broderi.

Orden fritt broderi är egentligen lite missvisande, vi skulle hellre vilja kalla det Kreativt broderi. För det är just det kreativa inom oss som kommer fram i det fria broderiet.

Broderi Bates och Blixt bygger på kreativt broderi. Vi försöker inspirera våra elever att tänka fritt och kreativt. Många ber att vi skall sälja broderisatser med fria uppritade broderier. Men då är det inte fritt broderi längre. Fritt = egna tankar.

Alla har vi en inneboende kreativitet. Det är kreativitet vi vill locka fram hos våra elever. Genom att studera en konstnär, läsa om hans eller hennes liv, kolla bilder, studera färger och former, kan man få inspiration, som kommer fram i kreativitet.

Ett sätt att stimulera sin kreativitet är att brodera lager på lager. Ta fram dina garner – det kan vara allt från stickgarner, moulinégarn till sytråd. Sätt ihop i färgfamiljer eller färger som du tycker passar bra ihop. På ett lite glesare tyg kan du börja brodera hej vilt. Börja med de tjocka garnerna och fortsätt med de tunnare.  Sy tätt, tätt och lägg stygnen på varandra i lager på lager. Snart kommer det fram en textur av vackra färger. I den här övningen räcker det att bara kunna sy ”upp och ned” stygn. Glöm inte att våga brodera över och över – det är just då effekten blir så fin.

Här är två exempel på lager på lager och en fin textur av kreativt broderi. Det översta heter Pilgrim av Kristina och det nedre Blues av Pian

Lycka är att ha en egen funktionell plats att arbeta på!

Jag jobbade i många år med allt mitt slöjdande hemma. Stickade, spann, vävde, färgade tvättade ull. Lägg till ett materiallager plus varulagret för min webbutik, www.limmo-design.se, och det blev ganska trångt i en tvåa på 70kvadrat.

Men, i januari 2012 flyttade jag så äntligen in verksamheten i min alldeles egna ateljé i Brån 110, utanför Vännäsby. Mina hyresvärdar, varav den ena är karvsnittsslöjdaren Ylva Göransson, hade köpt fastigheten bredvid deras för att säkra en lokal åt den skateboardtillverkning den ena av deras söner hade börjat med. Och då var jag framme och hörde om det inte skulle kunna bli en lokal åt mig också. Och i januari 2012 flyttade jag in i ett rum på lite mer än 20kvadrat, med våtrumsgolv, diskbänk, internet och specialbyggt för mina behov.

Idag har jag såväl mitt färgeri, min vävstol, all ullverksamhet samt butiken här. Och nog gör det skillnad. Jag behöver inte vara rädd att

förstöra köket med färgstänk när jag färgar. Jag har plats för vävstolen här istället för att behöva köra 22 mil till mina föräldrar för att väva. Och jag kan ha en butikshörna där det går att komma och handla på plats.

Som bonus har jag dessutom fått hantverksarbetskamrater när jag är i ateljén. Möjligheten att både kunna låna en hand när något behövs hållas i som att kunna diskutera idéer.

Eftersom att jag nämnde Västerbottensdräkten i förra inlägget, så tänkte jag visa vad jag fick för idee i våras. När jag sökte runt på Västerbottensdräkten, så via wikipedia så skulle det även finnas en dräkt från Nysätra. Men det fanns ingen vidarelänk därifrån, och hittade knappt någon info om den på nätet.  Så jag började med att höra mig för hos mamma, mormor och sen farmor. Både mormor och farmor hade hört talas om den. Mamma hade en bok om Ånäset, där det stod om Nysätradräkten. Via den fick jag en bild av hur den såg ut. Mamma hade berättat utifrån boken, vem som hade gjort den 1978, och hennes barn och barnbarn. Hennes barnbarn Eva var numera textilkonstnär i Robertsfors, och farmor hade kontakt med henne via nån gemensam aktivitet på torsdagar. Så efter en tid så berättade farmor att Eva hade börjat väva på Nysätradräktens förkläde, och frågade om jag ville bli uppskriven på en beställning. Självklart tyckte jag. Tyvärr så skulle den inte bli färdig till vårat bröllop 18 maj, och inte heller till midsommar, visade det sig senare.

Däremot så hade jag gjort mig västen, och i vanlig ordning, så blev det inte i original, utan i sent 1800-tals version. Västen ville jag skulle ha samma typ av tyg(ylle) och knäppning, men formen skulle vara mera åt sent 1800-tal. Blusen hade jag sen tidigare, köpt från ett lolita företag i nått asiatiskt land. Den svarta kjolen hade jag sytt redan 2009, då det började. Så till bröllopet hade jag allt detta, plus en brun överkjol, som jag i efterhand skulle ha skippat och kanske ha valt den svarta överkjolen istället. Men jag hade lite beslutsångest innan jag tillslut hade valt kläderna. Från svart/vit till brun/svart steampunk, innan jag valde det som det blev. Sen hoppas jag att förklädet blir färdigt tillslut, och så att jag kan ha det nästa midsommar istället.

Nysätradräkten

Nysätradräkten

Nysätradräkten-text

Västen i bröllopskordinationen

Nysätravästen i sent 1800-tal

Näsätravästen i sent 1800-tal

Ja då har man hamnat här denna vecka, allt tack vare min Sverige dräkts inspirerade lolita klänning som jag använde på Nationaldagen på Gammlia. Så hur kom jag på idee att göra en sån klänning? Jag är inte riktigt säker, men för över ett år sen började jag fantisera om att göra Västerbottensdräkten i sent 1800-tals variant. Jag spann vidare på ideen, och kom på att Sverige dräkten skulle passa som lolita klänning. Jag gjorde en ideeskiss, och nån vecka innan Nationaldagen 2012 beställde jag tyg från sidan tyg.se. Men den leveransen kom så pass sent, att jag inte skulle hinna sy den till det tillfället och Lolita picknicken i Rådhusparken. Så en dryg vecka innan 6 juni 2013 tog jag tag i projektet, och lyckades bli klar efter några intensiva timmar dom sista dagarna innan 6 juni. Jag bytte även tyg till förklädet, som först var tänkt att bli guldgult, men som jag bytte till en bomullsväv som överensstämde rätt bra med originalet. Man kan fråga sig, varför gör jag inte klänningen som den ska se ut? Jag vill kunna bära nått och känna mig bekväm i det, samtidigt som jag vill ha en fot i det traditionella och en i moderna tider. Så nu när midsommarafton är på väg, och jag fick ändra mina klädplaner, så kommer jag att ha Sverige klänningen igen. Även denna gång under en lolita picknick.

Klänningen är snart klar…

Redo att ta mig till Gammlia

Redo att ta mig till Gammlia

Hemma efter Gammlia

Hemma efter Gammlia

Hemma efter Gammlia
detaljbild.

Hur fantastiskt underbart är det inte att sommaren äntligen är här? Utomhus doftar det hägg och att är grönt och lummigt! Även mitt skapande blir somrigare och just nu tecknar jag mycket blommor, djur och natur med inspiration från allt det vackra utomhus!

Vill ni se mer av vad jag skapar till vardags, titta gärna in på min facebook eller följ mig på instagram @hannakarlzon

/Hanna

Hej!

I veckan är det min tur att blogga! Jag heter Hanna Karlzon och jobbar som illustratör och designer i mitt eget nystartade företag. Jag kommer att blogga lite om företagande, mitt eget skapande, inspiration…ja, det blir nog lite av varje helt enkelt.

Jag har sen jag var liten mer eller mindre alltid haft en penna i handen, jag har m.a.o alltid älskat att teckna och skapa, och mitt val av utbildningar under åren har bara bekräftat detta och jag har nog alltid vetat att jag velat arbeta med något kreativt men steget att starta eget har ändå inte varit helt självklart. Det har varit en ganska lång och krokig väg fram till där jag är nu. Var är jag nu då kan man ju undra? Ja, jag är bosatt i Umeå och har turen att ha en kontorsplats på en inkubator som heter Krenova. Det är ett ställe som erbjuder gratis kontorsplatser (i upp till ett år) till nystartade företag, så jag delar dessa lokaler med ca 20st andra kreatörer som, precis som jag, har ett nystartat företag. Det är ett helt fantastiskt bra stöd/hjälp till nya företagare då jag själv tror att chansen att man får sitt företag på fötter är större om man har en ”riktig arbetsplats” att gå till på dagarna än om man ska försöka arbeta hemifrån. (Att skilja på arbete och fritid kan annars bli väldigt svårt.) Att jag sen har ett gäng superbra ”arbetskamrater” här är ju inte fy skam heller, det gör så mycket att ha någon att äta lunch med, att prata bokföring med eller bara ta en kopp kaffe med!

Innan jag startade mitt företag fick jag även hjälp från Entreprenörscentrum här i Umeå, med att skriva en affärsplan och lägga upp en budget och jag får även ett s.k. starta eget bidrag från Arbetsförmedlingen som man kan söka om man funderar på att starta upp en egen business. Så, det finns väldigt mycket hjälp att få, just när det kommer till att starta eget och det mesta är gratis vilket ju är otroligt bra! Nu bor ju jag i Umeå, men jag tror säkerligen att det kan finnas liknande hjälp att få på andra ställen i landet, och jag tycker absolut att kan man få hjälp så ska man ta den! Jag tyckte e.x. själv att jag hade ganska klart för mig hur/om vad jag skulle skriva min affärsplan men efter ett möte på Entreprenörscentrum så insåg jag att det egentligen var ganska mycket som var oklart och konsulten där hjälpte mig att bena ut allt det. För ibland har man allt uppe i huvudet men sen när det ska ner på papper blir det lite knepigt.

Så, mina konkreta tips om du går i starta eget tankar:

-Se vilken hjälp som finns att få där du bor, Entreprenörscentrum, Almi o.s.v.

-Ta hjälp att formulera affärsplan och budget.

-Har du möjlighet att söka starta eget bidrag? Kolla upp det med Arbetsförmedlingen.

-Finns det möjlighet till en plats på inkubator?

-Tro på dig själv, våga!

Som sagt, jag har länge velat satsa på mitt eget skapande och starta eget men jag har aldrig riktigt vågat ta steget fullt ut, men tack vare den fantastiska hjälp jag fått  av andra och att jag hade turen att få en kontorsplats tilldelad, så fick jag den knuff jag behövde vilket i sin tur resulterat i att jag nu har världens bästa jobb!

/Hanna

www.hannakarlzon.com

Nu börjar både helgen och den här veckan som bloggare ta slut. Jag har redan börjat ladda hjärncellerna inför nästa vecka när det är dags att knyta ihop eventuella lösa ändar inför min allra första semester i tjänst. Imorgon ska jag till exempel diskutera projektet I Egna Händer med min kollega Lars Petersson. Utvärdera de senaste workshoparna och ta beslut om nästa steg och workshops i projektet.

Inom I Egna Händer vill vi jobba med att inspirera och öka på kunskaperna för unga som vill veta mer om hur slöjd kan hjälpa till att göra vardagen personligare, snyggare och mer hållbar. Vårt främsta verktyg är handledarna som vi bjuder in och som gör projektets workshops till något alldeles extra.

Jag är övertygad om att slöjdandet ser annorlunda ut idag än det gjorde för 10, 20 eller 100 år sedan. Framför allt med vilka material som finns att röra sig med. Ibland kan en nyproduktion av material kännas rätt så onödig ställt bredvid ton och åter ton av färdigprocessat material som ligger på soptippen. Därför handlar det här projektet framför allt om att återbruka material.

Vi vill gärna att fler engagerar sig i I Egna Händer och påverkar projektet. Så bor du i Örebro län och har en idé för en workshop får du gärna höra av dig. Eller bor du någon annan stans och vill tipsa om en handledare? Välkommen att skriva en rad. Har du idéer som du vill sprida på vår blogg? Hör gärna av dig!

Jag tror mycket på inspirationen och att goda exempel kan förändra. En person som inspirerat mig mycket på sistone är Bryant Terry, en amerikansk kock och ”food activist”. Jag beställde en av hans kokböcker på ren chansning och nu helt fast. Nu läser jag hans recept som skönlitteratur och drömmer om att få tiden att prova allihop…

Han tar ett slags helhetsgrepp på hållbarhet som jag tycker är så inspirerande, där miljön, etiken och det sociala sammanhanget spelar roll. Och framför allt: han tycks inte alls jobba med pekpinnar, utan visar istället hur det går alldeles utmärkt att ta avstamp i sin historia och laga samtidigt miljövänlig, vegansk och svårt aptitretande mat.

Nu tackar jag för mig och den här veckan på Kravall-bloggen och lämnar över till näste bloggare!

Mer om vår verksamhet i Örebro län går att läsa på:

Örebro läns museum

I Egna Händer

Länshemslöjdskonsulenterna i Örebro läns blogg

Bilder från två av workshoparna i projekt I Egna Händer:

Idag har jag besökt Kulturrummet aniAra i Hallsberg. De är en ekonomisk förening som driver ett så kallat socialt företag med deltagare som hamnat utanför den ”vanliga” arbetsmarknaden. Till kulturrummet kan unga med funktionsnedsättningar komma och skapa konst, slöjd och hantverk. En del av alstrena säljs, men inte allt. Det går bra att göra bara för sin egen skull med, att prova på och utvecklas i sin egen takt, tills man är redo att ta nästa kliv i livet.

När allting hela tiden ska handla om konkurrens, varumärken och marknadsföring är det lätt att glömma bort människan bakom det hela. Att nästan ingen är fullt så perfekt och framåt som konkurrensen framställer det och att en del människor glöms bort på vägen.  Därför var det väldigt uppfriskande att få hälsa på hos aniAra och se att det finns fler sätt att tänka på om individer och utveckling.

Kanske är det också lätt att glömma bort hur viktigt det är att kunna hitta sitt eget uttryckssätt när man redan har det. Oavsett om det handlar om musik, dans eller hantverk kan det helt vända upp och ner på livet att hitta rätt. Det låter pretentiöst oavsett om jag försöker säga det eller skriva det i text. Just därför är det så kul att möta någon annan som förstår. Någon som också minns hur det var att finna det, som erkänner eller ser hur viktigt det kan vara.

Under våren har jag varit på Åsa Folkhögskola under ett antal fredagar och undervisat i traditionellt stolpverksbygge. Vilket är ett av det roligast sätten att bygga på enligt mig.  Det är två stycken klasser som medverkat vid bygget och i det hela har det varit väldigt spännande att se hur eleverna, från att inte använt en fogsvans, till att tillverkar ganska så komplicerade sammanbindningar.

Här berättar jag om tappens funktion på stolparna i vårt bygge.

En längdskarv (eller en del av en längdskarv den andra halvan är inte klar än).

Nu i fredags tittade äntligen solen fram och vi kunde flytta ut arbetsstationerna! Så himla härligt var det att få stå ute i värmen och jobba istället för i en dragig lada som luktar ko.

Som säkert alla andra, har jag längtat fruktansvärt mycket efter våren och nu när det är här känns det lite som en dröm. I går tänkte jag att ”det här är det kallaste klimatet jag vill var med om” då det var 17 grader… Ja det kanske är dags att flytta sin kos till något varmare ställe.

Åter till stolpverket, jag hade hoppats på att vi skulle hinna resa det hela under en temavecka  nästa vecka men av någon anledning tar allt lite längre tid än tänkt. Vår temavecka förvandlades till två temadagar så vi har fått skjuta på resningen till i höst istället, tråkigt.

Huset kommer i alla fall att bli en utomhus-  slöjdsal/klassrum som skolan kommer använda i undervisningen. 

Då det är eldningsvecka utlovade jag ju lite eld. Igår var jag visserligen och kollade på en majkase, fast den brann ut så attans fort runt 15-20 minuter. På landet där jag är uppvuxen höll sig brasorna i flera timmar. Men jag antar att det berodde på att min pappa och andra gubbar hade åkt dit med gamla lador, lekstugor, bildäck, ja allt skit man kan tänka sig. Här i Stockholm eldar man mest gamla julgranar.

Jag eldade i alla fall lite på gården och här ovan brinner en gammal buske, fast jag såg inte likt Moses Gud i vår.

Annars har jag snabbslöjdat ett rankt växtstöd till våra ny inköpta björnbär.

För jag vet inte om det riktigt räknas som slöjd att såga upp en flaggstång? I plast var den också.

Och även om jag i teorin tycker att det verkar skoj med flaggstång och möjligheten det ger att flagga alla möjliga dagar med allsköns egenpåhittade flaggor så stod vår flaggstång alldeles för mycket på sniskan. Varje gång en svag bris kom in på gården trodde jag också den skulle fara ner huvudet på mig. Men nu är den väck.