Ungar kan va rätt charmiga. Speciellt när de får göra nåt de tycker är kul och är glada. – Och när föräldrarna tar hand om dom som inte är glada.. Jag har har nämligen varit i Nyköping idag och täljt med barn. Biblioteket där anordnade en Astrid Lindgrendag med olika aktiviteter och hos oss fick ungarna ”tälja som Emil”, även om det blev mest små tomtar och barkbåtar snarare än snidade gubbar. Men jag som är uppvuxen med Emil, Ronja, Pippi och alla andra mina barndoms hjältar tycker det är jäkligt roligt att se alla dessa knattar som 20 år senare läser samma böcker, samma sagor. Det är kul och tyvärr inte så vanligt att så många generationer (många barn var där med äldre släktingar) är delaktiga i samma sak. Barnen täljer och de vuxna hjälper till. Och allt kretsar kring nånting som alla har en personlig relation till, Astrids sagofigurer. Det i sig tycker jag är rätt fachinerande.

Idag fick jag en mer positiv erfarenhet av SJ-resandet som får väga upp min strapats i tisdags. Idag var jag nämligen inte alls lika välplanerad som då utan missade faktiskt tiden när mitt tåg skulle gå och trodde att jag missat det. Men när jag kom fram till stationen var tågen en kvart försenat så min tajming vart helt perfekt.

Nu blir det visst festdags.. Godkväll!

Det har vart en tung vecka. Inte att det vart för mycket att göra direkt, mer att jag har varit rätt låg och missantropisk de senaste dagarna och väldigt omotiverad, snudd på apatisk. Kanske är det uppsatsluften som gått ur. Kanske är det mörkret även om jag aldrig förstått grejen med höstdepressioner.. I vilket fall så har jag inte tagit mig för så mycket värt att skriva om. Och allt vad diskussioner heter står mig upp i halsen just nu så några fina filosofier eller direkta debattinlägg har jag ingen lust att leverera.

Däremot kan jag säga som så att jag upphör aldrig att förvånas över hur mycket som kan sägas om väldigt lite. Att det finns folk i min direkta omgivning som kan konsten att starta och hålla igång långa diskussioner om verkliga bagateller eller problematisera den allra enklaste uppgift och göra lösningen till ett imponerande omfattande projekt. Många ord, lite subststans helt enkelt.

Detta får mig att fundera över genus. Jag betraktar mig själv som feminist. Jag tror inte att det är så stor biologisk skillnad mellan könen och förväntar mig inte att personer ska va på ett eller annat sätt beroende på det. Personligen avskyr jag att dömas på förhand efter mitt kön, vilket givetvis händer titt som tätt. Men det är också skillnader. Ju mer jag rör mig mellan olika grupper ju mer undrar jag om de inte är större än jag egentligen vill tro och hur mycket som kan skyllas på samhällets fördomar och normer. I de energitömmande diskussioner jag nämnde ovan är fem sjättedelar kvinnor. Andra likartade konstellationer jag betraktat har ofta haft likartade problem. Jag har också varit del av grupper som haft en omvänd könsfördelning och där dessa problem aldrig uppstått.

Oj. Nu blev det visst något av ett debattinlägg i alla fall. Bra. Vill bara klargöra att jag inte menar att rena grabbgrupper är problemfria eller bättre. Bara annorlunda.

Demokrati i alla ära, men det KAN gå till överdrift. Godkväll o sov gott!
/ Tobbe

Planen var att varje kväll summera dagen i denna blogg och delge er reflektioner ur mitt spännande(?) liv. Det varade inte längre än till måndan. Planen alltså, inte livet.

Igår kväll åkte jag till Uppsala för att gästa hårdslöjdskonsulenterna i deras releasefest för webplatsen Slöjden i skogen som har premiär imorgon. Den vill jag varmt rekomendera för alla träintresserade – www.slojdeniskogen.se. Av det jag hunnit se så är den både informativ och faktiskt riktigt snyggt gjord. Festen var också trevlig och jag hade varit ovanligt strukturerad och skrivit upp alla tågtider från SJs hemsida och skulle slutligen ta sista tåget hem. Men det tåget gick aldrig, varför vet jag inte. Men efter att ha tagit mig via upplands-väsby till märsta och där väntat ute i novembernatten på en duktigt försenad buss kom jag till slut till stockholm city. Därifrån var jag tvungen att vänta en timme till på nattbussen. ”Helvetes jävla skit” tänkte jag högt. Konstaterade att jag skulle ungefär hinna lagom hem för att lägga mig innan det var dags att stiga upp och åka till skolan. Så jag kom fram till att det var lika bra att gå direkt dit istället. Nåja, jag sparade i alla fall sex spänn på biljetten hem..

Därför är jag inte så upplagd för nån djupare slöjdreflektion ikväll. Är mer inne på saker som ”mat” och ”säng”. Säng framför allt.

Dagens lärdomar: Lita aldrig på SJ och asp är vårt näst vanligaste lövträd. – Det vanligaste är givetvis björk.

…och det känns bra. Precis hela helgen och alldeles för mycket tid dessförinnan har gått till uppsatsskrivande. Men nu är det äntligen klart, utskrivet och ivägskickat! Så jag kan släppa det, för nu i alla fall. Uppsatsen berör förstås slöjd och ordnörd som jag är har jag snöat in på termer. Närmare bestämt har jag undersökt och jämfört hur folk uppfattar orden Hemslöjd, Slöjd, Konsthantverk och Pyssel, spännande spännande. Fast som sagt, jag kan släppa det nu. Jag har precis kommit hem från ett dubbelpass kickboxning och det känns smått underbart efter allt hängande vid datorn. Även om jag är trött precis överallt, i kroppen likväl som huvet.

Men allt som återstår av kvällen är att få skriva av sig lite här. Sen ska jag göra mig en smarrig macka, en stor kopp te och titta på lite anime. Eller kanske en bok.

Måndagkvällsfundering
Fast innan dess ska jag ta tillfället i akt att få ut lite av mina tankar kring slöjdbegreppen som jag nämnde förut. Om vi börjar med så vida termer som Hantverk och Konsthantverk, så menar jag att hantverk finns för att de måste. Vid husbyggen behövs takläggare, murare, elektiker etc. De behöver aldrig diskutera eller rättfärdiga sin existens. De inhyser också litet eller inget konstnärligt värde. Tex. så skiter vi i hur värmeslingorna under golver ser ut så länge de ger en jämn värme. Konsthantverk är hantverk som vi rent krasst kan klara oss utan i den bemärkelsen att samhället eller infrastukturen skulle inte skulle påverkas om de försvann. Med de finns och de inhyser ett starkt konstnärligt värde.  Tex. kan vem som helst ta en sax och klippa av lite hår men vill man att det ska se ut på ett visst sätt kan det va en idé att låta ett proffs göra det.
Ja, alltså är konsthantverk ett jättestort begrepp som kan inhysa mycket. Slöjd är också ett konsthanverk, fast en speciellt typ, en genre. Och vad som särskiljer den genren från andra diskuteras mer eller mindre jämnt så det tänker jag förskona er här. Men för den som tycker sånt här är intressant vill jag rekomndera Elina Holmgrens betänkande av 2007 års Hemslöjdsutredning. Väldigt intressant.
Hmm. Jag tror jag stannar här. Det blev en del text bara på detta..

För övrigt är sidenlarven ett jätteskumt djur!

God kväll gott folk!
/Tobbe

Sista inlägget för mig denna blogg-vecka… Tack för att ni bad mig skriva på denna sida, jag har upptäckt flera intressanta personer och andra sidor om hantverk genom Kravallslöjd och kommer fortsätta att gå in och se vad ni hittar på och delta i forum etc. Hoppas att jag själv tillfört något för er som läser.
Bloggandet har fått mig att fundera mer över hur jag ser på mitt arbete som konsthantverkare och hur mycket jag värderar att kunna göra det jag gör och försörja mig på det.
En uppmaning till alla konsthantverkare där ute, ta betalt vad det verkligen kostar! Inga ”jag tror inte de kommer vilja betala mer för det här”-priser gynnar varken dig själv eller dina konkurenter. Vill vi höja statusen på vårt yrke och kunna leva av det måste vi visa vad det verkligen kostar och varför. Ett sätt är att visa hur många arbetstimmar som ligger bakom din/dina produkter.
Tillsammans kan vi förändra folks syn på hantverk. Särskildt nu när allt fler söker närproducerat, ekologiskt och unika sakersom håller och inte är slit och släng.

Vill också berätta att dansföreställningen ”chickensoup”( flera stycken i ett), jag var på igår i Malmö gav mycket inspiration och nya idéer. Är ni intresserade av att veta vad jag gör också i framtiden så håll koll på neaform.se.
Trevlig fortsättning!
/nea

Lördag, Skitkallt i lägenheten när vi vaknade, blåsten igår tog med sig klart kallt väder. Vi drack varmt kaffe och eldade på elementen.Nu är det helt ok!
Är det några av er som läser denna blogg som håller till i Skåne? jag har bott här på nordvästra sidan sedan Januari och hittat några bra ställen, men vore kul med fler hantverkskontakter, eller andra som vill samarbeta. Fotograf, dansare, musiker?
Vi ska snart dra igång nästa projekt för en utställning och söker folk att samarbeta med.

Det blev vett kort inlägg idag, men jag återkommer imorgon med nya intryck ifrån ”Chickensoup” på Inkonst i Malmö.(Dans,performance, installation).
/Nea

Hej! Idag bir det bara om min dag idag. Inget tema… Har funderat en del runt hantverk ändå, svårt att låta bli.. Det började med en vacker soluppgång på väg till jobbet. Sedan väva och snickesnacka med de andra väverskorna. Planera det nya dynorna till köket och fika kaffe… På eftermiddagen var jag hos frissan. När jag satt där tänkte jag på deras hantverk. Dessa starka armar och händer, snabba, säkra rörelser med en hel del erfarenhet av att skapa frisyrer. Det påminde en del om att iakta en väverska eller en dansare. Undrar om frisörer är bra dansare? De har oftast bra hållning och snygga ben…
Jag blir alltid lite nervös av att gå till frisören. Man ser alltid så glåmig och tråkig ut där. Och så kommer de där blickarna som ber mig att sluta klippa luggen själv, och borde jag inte be om hjälp när jag färgar håret……..
Den här gången bad jag bara om en anständig frisyr, utan bortförklaringar. Har gått i för lång hemmaklippt lugg och fläta alldeles för länge, och med ca 20cm utväxt. Ser inte mitt bästa ut. Men, hon klarade biffen, utan att förebrå mig om sned lugg och ojämn färgning! Här sitter jag nu med en lagom lång lugg, hår till axlarna lite fint uppklippt. Det värsta av utväxten är borta och ja, jag blev helnöjd över hennes hantverk.
Min telefon har ringt konstant hela dan, jag har en annons ute om en ledig plats i min atelje och förhoppningsvis blir det någon bra pålitlig person som kan flytta in snart. Det bästa samtalet idag gällde däremot något helt annat. Jag fick veta att jag ska vara med på Möbelmässan i februari tillsammans med KHVC . Det var jag förra året också, jättekul. De ordnar allt det praktiska och så glider man bara dit med sina prylar som man jobbat på senaste året och så träffar man jättemycket folk och pratar pratar pratar. Och förhoppningsvis så tar man beställningar eller hittar en bra producent. Bra producent blev det förra året, vi får väl se vad det blir i år.
Väl hemma hade jag en del mail och bilder att ta hand om, förhoppningsvis hinner jag läsa nya numret av konstnären och sy ett veck eller två också innan jag somnar. Hoppas ni mår bra, och at ni gör massa härliga hantverksgrejer som jag kan få läsa om sen..
Ses! / Nea

Kollektiv
Idag är jag riktigt trött, ögonen vill så gärna sova men inte jag…. Satt här vid arbetsbordet och sydde veck och längtade efter att starta nästa samarbete…
Jag har bott i kollektiv och gillar det men det jag tänker på är att jobba kollektivt. Att tillsammans och på lika villkor med gemensamt ansvar arbeta mot samma mål. En miljö där man med respekt för varandra påverkar varandras uttryck.
Jag har gjort flera projekt i den formen, dansfilm, installation och performance.
Det har varit otroligt givande att släppa in andra så nära inpå mitt eget skapande och bygga något tillsammans. Det ger så mycket mer, jag är nog ingen ensamvarg direkt….
Det är ofta lite läskigt och svävande i perioder och väldigt krävande men också skitkul! Vi triggar och inspirerar varandra. Det svåraste är att behålla balansen. Att alla gör sin del.
Det senaste projektet var ”Möte”. En 15 minuter lång performance med dans, musik och textil. Det började med en bild och en text om och människors möten. Jag visade dessa för koreograf, dansare och musiker och fick tre jättebra personer att samarbeta med. Alla hade sina egna tankar om hur vi kunde skapa ”möte”. Sakta men säkert växte den fram…Jag hade aldrig kunnat göra den helheten ensam och alla bidrog verkligen med bra idéer och mycket energi. Vi jobbade häcken av oss en period och det blev en performance på Galleri Nivå 125 i Båstad i somras. Nåsta projekt är dansbroderier på Formargruppen i Malmö mars-april 2008, tillsammans med koreograf Pavel Kassius. Är två ett kollektiv?
Godnatt!

Hemkommen ifrån jobbet som konstväverska, efter en ganska vanlig dag med bra tempo. Nu när det är lite ruggigt ute är det inte fel att sitta inne med yllegarnerna…. Hade tänkt mysa med en kopp te innan yogan, men kom på att jag skulle hinna med bloggen också. På arbetsbordet ligger det sidentyger och väntar på mig sen..
Jag hade tänkt skriva om några olika teman som är viktiga för mig. Ett av dem är ojämnheter. Ojämna linjer är för mig mer intressanta än raka, mera levande och personliga. Jag låter spontana infall ta plats och sakta bygga det jag vill när jag arbetar.
Ett exempel är tegelstenen jag gjorde för Klässbols linneväveri. För mig var den speciell just för att den var ojämn i konturlinjen (murbruket) och liknade den slitna tegelvägg som jag utgått ifrån. Jag tog fram ett original i damast för hand och skickade det till väveriet. Det kom ändå två förslag tillbaka, ett ojämnt och ett med helt raka kanter….
Jag blev väldigt förvånad över att mina ojämna linjer kanske sågs av någon annan som slarviga, eller ett misstag. Jag hade räknat i flera timmar på exakt hur ojämna kanter jag kunde få till, på så få skaft som möjligt…….
Det som fångar mitt intresse är ofta det slitna, förgängliga och det icke centrerade. Att tillexempel jobba länge med att patinera och förädla en alldeles ny blank bit siden, det är först då den blir intressant. Är detta en motreaktion mot den allmänna perfektionismen och det industriformgivna samhället vi lever i?
Att acceptera slumpen och låta små fel o brister bli något fint och speciellt och att acceptera begränsningar, har ofta fört mig vidare till en bra mycket bättre slutprodukt en den perfekta jag hade i huvudet ifrån början.

Jag har varit borta några dagar,
besökt trevliga människor, lyssnat på bra musik.
Och, tänkte jag, passa på att få lite inspiration till mitt eget skapande, mitt hantverk. Jag besökte Hantverksdagarna i Luleå.
Här skulle allt möjligt hantverk mötas, och, visst gjorde det det. Tovat, filtat, snidat, täljt, drejat, glaserat, virkat. Här möttes hårkullor, hårdslöjdare och mjukslöjdare. Men oj va mycket stickat, oj hur många tumvantar och likadana sjalar som helst och oj hur många tomtar. Hu så mycket tomtar!?
Vart fanns det nyskapande, spännande, roliga, lustfyllda, lekfulla? Vart är det som bryter av, tänker till, andas och lever?
Det var faktiskt ganska tråkigt, eller ibland till och med skittråkigt, ingen inspiration att tala om gav det heller. Mera av – så där skall jag inte göra och nu vet jag varför.